Räntehöjningsfasen är över vid årsskiftet

Innan Ryssland invaderade Ukraina räknade centralbanker och marknadsbedömare med att den höga inflationen var ett snabbt övergående fenomen orsakat av leverans- och produktionsproblem under pandemin. När pandemin väl lagt sig skulle saker och ting återgå till det normala. Någon omvärdering av penningpolitiken behövdes inte. Riksbanken utlovade nollränta till 2024.

– Med den brutala invasionen förändrades förutsättningarna. Både Ryssland och Ukraina är betydande exportörer av viktiga insatsvaror och livsmedel. Kriget har därför haft stor påverkan på den globala ekonomin. Problemen har förvärrats av omfattande nedstängningarna i Kina i syfte att stoppa spridningen av omikron, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.

Tidigare prisuppgångar på energi och livsmedel förstärks och sprids vidare i ekonomin då företag försöker övervältra höga kostnader på kunderna. För att säkra förtroendet för penningpolitiken har flera centralbanker, inklusive den svenska, höjt sina räntor och aviserat ganska kraftiga höjningar framöver. Riksbanken räknar med att höja räntan till 1 procent i år och vidare till knappt 2 procent under 2024.

– Vi tror att Riksbanken får svårt att följa sin egen räntebana. Det kommer att bli för tufft för den svenska ekonomin. Vi ser redan tecken på att en snabb försvagning är på väg. Både hushållen och företagen pressas av höga kostnader. Höjda räntor får därför stort genomslag, inte minst på bolånetagarna där många lånar med kort bindningstid, säger Tomas Ernhagen.

Den höga inflationen biter sig dock fast ett tag till. För att tydliggöra att inflationshotet tas på allvar räknar Fastighetsägarna med att Riksbanken höjer räntan till 0,75 procent i juni. Därefter följer ytterligare två 25-punktershöjningar under hösten. Vid årsskiftet ligger räntan på 1,25 procent. Där stannar den för den här gången.

– Då räknar vi med att penningpolitiken haft avsedd effekt på de räntekänsliga hushållen och företagen. Konsumtionen och investeringarna har minskat och inflationen har fallit tillbaka. I så fall tror vi på en mjuklandning av ekonomin där BNP ökar med cirka 2 procent 2022 och 2023. Om Riksbanken hårdare fram riskerar vi att tvärnita den svenska ekonomin, säger Tomas Ernhagen.