Svenskt bistånd har i många år gått till arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i världen. I en tid när utvecklingen i världen går bakåt och pandemin har utraderat många framsteg, hotas det långsiktiga arbetet av att Moderaterna och Sverigedemokraterna vill minska biståndsbudgeten med en tredjedel respektive hälften. Och även om Kristdemokraterna återigen försäkrar att de står fast vid enprocentsmålet kommer biståndsnivån att bli en fråga för förhandlingsbordet vid ett regeringsskifte.
– Ni kan lita på att vi kommer att fortsätta att göra allt vad vi kan för att vi ska hålla fast vid det även i en kommande M-KD-regering, säger Kristdemokraternas Gudrun Brunegård.

Moderaterna motiverar nedskärningarna på omkring 16 miljarder kronor årligen med att partiet prioriterar problem på hemmaplan.
– Idag behövs enorma reformer i Sverige, inte minst för att få bukt på gängkriminaliteten, säger Helena Storckenfeldt. 

Diakonias Magnus Walan har följt biståndspolitiken i över 25 år och är bekymrad över utvecklingen:
– Ja, jag är orolig, jag tycker att det är ansvarslöst av de här partierna att argumentera för den här typen av neddragningar. Vi har råd med en hundradel av vårt välstånd, säger han. Miljöpartiets Camilla Hansén är inne på samma linje:
– Miljöpartiet resonerar i termerna av att det här är lägsta nivån. Vi gör budget ganska långt i förväg och stora katastrofer händer snabbt, så då behöver man vara beredd på att pytsa in mer, förklarar hon.

I samtalet medverkar även Diakonias generalsekreterare, Lena Ingelstam.

Medverkande: Helena Storckenfeldt, biståndspolitisk talesperson, Moderaterna Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson, Kristdemokraterna Camilla Hansén, biståndspolitisk talesperson, Miljöpartiet Lena Ingelstam, generalsekreterare Diakonia Magnus Walan, senior policyrådgivare, Diakonia Dessutom en krönika av Mattias Brunander, policy- och påverkanschef på Diakonia. Samtalet leds av Esther Flores Sedman och bakgrundsreportaget är gjort av Sofia Hallonsten.