Rekordmånga elever röstade - men få friskolor, särskolor och yrkesprogram deltog i skolvalen

Rekordmånga elever (totalt 450 000) röstade vid skolvalet till riksdagen 2018 och till EU-parlamentet 2019. 
Valdeltagandet ökade med 16 respektive 47 procent jämfört med skolvalen 2014, visar en ny rapport  från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. 
Men det finns stora skillnader i landet.

• Skolor med yrkesprogram och särskolor arrangerar sällan skolval. 
• Friskolor arrangerar skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor.

De första skolvalen till riksdagen anordnades i slutet av 1960-talet och 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF, på uppdrag av regeringen, samordnat skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor och sedan 2014 även till Europaparlamentet.

Vid Skolval 2018 och 2019 samarbetade MUCF med Skolverket, Valmyndigheten, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung media Sverige. Flera andra organisationer genomförde olika projekt om demokratifrågor. Alla högstadie- och gymnasieskolor i Sverige kontaktades och flera temadagar, debatter och andra aktiviteter arrangerades för elever och lärare. Nu är MUCF:s slutrapport ”Skolval 2018/2019” klar och har lämnats in till regeringen.

- Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag, inte minst i tider då starka krafter ifrågasätter de demokratiska processerna. Många unga känner att de inte kan vara med och påverka eller att de är behövda i samhället. Det är glädjande att valdeltagandet i skolorna ökar men de stora skillnaderna mellan olika grupper av elever och mellan olika skolor är oroväckande, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.

- Vi behöver arbeta mer långsiktigt med det politiska samtalet i skolan, med skolval och demokratifrågor. Vi behöver också bättre förstå varför vissa skolor och elevgrupper inte deltar.

Målet med skolvalen är att så många elever som möjligt ska delta, att stimulera till samtal om politik i skolan och att öka elevers kunskap om demokrati och möjlighet att delta i politiska processer. 

Statsvetenskaplig utvärdering

Resultatet i slutrapporten baseras bland annat på en utvärdering som gjorts av statsvetarna Michele Micheletti och Annasara Agfors vid Stockholms universitet. De har undersökt deltagande och icke-deltagande skolor från 2002 och framåt och jämför i sin analys skolegenskaper (t ex elevantal, andel föräldrar med eftergymnasial utbildning, andel lärare med pedagogisk högskoleexamen) och kommunegenskaper (t ex befolkning, ekonomi och civilsamhälle).

- Vi har granskat både de skolor som deltog i skolvalet 2018 och 2019 och de som valde att inte göra det. Det är första gången som en sådan här totalundersökning av skolvalet görs, det är också första gången som kommunala och fristående skolor jämförs. säger Michele Micheletti.

Under åren 2002 - 2018 deltog främst gymnasier med högskoleförberedande program, grundskolor och kommunalt drivna skolor. Gymnasier med yrkesprogram, särskolor och friskolor deltog inte i lika stor utsträckning.

När det gäller skolval till riksdagen så deltog skolor i större kommuner oftare, framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö. Av de tre hade Göteborg högst och Malmö lägst deltagande under hela perioden. Kartläggningen visar också att skolor som deltar i skolvalet oftast fortsätter att delta.

Totalt en framgång

Skolvalen 2018 och 2019 var totalt sett en framgång. Fler elever än någonsin tidigare röstade och deltog i aktiviteter kopplade till skolval. Likaså deltog skolor i utsatta områden i större omfattning i skolvalet till riksdagen 2018 än tidigare år.

Men, särskolor deltog i betydligt mindre utsträckning än övriga skolor, både i skolvalet 2018 och 2019. Klyftan mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram finns också kvar. Kommunala skolor deltog i betydligt högre utsträckning än friskolor.

Forskarna skickade ut en enkät till icke-deltagande skolor och fick bland annat svar som "brist på lärare och på tid", "praktiska svårigheter" eller att de "arbetar med demokratiuppdraget på andra sätt".

Huvudmannaskapet viktigast

Forskarnas analys visar att de viktigaste faktorerna för om skolor deltar i skolval eller inte är (i fallande ordning):

• Huvudmannaskap (kommunal skola eller friskola)
• elevantal
• andel föräldrar med eftergymnasial utbildning
• andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
• om skolan är en grundskola.

Friskolor deltog i lägre utsträckning än kommunala skolor. Det gäller vid skolvalen 2018 och 2019 och vid alla skolval från 2002. Frågan om varför friskolor deltar i lägre grad än kommunala skolor bör, enligt forskarna, utredas mer

- Skillnaden mellan friskolor och kommunala skolors deltagande kan inte förklaras med de andra skol- eller kommunegenskaper som ingår i vår utvärdering. Slutsatsen blir därför att det är just huvudmannaskapet som främst förklarar varför vissa skolor anordnar skolval och andra inte, säger Michele Micheletti.

Satsningar krävs på lång sikt

Forskarna menar att det krävs särskilda insatser för att få friskolor, yrkesprogram och särskolor att öka sitt deltagande, till exempel att material och processer anpassas till olika skolors och elevers behov, att små skolor får hålla skolval tillsammans och möjligheter att förtidströsta.

- Vår granskning visar att det finns en stabilitet i klyftorna i skolornas deltagande i skolval över tid. Gapet mellan de skolor som sällan eller aldrig deltar och övriga skolor kommer inte att försvinna av sig självt, säger Michele Micheletti.

MUCF har flera gånger tidigare, bland annat i budgetunderlaget för 2021–2023, lyft behovet av ett mer långsiktigt arbete för att öka ungas inflytande i samhället. MUCF föreslår i slutrapporten att myndigheten får i uppdrag att arbeta med skolval även mellan valen. Myndigheten håller också på att ta fram material för lärare och skolledare som ett stöd i demokratiuppdraget.

FOTNOT. Även folkhögskolor och vuxengymnasium arrangerade skolval men de räknas inte in i MUCF:s statistik för skolval.

Länk till rapporten ”Skolval 2018/2019”

Länk till utvärderingen (Skolvalen 2018 och 2019 - en statsvetenskaplig utvärdering)

STATISTIK/Skolvalen 2018 och 2019

• MUCF:s statistik för skolval omfattar skolor (årskurs 7–9 och gymnasiet) som rapporterat in sina skolvalsresultat och blivit godkända i sitt genomförande:
• Totalt röstade 391 045 elever i skolvalet till riksdagen 2018, valdeltagande låg på 79,8 procent. Antalet skolor som deltog var något färre jämfört med 2014 men antalet röstande elever ökade med 16 procent. Totalt röstade 65 630 elever i skolvalet till Europaparlamentet 2019, valdeltagande låg på 47 procent. Antalet skolor var fler än tidigare och antalet röstande elever ökade med 47 procent jämfört med 2014.
• 58 procent av landets skolor deltog i skolvalet till riksdagen 201, jämnt fördelat mellan grundskolor och gymnasier. 15 procent av landets skolor, framförallt gymnasier, deltog i skolvalet till Europaparlamentet 2019.
• 64 procent av alla kommunala grundskolor deltog i skolvalet till riksdagen 2018 men endast 44 procent av friskolorna. 67 procent av de kommunala gymnasierna deltog, men endast 43 procent av friskolorna.
• Sex procent av alla kommunala grundskolor och sex procent av de fristående grundskolorna deltog i skolvalet 2019 till EU-parlamentet. 32 procent av de kommunala gymnasierna deltog, men endast 16 procent av friskolorna.
• 35 procent av de renodlade särskolorna (både grundskolor och gymnasier) deltog i skolvalet 2018, jämfört med 62 procent av skolorna utan särskola. Fem procent av de fristående särskolorna deltog, jämfört med 38 procent av de kommunala särskolorna. I skolvalet 2019 deltog bara två procent av särgrundskolorna men 13 procent av de fristående särgymnasierna.
• Bland gymnasier med enbart yrkesprogram deltog 51 procent i skolval 2018, jämfört med 72 procent för gymnasier med endast högskoleförberedande program. Siffran blir ännu lägre om man jämför friskolor med kommunala skolor, endast 23 procent jämfört med 68 procent.
• I utsatta områden (polisens definition) deltog 60 procent av skolorna i valet till riksdagen 2018. Däremot deltog bara tio procent i skolvalet till EU, i särskilt utsatta områden ännu färre, bara sex procent. I utsatta områden deltog friskolor och kommunala skolor i samma utsträckning i skolvalen.

FAKTASkolvalen 2018 och 2019

• Skolorna är själva arrangörer för skolval men MUCF ansvarar för beställning och distribution av valsedlar och valkuvert. Valsedlar tas fram för de partier som har fått minst en procent av rösterna i ett av de två senaste valen och för blankröster. Till riksdagsvalet 2018 beställdes åtta miljoner valsedlar och till Europaparlamentsvalet 2019 beställdes drygt fem miljoner valsedlar.
• MUCF har arbetat med flera olika aktiviteter inom uppdraget Skolval 2018/2019, bland annat stödmaterialet Prata Politik! Ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan samt det helt digitala materialet Valår i klassrummet. Utförarorganisationerna (bl a Sveriges Elevråd och Sveriges Elevkårer) startade två webbplatser, Skolval 2018.se och Skolval 2019.se, dit skolor kunde vända sig för anmälan, information, frågor och rapportering av resultat.