Risk för perfekt storm mot bostadsbyggandet

BNP ökar med 3,0 procent i år och inflationen överstiger målet både i år och nästa år
Efter fjolårets starka återhämtning i svensk ekonomi, som följde efter den stora dippen under pandemin, går tillväxten nu in i en lugnare fas till följd av det försämrade globala ekonomiska läget. BNP väntas öka med 3,0 procent i år och med 2,3 procent 2023. Tillväxten i år hade kunnat vara högre utan de flaskhalsar och ökade priser på flera insatsvaror som accentuerats efter krigsutbrottet och tilltagande smittspridning/nedstängningar i Kina.

De ökade priserna på flera viktiga insatsvaror i industrin, kraftigt ökade energipriser, och även priser på livsmedel, ger en inflation som ligger långt över Riksbankens mål i år och en bit över målet även nästa år. Rekordmånga lediga jobb hos arbetsförmedlingen, stor kompetensbrist i flera sektorer och ökade inflationsförväntningar riskerar leda till en högre löneökningstakt framöver, vilket i sin tur håller uppe inflationen. Till följd av det väntas Riksbanken höja reporäntan markant i närtid om än i lugnare takt än flera andra centralbanker – detta för att undvika en för stor realekonomisk negativ effekt som kan uppkomma genom sjunkande bostadspriser vid en snabb räntehöjning. En mindre hökaktig Riksbank jämfört med många andra centralbanker – ECB undantaget – talar för en fortsatt svag krona mot i synnerhet dollarn.

– Vi var tidigt ute och talade om att Riksbanken troligen kommer att tvingas till ett lappkast i penningpolitiken. Däremot tror vi att Riksbanken kommer att gå mindre aggressivt fram med räntehöjningar jämfört med många andra centralbanker. Detta för att undvika alltför stora negativa effekter på den reala ekonomin till följd av risken för kraftigt fallande bostadspriser, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Fallande bostadspriser under andra halvåret i år
Efter prisnedgången mot slutet av förra året, som i huvudsak var en säsongseffekt, har bostadspriserna stigit igen under årets första månader – detta trots markant stigande bundna bostadsräntor. I takt med att Riksbanken börjar höja reporäntan, varpå även de rörliga bostadsräntorna följer med upp, väntas bostadspriserna till sist ändå falla tillbaka. Bostadspriserna väntas sjunka under andra halvåret i år och även nästa år.

– När vi summerar 2022 väntas bostadspriserna ha fallit med omkring 1 procent, det vill säga motsvarande mer eller mindre stillastående priser. I slutet av 2023 väntas däremot bostadspriserna ha fallit med drygt 7 procent mätt sedan början av detta år. Detta innebär ingen dramatik men det går inte att utesluta ett större fall om räntorna skulle höjas mer aggressivt än det vi nu ser framför oss, säger Robert Boije.

Kraftigt stigande priser på insatsvaror riskerar att slå hårt mot bostadsproduktionen
Bostadsproduktionen har hållits uppe på höga nivåer under pandemin trots inledande farhågor om det omvända. Även om pandemin nu av allt att döma har släppt sitt värsta grepp finns andra stora risker gällande produktionen av bostäder. Priserna på flera viktiga insatsfaktorer har gått upp markant. Till exempel har priset på trä respektive järn/stål ökat med cirka 60 respektive 40 procent det senaste året. Detta i kombination med ett kommande fall i priserna på andrahandsmarknaden riskerar att slå hårt mot lönsamheten i bostadsproduktionen och därmed inverka mycket negativt på antalet påbörjade bostäder. SBAB bedömer att antalet påbörjade bostäder sjunker från 64 000 förra året till 54 000 i år och 48 000 nästa år. Riskbilden bedöms dessutom ligga på nedåtsidan – varaktigheten i prisuppgången på insatsvarorna och storleken på prisnedgången på andrahandsmarknaden blir avgörande.

– Kombinationen av fallande bostadspriser på andrahandsmarknaden och kraftigt ökade priser på insatsfaktorer riskerar tyvärr bli något av en perfekt storm för bostadsproduktionen. Vi har underskattat bostadsbyggandet under pandemin men detta är faktorer som riskerar slå hårt mot bostadsproduktionen och i förlängningen även mot svensk ekonomi, säger Robert Boije.

Bomarknadsnytt nr 2, 2022, finns att ladda ner här.

En sammanfattande prognostabell ingår i den bifogade PDF:en.

För mer information, vänligen kontakta:

Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Telefon: 070-269 45 91
E-post: robert.boije@sbab.se

Douglas Norström, Presschef, SBAB
Telefon: 073-027 19 65
E-post: douglas.norstrom@sbab.se