Nya råd ska minska läckage av kvicksilver från skogsbruk
– Sedan de första rapporterna om skogsbrukets påverkan har mycket ny kunskap tillkommit som vi upplever är mycket efterfrågad. Därför tror jag också att de nya råden kommer att ge effekt och minska läckaget av kvicksilver, till exempel genom att minska hyggenas storlek, säger Andreas Drott, projektledare vid Skogsstyrelsen.
Kvicksilver är ett miljögift och hamnar i skogen framför allt genom nedfall av utsläpp från fossila bränslen. Det här påverkar också vår föda. I dagsläget är halterna av kvicksilver i fisk i mer än hälften av Sveriges sjöar högre än det gränsvärde som satts upp av Världshälsoorganisationen, WHO.
60 procent av läckaget från skogsbruket
Skogsstyrelsen har nu tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, gjort den första svenska kunskapssammanställningen inom området skogsbruk och kvicksilver (se hela rapporten nedan). Den visar bland annat att 60 procent av kvicksilverläckaget kommer från skogsmark och att det ökat på grund av skogsbruk. Avverkning av skog med den intensitet som sker idag har beräknats öka transporten av kvicksilver från skogsmark till sjöar och vattendrag med mellan 6 och 30 procent, jämfört med om ingen avverkning hade gjorts. Även körskador, markberedning, dikesrensning och stubbskörd påverkar.
Orsaken är dels att avverkning leder till ökad uttransport av organiskt material och att kvicksilvret då följer med, dels att ökad bildning av metylkvicksilver sker på hyggen, där det blir blötare och nya syrefria miljöer bildas. Metylkvicksilver är den form som helt dominerar i fisk.
Så kan skogsägare minska läckaget
I rapporten har Skogsstyrelsen även sammanställt nya råd som kan minska läckaget:
- Gör hyggena mindre eller lämna kvar skärmar av träd eftersom det motverkar en höjning av grundvattennivån som innebär ökad risk för läckage.
- Förhindra körskador i marken.
- Bättre planering så att vattendrag korsas så lite som möjligt vid körning.
- Lämna kvar kantzoner med träd och buskar längs sjöar och vattendrag. Det markerar var man inte bör köra och markbereda men kan också hindra en del av läckaget.
- Ingen markberedning nära vattendrag och sjöar
- Gräv inte skyddsdiken och rensa inte diken som leder vatten från områden på hyggen med hög bildning av metylkvicksilver.
- Utför dikesrensning vid torra årstider och lågt vattenstånd.
- Bibehåll och återskapa zoner med klibbalkärr i anslutning till ytvatten. Klibbalkärr är miljöer där nedbrytning av metylkvicksilver är dokumenterat hög.
Skogsstyrelsen konstaterar också i rapporten att det behövs fler studier av hur skogsbruket påverkar det kvicksilver som finns i landskapet.
Mer information:
Andreas Drott, markspecialist, Skogsstyrelsen, 090-15 83 05, 072-735 83 05, andreas.drott@skogsstyrelsen.se
Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 93 30, 076-785 93 30, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se
Bilder
Dokument
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Satsning på kompetens ska göra skogsbruket mer miljösmart26.2.2024 08:00:53 CET | Pressmeddelande
Nu satsar Skogsstyrelsen på att höja skogsbrukares kompetens inom miljövärden i skogen. Målet är att över 5 000 personer ska lära sig mer, och på så sätt bli bättre på att bidra till att miljömålet Levande skogar nås.
Ny statistik: Skogar nära tätorter har mer lövskog och mindre skydd5.2.2024 08:02:30 CET | Pressmeddelande
Skogen nära våra tätorter, som är den skog de allra flesta kommer i kontakt med, ser annorlunda ut jämfört med övrig skog. Ny statistik som Skogsstyrelsen tagit fram för första gången visar att den innehåller mer lövskog, fler grova träd men har samtidigt lägre andel skyddad skog.
Kraftig ökning av ersättningar i fjällnära skog30.1.2024 09:50:18 CET | Pressmeddelande
Under 2023 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 309 miljoner kronor i ersättningar till markägare som nekats avverka i fjällnära områden på grund av höga naturvärden. Det är en ökning med 25 procent jämfört med året innan. Samtidigt var den areal som det bildades formellt skydd för, den lägsta sedan 1998.
Mer än var tionde tallplanta på Gotland skadad av rådjursbete25.1.2024 08:14:13 CET | Pressmeddelande
Elva procent av tallplantorna på Gotland har de senaste åren skadats av bete från rådjur. Det visar resultaten från en inventering som Skogsstyrelsen gjort under tre års tid. Betesskadorna orsakar varje år omfattande förluster när skogsägare tvingas plantera om, ibland kanske flera gånger, för att få upp ny skog.
Så mycket är vi beredda att betala för biologisk mångfald i skogen18.1.2024 08:19:48 CET | Pressmeddelande
Svenskarna är i genomsnitt beredda att betala 360 kronor per person och år för att skydda mer biologisk mångfald i svenska skogar, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Det motsvarar ett årligt värde på 2,6–3,7 miljarder kronor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum