Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Rekordmånga elever röstade - men få friskolor, särskolor och yrkesprogram deltog i skolvalen

Dela
Bild från Skolval 2018. Foto: Malin Persson
Bild från Skolval 2018. Foto: Malin Persson

Rekordmånga elever (totalt 450 000) röstade vid skolvalet till riksdagen 2018 och till EU-parlamentet 2019. 
Valdeltagandet ökade med 16 respektive 47 procent jämfört med skolvalen 2014, visar en ny rapport  från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. 
Men det finns stora skillnader i landet.

  • Skolor med yrkesprogram och särskolor arrangerar sällan skolval. 
  • Friskolor arrangerar skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor.

De första skolvalen till riksdagen anordnades i slutet av 1960-talet och 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF, på uppdrag av regeringen, samordnat skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor och sedan 2014 även till Europaparlamentet.

Vid Skolval 2018 och 2019 samarbetade MUCF med Skolverket, Valmyndigheten, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung media Sverige. Flera andra organisationer genomförde olika projekt om demokratifrågor. Alla högstadie- och gymnasieskolor i Sverige kontaktades och flera temadagar, debatter och andra aktiviteter arrangerades för elever och lärare. Nu är MUCF:s slutrapport ”Skolval 2018/2019” klar och har lämnats in till regeringen.

- Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag, inte minst i tider då starka krafter ifrågasätter de demokratiska processerna. Många unga känner att de inte kan vara med och påverka eller att de är behövda i samhället. Det är glädjande att valdeltagandet i skolorna ökar men de stora skillnaderna mellan olika grupper av elever och mellan olika skolor är oroväckande, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

- Vi behöver arbeta mer långsiktigt med det politiska samtalet i skolan, med skolval och demokratifrågor. Vi behöver också bättre förstå varför vissa skolor och elevgrupper inte deltar.

Målet med skolvalen är att så många elever som möjligt ska delta, att stimulera till samtal om politik i skolan och att öka elevers kunskap om demokrati och möjlighet att delta i politiska processer. 

Statsvetenskaplig utvärdering

Resultatet i slutrapporten baseras bland annat på en utvärdering som gjorts av statsvetarna Michele Micheletti och Annasara Agfors vid Stockholms universitet. De har undersökt deltagande och icke-deltagande skolor från 2002 och framåt och jämför i sin analys skolegenskaper (t ex elevantal, andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, andel lärare med pedagogisk högskoleexamen) och kommunegenskaper (t ex befolkning, ekonomi och civilsamhälle).

- Vi har granskat både de skolor som deltog i skolvalet 2018 och 2019 och de som valde att inte göra det. Det är första gången som en sådan här totalundersökning av skolvalet görs, det är också första gången som kommunala och fristående skolor jämförs. säger Michele Micheletti.

Under åren 2002 - 2018 deltog främst gymnasier med högskoleförberedande program, grundskolor och kommunalt drivna skolor. Gymnasier med yrkesprogram, särskolor och friskolor deltog inte i lika stor utsträckning.

När det gäller skolval till riksdagen så deltog skolor i större kommuner oftare, framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö. Av de tre hade Göteborg högst och Malmö lägst deltagande under hela perioden. Kartläggningen visar också att skolor som deltar i skolvalet oftast fortsätter att delta.

Totalt en framgång

Skolvalen 2018 och 2019 var totalt sett en framgång. Fler elever än någonsin tidigare röstade och deltog i aktiviteter kopplade till skolval. Likaså deltog skolor i utsatta områden i större omfattning i skolvalet till riksdagen 2018 än tidigare år.

Men, särskolor deltog i betydligt mindre utsträckning än övriga skolor, både i skolvalet 2018 och 2019. Klyftan mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram finns också kvar. Kommunala skolor deltog i betydligt högre utsträckning än friskolor.

Forskarna skickade ut en enkät till icke-deltagande skolor och fick bland annat svar som "brist på lärare och på tid", "praktiska svårigheter" eller att de "arbetar med demokratiuppdraget på andra sätt".

Huvudmannaskapet viktigast

Forskarnas analys visar att de viktigaste faktorerna för om skolor deltar i skolval eller inte är (i fallande ordning):

  • Huvudmannaskap (kommunal skola eller friskola)
  • elevantal
  • andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
  • andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
  • om skolan är en grundskola.

Friskolor deltog i lägre utsträckning än kommunala skolor. Det gäller vid skolvalen 2018 och 2019 och vid alla skolval från 2002. Frågan om varför friskolor deltar i lägre grad än kommunala skolor bör, enligt forskarna, utredas mer

- Skillnaden mellan friskolor och kommunala skolors deltagande kan inte förklaras med de andra skol- eller kommunegenskaper som ingår i vår utvärdering. Slutsatsen blir därför att det är just huvudmannaskapet som främst förklarar varför vissa skolor anordnar skolval och andra inte, säger Michele Micheletti.

Satsningar krävs på lång sikt

Forskarna menar att det krävs särskilda insatser för att få friskolor, yrkesprogram och särskolor att öka sitt deltagande, till exempel att material och processer anpassas till olika skolors och elevers behov, att små skolor får hålla skolval tillsammans och möjligheter att förtidströsta.

- Vår granskning visar att det finns en stabilitet i klyftorna i skolornas deltagande i skolval över tid. Gapet mellan de skolor som sällan eller aldrig deltar och övriga skolor kommer inte att försvinna av sig självt, säger Michele Micheletti.

MUCF har flera gånger tidigare, bland annat i budgetunderlaget för 2021–2023, lyft behovet av ett mer långsiktigt arbete för att öka ungas inflytande i samhället. MUCF föreslår i slutrapporten att myndigheten får i uppdrag att arbeta med skolval även mellan valen. Myndigheten håller också på att ta fram material för lärare och skolledare som ett stöd i demokratiuppdraget.

FOTNOT. Även folkhögskolor och vuxengymnasium arrangerade skolval men de räknas inte in i MUCF:s statistik för skolval.

Länk till rapporten ”Skolval 2018/2019”

Länk till utvärderingen (Skolvalen 2018 och 2019 - en statsvetenskaplig utvärdering)

STATISTIK/Skolvalen 2018 och 2019

  • MUCF:s statistik för skolval omfattar skolor (årskurs 7–9 och gymnasiet) som rapporterat in sina skolvalsresultat och blivit godkända i sitt genomförande:
  • Totalt röstade 391 045 elever i skolvalet till riksdagen 2018, valdeltagande låg på 79,8 procent. Antalet skolor som deltog var något färre jämfört med 2014 men antalet röstande elever ökade med 16 procent. Totalt röstade 65 630 elever i skolvalet till Europaparlamentet 2019, valdeltagande låg på 47 procent. Antalet skolor var fler än tidigare och antalet röstande elever ökade med 47 procent jämfört med 2014.
  • 58 procent av landets skolor deltog i skolvalet till riksdagen 201, jämnt fördelat mellan grundskolor och gymnasier. 15 procent av landets skolor, framförallt gymnasier, deltog i skolvalet till Europaparlamentet 2019.
  • 64 procent av alla kommunala grundskolor deltog i skolvalet till riksdagen 2018 men endast 44 procent av friskolorna. 67 procent av de kommunala gymnasierna deltog, men endast 43 procent av friskolorna.
  • Sex procent av alla kommunala grundskolor och sex procent av de fristående grundskolorna deltog i skolvalet 2019 till EU-parlamentet. 32 procent av de kommunala gymnasierna deltog, men endast 16 procent av friskolorna.
  • 35 procent av de renodlade särskolorna (både grundskolor och gymnasier) deltog i skolvalet 2018, jämfört med 62 procent av skolorna utan särskola. Fem procent av de fristående särskolorna deltog, jämfört med 38 procent av de kommunala särskolorna. I skolvalet 2019 deltog bara två procent av särgrundskolorna men 13 procent av de fristående särgymnasierna.
  • Bland gymnasier med enbart yrkesprogram deltog 51 procent i skolval 2018, jämfört med 72 procent för gymnasier med endast högskoleförberedande program. Siffran blir ännu lägre om man jämför friskolor med kommunala skolor, endast 23 procent jämfört med 68 procent.
  • I utsatta områden (polisens definition) deltog 60 procent av skolorna i valet till riksdagen 2018. Däremot deltog bara tio procent i skolvalet till EU, i särskilt utsatta områden ännu färre, bara sex procent. I utsatta områden deltog friskolor och kommunala skolor i samma utsträckning i skolvalen.

FAKTASkolvalen 2018 och 2019

  • Skolorna är själva arrangörer för skolval men MUCF ansvarar för beställning och distribution av valsedlar och valkuvert. Valsedlar tas fram för de partier som har fått minst en procent av rösterna i ett av de två senaste valen och för blankröster. Till riksdagsvalet 2018 beställdes åtta miljoner valsedlar och till Europaparlamentsvalet 2019 beställdes drygt fem miljoner valsedlar.
  • MUCF har arbetat med flera olika aktiviteter inom uppdraget Skolval 2018/2019, bland annat stödmaterialet Prata Politik! Ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan samt det helt digitala materialet Valår i klassrummet. Utförarorganisationerna (bl a Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer) startade två webbplatser, Skolval 2018.se och Skolval 2019.se, dit skolor kunde vända sig för anmälan, information, frågor och rapportering av resultat.

Nyckelord

Bilder

Bild från Skolval 2018. Foto: Malin Persson
Bild från Skolval 2018. Foto: Malin Persson
Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Lena Nyberg, generaldirektör MUCF. Foto: Felix Oppenheim
Ladda ned bild
Michele Micheletti Foto Stockholms universitet
Michele Micheletti Foto Stockholms universitet
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Stora skillnader mellan ungas samhällsengagemang: ”Viktigt att unga får möjlighet och vågar att engagera sig”25.11.2021 06:30:00 CET | Pressmeddelande

Majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men det är oroande att det finns stora skillnader i engagemang mellan olika grupper av unga och att unga avstår från att engagera sig av rädsla för hot och hat. Många unga saknar också ingångar till att engagera sig partipolitiskt, exempelvis då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Den presenteras i dag, den

MUCF-dagarna 2021: Hot, hat och digitalisering – hur påverkas civilsamhället?24.11.2021 06:10:00 CET | Pressmeddelande

I dag, 24 november, sätts utmaningar och möjligheter för civilsamhällets organisationer i fokus på årets "MUCF-dagar". Vilka konsekvenser får hot och hat för deras möjlighet att verka i det demokratiska samtalet? Hur påverkas de av den ökande digitaliseringen? Deltar gör bland andra Ylva Saarinen, utredare, Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär, Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen, Marcin de Kaminski, från människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Oscar Björkenfeldt, forskare vid Lunds universitet och Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 november och de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och

MUCF-dagarna 2021: Ekonomisk kalkyl kan visa samhällsvärdet av bra fritid för unga23.11.2021 06:10:00 CET | Pressmeddelande

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av frågorna som sätts i fokus när "MUCF-dagarna 2021" startar i dag, den 23 november. Deltar gör bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson, kriminologen Camila Salazar Atias och Johanna Salama, grundare av den ideella organisationen FreeZone Sweden. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 novemberoch de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. Tar fram ekonomisk kalkyl Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i flera år forskat om utanförskapets pris, både för samhället och för individer. Ingvar Nilsson

Tre dagar om unga och civilsamhället: ”Viktig ny kunskap om villkoren för samhällsengagemang”19.11.2021 14:54:01 CET | Pressmeddelande

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. - Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagem

Stora utmaningar för socialt särskilt utsatta under pandemin: ”Risk att kvinnor hamnar i prostitution igen”17.11.2021 07:30:00 CET | Pressmeddelande

När stora delar av samhället stängde ner på grund av pandemin var Convictus och Talita några av få organisationer som höll dörrarna öppna för exempelvis hemlösa, missbrukare och prostituerade. Det var möjligt tack vare det statsbidrag som regeringen beslutat om till civilsamhällets organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer. - Det är inte så att prostitution har försvunnit under pandemin snarare tvärtom, fler kvinnor har kontaktat oss än vanligt. Kvinnor som vi hjälpte för flera år sedan riskerar att hamna i prostitutionigen under pandemin, säger Anna Sander som grundade Talita för mer än tjugo år sedan. I april 2021 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, cirka 58 miljoner kronor i statsbidrag till 18 organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. I september fördelades ytterligare drygt 85 miljoner kronor till 29 organisationer. Den första omgången av det här riktade statsbidraget

Årets Kunskapskonferens: Fokus på civilsamhällets roll för lokal utveckling25.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

På torsdag, 28 oktober, samlas ledande forskare och andra experter för att diskutera civilsamhällets roll och villkor. Kunskapskonferensen arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tillsammans med Ideell Arena, Vetenskapsrådet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). - Demokratin bygger på människors samhällsengagemang och civilsamhället är en grundsten i det arbetet. Civilsamhället värnar om människors lika värde och villkor, det ger människor en röst, oberoende av bakgrund och bostadsort. För att kunna bidra i samhällsutvecklingen och möta nya behov behöver civilsamhället goda förutsättningar, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Den nationella Kunskapskonferensen arrangeras i år för åttonde gången. Flera av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället deltar och presenterar aktuell forskning. Kunskapskonferensen hålls i år digitalt och temat är ”Civilsamhällets roll i den lokala platsens hållbara utveckling”. Hittills är 250 personer an

Tre forskare får dela på tre miljoner kronor för forskningsprojekt om civilsamhället22.10.2021 07:30:00 CEST | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bjuder på regeringens uppdrag in forskare att ansöka om finansiering av studier som rör det civila samhället. I årets ansökningsrunda hade MUCF tre miljoner kronor att fördela. - Syftet med bidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med resten av samhället, säger generaldirektör Lena Nyberg. I år har MUCF valt att prioritera ett antal områden och frågor. Det handlar bland annat om forskning om hur styrning och krav från externa aktörer påverkar civilsamhället och hur civilsamhällets aktörer kan ha dialog med det offentliga på lokal och regional nivå. Andra viktiga frågor som MUCF prioriterat är hur, i vilka former och för vilka syften som människor organiserar sig idag. En annan viktig fråga är hur digitalisering påverkar organisering. - Det behövs mer forskning om det civila samhället. Vi behöver även mer kunskap om vilka personer eller grupper som inte deltar i det civila samhäll

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum