Historisk dom i Europadomstolen: stater har ett ansvar att skydda sina invånare mot klimatförändringar
I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz.
– Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.
Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder.
Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldigheten att skydda rätten till liv och hälsa när de hotas av farliga värmeböljor. De anser att Schweiz varken har tillräckligt ambitiösa klimatmål eller gör tillräckligt för att minska utsläppen av växthusgaser. Domstolen kom fram till att klimatförändringarna utgör ett reellt och omedelbart hot mot rätten till privatliv och att myndigheterna måste vidta åtgärder för att skydda sina invånare mot klimatförändringarna. Eftersom Schweiz inte hade nått sina egna klimatmål och inte heller hade vidtagit tillräckliga åtgärder kränkte de rätten till privatliv enligt Europakonventionens artikel 8.
– Europakonventionen är svensk lag och utslaget kommer därmed att få stor betydelse också i svensk rätt. Domstolens avgöranden behöver analyseras mer grundligt för att kunna bedöma vilken betydelse utslaget i praktiken kan få. Det som dock redan nu står klart är att domstolar med utgångspunkt i mänskliga rättigheter kan bidra till att värna den enskildes rättigheter i klimatmål, avslutar Fredrik Malmberg.
För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta:
Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se
Nyckelord
Kontakter
Presstjänsten
Tel:046 287 39 99press@mrinstitutet.seLänkar
Om institutet:
Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ Institutet för mänskliga rättigheter
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter
Yttrande i Auroramålet tillåts av Högsta domstolen4.7.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö
Institutet för mänskliga rättigheter har skickat ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i Auroramålet22.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.
FN-kritik kräver stor omställning i Sveriges arbete med funktionsrätt27.3.2024 13:44:34 CET | Pressmeddelande
Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät
Ny årsrapport från MR-institutet: Regeringen behöver stärka skyddet av mänskliga rättigheter i Sverige25.3.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för
Regeringen bör utreda en ny rekryteringsmodell för nämndemän14.3.2024 11:12:19 CET | Pressmeddelande
Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum