Institutet för mänskliga rättigheter

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet

Dela
Äldre kvinna står och tittar ut genom ett fönster i dagsljus.
Att tackla ålderismen och dess grundorsaker är en nyckel för att stärka äldreomsorgen. Scandinav/Marie Linnér

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. 

– Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. 

Det finns engagerad och kunnig personal i äldreomsorgens olika delar, och många äldre personer på särskilda boenden är nöjda med den omsorg och service de får. Samtidigt har institutet kunnat identifiera följande tydliga och allvarliga brister utifrån ett människorättsperspektiv:  

  • Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen. 
  • Människorättsperspektivet är svagt inom äldreomsorgen. 
  • Kunskapen om mänskliga rättigheter och deras innebörd är låg. 
  • Möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade. 

Äldre personer ses inte som rättighetsbärare  
Rapporten visar att förutfattade meningar om äldre personer leder till att beskrivningen av deras behov i hög grad rör sig om mathållning, att vara hel och ren och att ha det städat och tryggt omkring sig. Däremot osynliggörs ofta andra behov, som till exempel delaktighet och fysisk träning. Ålderism påverkar också synen på äldre personers utvecklingspotential, vilket ger begränsade möjligheter till rehabilitering. Äldre personers identitet och personliga bakgrund tillmäts inte heller tillräcklig betydelse för att individanpassa omsorgsinsatserna.  

Äldre personers delaktighet i planeringen, utformningen och genomförandet av äldreomsorgen är central ur ett rättighetsperspektiv. Här visar rapporten tydliga brister på både nationell och kommunal nivå samt i verksamheterna. Involveringen av äldre personer i frågor som berör dem är begränsad och deras erfarenheter och expertis används inte. Intervjupersonerna uttrycker att de anpassar sina förväntningar och önskemål efter personalens förutsättningar på boendena, och gör på så vis avkall på sina egna behov och mänskliga rättigheter.  

Människorättsperspektivet är svagt inom äldreomsorgen 
Kunskap om mänskliga rättigheter är viktigt för att individer ska kunna göra anspråk på sina rättigheter samt för verksamhetens uppföljning av hur den fullgör sina åtaganden och skyldigheter. Lagstiftning, allmänna råd och andra styrdokument med betydelse för äldreomsorgen innehåller flera människorättsprinciper och -begrepp, till exempel självbestämmande, integritet, värdighet och delaktighet. Men principerna och begreppen saknar härledning från mänskliga rättigheter och Sveriges internationella åtaganden, vilket skapar utrymme för otydlighet och olika tolkningar. Rapporten synliggör att de mänskliga rättigheterna är osynliga och obekanta för flera av de skyldighetsbärare och rättighetsbärare som vi har mött, och det finns ett uppenbart behov av att konkretisera vad principerna innebär i verksamheten, både i mötet med individen och i förhållande till verksamhetens människorättsliga skyldigheter.   

– Att tackla ålderismen och dess grundorsaker är en nyckel för att stärka äldreomsorgen, enligt Fredrik Malmberg. Institutet rekommenderar regeringen att ta fram åtgärder för att motverka ålderismen i äldreomsorgen. 

Vi uppmanar dessutom regeringen att bland annat: 

  • Ge alla berörda myndigheter i uppdrag att stärka efterlevnaden av rätten till delaktighet och inkludering genom samverkan som tar in erfarenheter och kunskaper från rättighetsbärarna. 
  • Ta bort den diskriminerande åldersgränsen för personlig assistans i LSS. 
  • Vidta åtgärder för att säkerställa att relevant lagstiftning, såsom socialtjänstlagen, stämmer överens med Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. 
  • Ta en aktiv roll i framtagandet av en internationell konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. 

Alla rekommendationer till regeringen och kommunerna finns att läsa i rapporten på vår webbplats. Där hittar du även en sammanfattning på engelska, teckenspråk och i lättläst version.

Vill du veta mer? Kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se

Kort om rapporten: 
Institutet för mänskliga rättigheter har besökt särskilda boenden runtom i landet för att undersöka hur äldre personers mänskliga rättigheter skyddas och respekteras på särskilda boenden. Institutet har intervjuat omkring 50 personer: äldre personer, chefer och omsorgspersonal på åtta särskilda boenden för äldre i två kommuner i norr, två i Mellansverige och två i söder. Rapporten baseras på en intervjuundersökning, en rättsutredning och en skrivbordsstudie.  

Rapporten är institutets första tematiska fördjupning. 

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och

Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå11.11.2024 10:06:05 CET | Pressmeddelande

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye