Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på Mänskliga Rättighetsdagarna i Skellefteå

Dela
Människor står i en klunga runt institutets mässmonter på förra årets MR-dagar i Helsingborg. Fotografi.
Det ställdes många nyfikna frågor i institutets monter under förra årets MR-dagar i Helsingborg. Foto: Institutet för mänskliga rättigheter

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget.

Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program:

En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg
Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige.

När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30
Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå

– Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade än på mycket länge. Politiken är hårt pressad av krig i vårt närområde, av samhällskriser som kriminella nätverk och det hot som klimatkrisen utgör. I det läget är det viktigare än någonsin att ha en tydlig kompass. De åtgärder som sätts in måste vara förenliga med vår grundlag och internationella konventioner om mänskliga rättigheter. I den analysen är rekommendationer från experter i FN:s övervakningskommittéer ett viktigt verktyg. I det här seminariet vill vi därför lyfta frågan om hur FN:s rekommendationer kan användas för att få till ett systematiskt, kontinuerligt och transparent människorättsligt arbete i Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter.

Föreläsare och paneldeltagare: Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter, Linde Lindkvist och Ola Linder, utredare, Institutet för mänskliga rättigheter, Caroline Mitt, kansliråd på enheten för mänskliga rättigheter och diskrimineringsfrågor, Arbetsmarknadsdepartementet, Charlotta Göller, programansvarig och folkrättsrådgivare MR-fonden, och Nicklas Mårtensson, ordförande, Funktionsrätt Sverige.

En rättvis och hållbar klimatomställning – ett samtal om samers rättigheter och företags ansvar
Rätten till en ren, hälsosam och hållbar miljö är tydligt kopplad till flera andra rättighetsområden, däribland urfolks rättigheter. Urfolk har specifika rättigheter som skyddas av FN:s urfolksdeklaration. Både i Agenda 2030 och i Parisavtalet framgår att urfolk har en unik och viktig roll för att mål om hållbarhet ska kunna mötas. I Parisavtalet understryks att en rättvis klimatomställning ska ta tillvara urfolks kunskaper. 

I den här panelen samtalar vi utifrån tanken om en rättighetsbaserad klimatomställning. Specifikt diskuterar vi hur en rättighetsbaserad dialog och process kan se ut.    

Ett panelsamtal med Henrik Blind, kommunalråd i Jokkmokk (mp) och medlem i Tuorpon sameby; Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare på Stockholm Environment Institute och Matilda Wilhelm, utredare på Institutet för mänskliga rättigheter. 

Samtalsledare: Brittis Edman, utredare, Institutet för mänskliga rättigheter

När: Fredag 15 november, 15:30 – 16:30
Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå

Institutet för mänskliga rättigheter: rapport 2024 
Institutet bevakar och rapporterar om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige och fullföljer 33.2-uppdraget att främja, skydda och övervaka funktionsrättkonventionen. Institutet är Sveriges nationella människorättsinstitut och ingår i ett globalt nätverk av nationella människorättsinstitut. I vår årsrapport till regeringen rapporterar vi om utvecklingen för mänskliga rättigheter och rekommenderar hur mänskliga rättigheter kan stärkas. I detta seminarium samtalar vi om aktuella frågor för institutets arbete.

När: Torsdag 14 november, 15:30 – 15:55
Var: Lila scenen, Sara Kulturhus, Skellefteå

Föreläsare: Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter

Vill du veta mer? Kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se.

Hela programmet för MR-dagarna hittar du här. 

 

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om institutet:

Institutet för mänskliga rättigheter ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Institutet ska även fullgöra de uppgifter som en oberoende nationell mekanism har enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

Ny skandinavisk rapport: Starkt stöd för mänskliga rättigheter men visst stöd för begränsad yttrandefrihet9.12.2024 06:00:00 CET | Pressmeddelande

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och

Institutet får A-status i internationell prövning23.10.2024 13:02:51 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Allvarliga brister i äldreomsorgen normaliseras – det handlar om ålderism visar ny rapport från institutet30.9.2024 07:20:00 CEST | Pressmeddelande

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Institutet avvisar förslag om ny myndighet mot ungdomskriminalitet17.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Allt ifrågasätts — en ny rapport om ojämlika levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och rättighetskränkningar i vardagen4.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye