Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet får A-status i internationell prövning

Dela
Institutet deltar i GANHRI:s årsmöte vid ett tidigare tillfälle. Mötesrum med datorskärmar och skylt som säger NHRI Sweden i förgrunden. Fotografi.
Institutet för mänskliga rättigheter får det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter och blir därmed fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Foto: Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter.

– Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. 

Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Institutet blir även ackrediterad till FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och andra internationella forum för mänskliga rättigheter.

– A-status ger oss fler möjligheter att bevaka hur situationen i Sverige beskrivs och följs upp när FN:s medlemsländer träffas. Detta gäller även vid Europarådets och EU-institutionernas granskningar om mänskliga rättigheter. För oss innebär det en ökad förmåga att bedriva en effektiv människorättsverksamhet och uppmärksamma aktörer på de problem som människor kan möta i sin vardag, säger Fredrik Malmberg.

Internationell kommitté har granskat institutets ansökan
Institutets ansökan om internationell ackreditering har prövats av en Genève-baserad kommitté, GANHRI:s ackrediteringskommitté, sammansatt av ledarna i Nya Zeelands, Kroatiens, Sydafrikas och Honduras nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Institutet har intervjuats om hur vi arbetar för att skydda rättigheter för marginaliserade grupper, om hur utnämningen av styrelsens medlemmar går till och hur de skyddas mot ogrundade avsättningar. Institutet svarade också på frågor om eventuella luckor i lagen om institutet och vad institutet har gjort för att uppmärksamma regeringen på detta.

Kommitténs besked innehåller även ett antal rekommendationer som institutet behöver följa upp inom fem år.

– Vi vill uppmärksamma regeringen på kommitténs rekommendationer om förstärkningar i lagen om institutet och en utökning av vår budget. Budgeten för institutet följer inte den plan som togs fram i förarbetena till lagen och infriar därför inte kommitténs förväntningar. I grunden handlar det om hur riksdag och regering ser på sina internationella åtaganden och deras vilja att ge institutet de förutsättningar som krävs för att utföra vårt lagstadgade uppdrag, avslutar Elisabeth Rynning, ordförande i institutets styrelse.

Vill du veta mer? Kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se.

Bakgrund:

Våren 2023 ansökte Institutet för mänskliga rättigheter om medlemskap i det internationella samordningsorganet för nationella människorättsinstitutioner GANHRI (Global Alliance for National Human Rights Institutions). Ansökan har prövats av GANHRI:s ackrediteringskommitté och innebär en prövning om institutets verksamhet, organisation och lagen om institutet lever upp till FN:s Parisprinciper.

Parisprinciperna innehåller ett antal minimikrav som nationella institutioner för mänskliga rättigheter behöver uppfylla. Det mest grundläggande av dessa är kravet på oberoende från regeringen och andra aktörer. Oberoendet gäller såväl institutionens uppdrag och sammansättning som finansiering och arbetsmetoder. En nationell människorättsinstitution ska också fritt kunna prioritera sina fokusområden, arbetsmetoder och former för samverkan.

 

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

Yttrande i Auroramålet tillåts av Högsta domstolen4.7.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye