Rapport till FN om barns rättigheter i Sverige
6.9.2022 07:34:00 CEST | Institutet för mänskliga rättigheter | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter har lämnat sin första rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. Där lyfter institutet fram några områden som vi föreslår att kommittén tar med sig i sina överläggningar med Sveriges regering för att säkerställa barnets rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022. Institutets verksamhet ska aktivt främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige med utgångspunkt i grundlagarna och Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter.
Institutet har nu lämnat sin första kompletterande rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter. I rapporten lyfter institutet fram följande ämnesområden som förslag till granskningen av regeringens arbete för barnets rättigheter:
- Effekterna av Covid-19 pandemin för barn
- Sveriges tillträde till det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagomålsmekanism
- Inkorporeringen av barnkonventionen
- Regeringens uppföljning av den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter
- Barnombudsmannens oberoende
- Barnets bästa i lagstiftningsprocessen
- Att lämna kompletterande rapporter till internationella granskningsorgan är ett viktigt verktyg för institutet för att fullgöra uppdraget i enlighet med de s.k. Parisprinciperna. Vår förhoppning är att institutet ska bidra till att skapa en helhetsbild kring relevanta människorättsutmaningar i Sverige. Detta gör vi tillsammans med andra nationella aktörer, såsom Barnombudsmannen, civilsamhällesorganisationer och den samordnade alternativrapporten från civilsamhället, säger Anders Kompass, vikarierande direktör för institutet.
Pandemins effekter för barn
När det gäller Covid-19 är det av yttersta vikt att säkerställa konsekvenserna för barns mänskliga rättigheter genom att analysera de olika beslut och åtgärder som vidtagits under pandemin. Därför lyfter vi särskilt fram vikten av fortsatta uppföljningar och i synnerhet att åtgärder vidtas efter de uppföljningar som sker.
I civila fredstida kriser, såsom under Covid-19 pandemin, prövar samhället sin förmåga att säkerställa grundläggande mänskliga rättigheter för både barn och vuxna. Om grundläggande strukturer och rutiner inte finns på plats i fredstid är det sannolikt inte heller möjligt att skapa utrymme för dessa under andra allvarliga kriser som kan uppstå.
Läs och ladda ner rapporten på svenska här >>
Läs och ladda ner rapporten på engelska här >>
Eller se bifogade bilagor.
Fakta: Parisprinciperna
Parisprinciperna formulerades 1991 och antogs av FN:s generalförsamling 1993. Principerna definierar vilka uppgifter ett nationellt institut för mänskliga rättigheter ska ha och är allmänt accepterade som standard för länders institutioner för mänskliga rättigheter. Här garanteras exempelvis ett oberoende från regeringen.
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seBilder
Dokument
Om
Institutet för mänskliga rättigheterMobilvägen 10
223 62 Lund
046 – 287 39 00http://www.mrinstitutet.se
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Ny årsrapport: svårt få upprättelse när mänskliga rättigheter kränks24.3.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Grundläggande mänskliga rättigheter riskerar att urholkas i Sverige. Samtidigt saknas inte sällan fungerande vägar att få upprättelse när rättigheter kränks. Det visar Institutet för mänskliga rättigheters årsrapport som i dag lämnas till regering och riksdag. – Vår årsrapport visar att grundläggande rättigheter inte respekteras för alla i Sverige och att det finns situationer då det är svårt att utkräva ansvar och få upprättelse om man utsätts för allvarliga människorättskränkningar. Det är allvarligt eftersom rättigheter utan fungerande och tillgängliga vägar till prövning och upprättelse förlorar sin betydelse. Det gör också att rättighetskränkningar som till exempel hatbrott mot minoriteter eller våld mot barn på statliga ungdomshem kan fortgå utan åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi varnar för tilltagande brister i lagstiftningsprocessen I årsrapporten beskriver vi hur lagar byggs på allt svagare grund och att kvaliteten i lagsti
Ny granskning avslöjar: Barn och unga hålls kvar godtyckligt på SiS ungdomshem4.2.2026 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn och unga hålls frihetsberövade på SiS ungdomshem trots att de är utskrivningsklara. En ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter visar att upp till vart sjätte barn kan bli kvar i låsta miljöer långt efter att deras behov av låst vård har upphört, i strid med mänskliga rättigheter. – Det är en allvarlig rättighetsinskränkning att barn och unga som tvångsvårdas på SiS ungdomshem med stöd av LVU, blir kvar frihetsberövade långt efter att behovet av denna form av institutionsvård har upphört. Vi vet att långa placeringar i låsta miljöer är mycket skadliga för barns hälsa och utveckling samt försvårar den sociala återanpassningen. Barnen och ungdomarna vi har träffat har fått mycket begränsad och ibland felaktig information om situationen de befinner sig i, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vart sjätte barn väntar på att få lämna ungdomshemmen Vid flera tillfällen de senaste åren har runt 70 utskrivningsklara barn och unga, det vill s
FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande
Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande
FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att
Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum