WSP

Rapport: Stora renoveringsbehov av svensk kraftproduktion samtidigt som systemet måste byggas ut

Dela
Enligt en rapport från analys- och teknikkonsultbolaget WSP sammanfaller den tekniska livslängden för svensk vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och vindkraft under perioden 2045–2060. Det betyder att samtidigt som systemet behöver byggas ut för att möta den ökade efterfrågan, krävs omfattande reinvesteringar.

Idag vilar Sveriges elförsörjning på fyra ben: vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Dessa kompletterar varandra i energisystemet och har byggts ut successivt under de senaste 100 åren. Givet att nästan all vattenkraft i Sverige byggdes före 1970, att de yngsta reaktorerna togs i drift 1985 och att kraftvärmeutbyggnaden avstannade 2015, så pekar livslängderna för att åren efter 2045 är en period då existerande vattenkraft, kärnkraft och kraftvärme har nått sin tekniska livslängd. Lägg till detta att den certifierade livslängden för vindkraft är 20 år, så har vi en situation som betyder att i stort sett alla kraftverk som är i drift 2022 kommer att behöva totalrenoveras eller ersättas de närmaste 30–40 åren. WSP beräknar att detta kommer kosta 600-900 miljarder kronor.

– Kikar vi på tidslinjen för när produktionen byggdes ut blir det tydligt att Sverige har ägnat sig åt att bygga ett kraftslag åt gången och att renoveringsbehoven av dessa sammanfaller i tid på ett oroande sätt. Det är tydligt att vi behöver planera för omfattande renovering och med tanke på tidsaspekterna för tillstånd och byggtid måste detta ske i närtid, säger Fredrik Karlsson, senior energiexpert på WSP.

När det gäller skicket på elnäten, som har en teknisk livslängd på 40 år, går utvecklingen i rätt riktning. Elnäten beräknas idag ha ett värde på 400 miljarder och årligen investeras 14 miljarder på upprustning. Energimarknadsinspektionen bedömer att genomsnittsåldern för de svenska elnäten under perioden 2020–2023 kommer att sjunka från 28 år till 26 år, tack vare dessa investeringar.

Även om investeringarna idag överträffar behovet på nationell nivå, innebär den faktiska fördelningen av dessa en ojämn geografisk fördelning i praktiken. Det är i glesbygdskommuner som avbrottstiderna är längst, samtidigt som storstäder och tätorter med tillväxt och som ligger nära storstadsområdena typiskt sett ligger i botten för avbrottsstatistiken.

– Att leveranssäkerheten är som sämst i de glesare befolkade delarna av landet är en utmaning eftersom många av de stora industrierna som planeras kommer ske i norr, som redan har en sämre leveranssäkerhet. På så vis uppstår en dubbel investeringsskuld i form av nyinvesteringsbehov såväl som förstärkning av existerande nät, säger Fredrik Karlsson.

Utdrag ur rapporten ”Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras

  • I stort sett alla kraftverk som finns i dag, oavsett om vi talar om vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller kraftvärme, kommer att ha nått sin tekniska livslängd om 20–30 år. Enbart att reinvestera för att totalrenovera eller ersätta de kraftverk som vi har idag kommer att kräva mellan 600–900 miljarder kronor.
  • Kraftvärmen är viktig för de större städerna i Sverige och har potential att motverka den alltmer påtagliga effektbristen lokalt. Om inte kraftvärmen värnas – vilket inkluderar att investera för att ersätta existerande kraftvärmeverk när de faller för åldersstrecket, kommer utmaningen att tillhandahålla effekt till städerna att bli enorm och kostnaderna för att förstärka överföringskapaciteten bli långt större än vad som planeras i dagsläget.
  • Elnäten beräknas idag ha ett värde på 400 miljarder, vilket resulterar i att det årliga investeringsbehovet för att upprätthålla värdet är 10 miljarder. Denna nivå överträffas varje år, såväl förra som nuvarande regleringsperiod, genom investeringar på 14 miljarder årligen. Energimarknadsinspektionen bedömer att genomsnittsåldern för de svenska elnäten under perioden 2020–2023 kommer att sjunka från 28 år till 26 år, tack vare de satsningar som nu sker.
  • Sverige har nästan 600 000 kilometer elnät, fördelat på lokalnät, regionnät och transmissionsnät. Detta motsvarar en distans på cirka 14 varv runt jordklotet.
  • Invånarna i landets 50 minsta kommuner har i genomsnitt 2,67 oplanerade strömavbrott per år, och då är elen borta i 195 minuter i medel medan invånarna i landets 50 största kommuner har 0,9 avbrott per år, och är strömlösa i snitt 64 minuter.

För mer information, vänligen kontakta;

Fredrik Karlsson, senior energiexpert, WSP
fredrik.t.karlsson@wsp.com 
0768 66 77 25

Kontakter

Om

WSP
WSP
Arenavägen 7
12188 Johanneshov

010-7225000http://www.wsp.com

Vi står bakom allt du tar för givet. Och framtiden du hoppas på.

Vi vet hur samhällen är uppbyggda och utvecklas. Om hur vi lever, arbetar, bygger, reser och kommunicerar, och om hur vi kan göra det bättre. Som strategiska rådgivare och teknikkonsulter har vi kunskapen att förstå och kraften att kunna förändra.

Med över 65 000 medarbetare i 40 länder använder vi vår globala expertis för att hitta de smartaste lokala lösningarna.

Följ WSP

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från WSP

Ny rapport: Här är Sveriges mest robusta kommuner28.11.2023 07:28:00 CET | Pressmeddelande

Nu släpper strategi- och teknikkonsultföretaget WSP rapporten "Regionernas Kamp", som rankar Sveriges 290 kommuner utifrån deras robusthet. Nacka, Täby och Kungsbacka toppar rankningen och analysen visar att pendlingskommuner nära större städer är de som har bäst förmåga att stå emot kriser och hantera förändringar. Rapporten tar i år också ett större grepp på trygghet och kommunernas brottsförebyggande arbete.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye