Region Uppsala begär att få aktivera krislägesavtal igen

- Vi har ett allvarligt läge, där vårdbehovet har stigit dramatiskt på kort tid. Vi måste se till att vi har kapacitet för att kunna ta emot fler patienter, säger Emilie Orring (M), ordförande för regionstyrelsen.

Krislägesavtalet innebär att medarbetare kan schemaläggas med längre arbetspass och arbeta 48 timmar per vecka mot högre ersättning.

Region Uppsala har tidigare använt krislägesavtalet för cirka 120 medarbetare inom intensiv- och intermediärvården på Akademiska sjukhuset. Avtalet avvecklades i början av februari, då läget bedömdes bättre. Under den senaste tiden har antalet sjukhusvårdade patienter med covid-19 ökat snabbt, och så många som en tredjedel av patienterna är så svårt sjuka att de behöver andningsstöd. Detta medför ett ökat behov av personal inom intensiv- och intermediärvården.

- Sjukhuset har uttömt alla möjligheter att bemanna på annat sätt, för att undvika att belasta medarbetare som slitit ett helt år under pandemin med fler långa arbetspass. Men tyvärr har det inte räckt. Att aktivera krislägesavtalet är den yttersta åtgärden, säger Emilie Orring.

Krislägesavtalet kommer denna gång att omfatta undersköterskor och sjuksköterskor inom intermediär- och intensivvård och läkare inom verksamhetsområde Anestesi, operation och intensivvård inom Akademiska sjukhuset.

Beslutet i regionstyrelsen innebär att Region Uppsala begär att styrelserna för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona (kommunala företagens arbetsgivarorganisation) fattar beslut om aktivering av krislägesavtalet för omvårdnadspersonal.

Styrelserna fattar beslut den 11 mars och om begäran beviljas kommer avtalet att börja tillämpas i olika personalkategorier inom de närmast följande dagarna.

Fakta: Krislägesavtal

Avtalet aktiveras av Sveriges kommuner och regioner, SKR, efter begäran av arbetsgivare. Först måste arbetsgivaren själv ha försökt lösa situationen.

Avtalet innebär att ordinarie kollektivavtal eller enskilda överenskommelser inte längre gäller. De ersätts i stället med villkoren i krislägesavtalet, som innebär längre arbetstid och högre lön.

Den ordinarie arbetstiden inom krislägesavtalet är 48 timmar per vecka. Arbetstiden kan variera mellan veckorna, så länge den totala arbetstiden under fyra veckor är maximalt 192 timmar.

Förutom ordinarie månadslön eller timlön utges en krisersättning på 120 procent av lönen per timme. Det innebär sammantaget en ersättning på 220 procent av lönen per timme. Vid så kallad särskild nödfallsövertid höjs krisersättningen till 150 procent av lönen per timme.