Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige.

Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land.

Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar
Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och 72 procent anser att de återspeglar deras värderingar. Samtidigt varierar kännedomen om mänskliga rättigheter mellan de tre länderna. De svenska respondenterna uppvisar den högsta nivån av medvetenhet, medan de danska respondenterna uppvisar den lägsta. Exempelvis kan 53 procent av de danska respondenterna inte nämna en specifik mänsklig rättighet, jämfört med 42 procent i Norge och 35 procent i Sverige.

De med högre medvetenhet om mänskliga rättigheter verkar vara mer positiva till mänskliga rättigheter, men är också de som är mest oroade över situationen för mänskliga rättigheter i sina länder. Svenskarna är genomgående mest benägna och danskarna minst benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade. I Sverige anser en majoritet att regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna medan det i Danmark endast är en tredjedel, 33 procent, som anser att regeringen behöver göra mer.

Rätten till hälsa, till en hälsosam miljö, till frihet från diskriminering och till social trygghet är några av de rättigheter som flest människor upplever som hotade i samtliga länder.

– Det är glädjande att det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige. Samtidigt inger det oro att en högre andel i Sverige anser att mänskliga rättigheter är hotade. I vår senaste årsrapport gav institutet regering och riksdag rekommendationer om att stärka det rättsliga och institutionella skyddet för mänskliga rättigheter. Vi föreslog också åtgärder för bättre uppföljning och ökad kunskap. Det finns skäl att påminna om behovet av dessa åtgärder, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Majoriteten av skandinaverna stöder vissa begränsningar av yttrandefriheten
Undersökningen visar också att ett principiellt stöd för de mänskliga rättigheterna inte nödvändigtvis står i vägen för att samtidigt acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Till exempel är en betydande andel villiga att tolerera statlig övervakning av elektronisk kommunikation om det kan bekämpa brottslighet: 39 procent i Norge, 41 procent i Danmark och 45 procent i Sverige. Dessa höga siffror hänger sannolikt samman med det stora förtroendet för offentliga myndigheter i länderna.

Mer än hälften av de tillfrågade stöder ett förbud mot offentlig bränning av religiösa symboler eller böcker, trots skillnader i lagstiftning mellan länderna. Svaren är likartade i de tre länderna: 57 procent av de tillfrågade i Danmark och Sverige ställer sig bakom ett förbud, och 54 procent i Norge. Detta speglar dilemmat mellan att balansera yttrandefrihet, religionsfrihet och skydd mot hatpropaganda.

Var femte svensk avstår att debattera i sociala medier på grund av oro för övervakning
Rapporten visar också att övervakning som inskränker integriteten medför negativa effekter på yttrandefriheten. På grund av rädsla för statlig övervakning har 10 procent av norrmännen och danskarna och 11 procent av svenskarna undvikit att söka hjälp på nätet om känsliga ämnen som psykisk ohälsa, missbruk och beroende. 17 procent av norrmännen och danskarna och 21 procent av svenskarna har avstått från att debattera på sociala medier på grund av oro för övervakning från myndigheter.

Vill du veta mer?
Rapporten presenteras under ett live-sänt webbinarium måndagen den 9 december klockan 12.30. Deltar gör bland andra institutens direktörer: Fredrik Malmberg (Sverige), Louise Holck (Danmark) och Adele Matheson Mestad (Norge).

Länk till sändningen:https://vimeo.com/event/4728031

Ingen föranmälan krävs. Sändningen är på engelska.

Hela rapporten på engelska finns på vår webbplats. En svensk översättning kommer att publiceras på webbplatsen inom kort.

För mer information, kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se.

Kort om rapporten:
Rapporten undersöker hur människor i Skandinavien uppfattar frågor som rör mänskliga rättigheter och belyser skillnader och likheter i medvetenhet och kunskap i länderna.

Resultaten baseras på en undersökning som genomfördes av Ipsos i augusti 2024 på uppdrag av det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter. Undersökningen samlade in svar från 7 500 respondenter med ett representativt urval av 2 500 respondenter i varje land.