Språkscreening av flerspråkiga barn kan tidigareläggas med ny metod

– Den nya studien visar att man med en modifierad screening, som både omfattar barnets modersmål och svenska, kan fånga in 88 procent av barn med grava språk- och kommunikationssvårigheter redan vid 2,5 års ålder. Nästan en tredjedel av alla flerspråkiga barn bekräftades ha språkstörning varav många hade stora svårigheter, säger Laleh Nayeb, logoped inom länslogopedin/Folke Bernadotte regionhabilitering vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Nästan vart tionde barn i förskoleåldern har svårigheter med språk, tal och kommunikation som uppfyller diagnosen språkstörning, Developmental Language Disorder (DLD). Dessa barn kan ha svårigheter med kommunikationen, nedsatt språkförståelse och/eller uttrycksförmåga vilket innebär svårigheter att ta till sig och förstå muntlig information och/eller ha svårigheter att uttrycka sig.

De screeningmetoder som använts för att upptäcka språkstörning är endast validerade för barn med svenska som modersmål. Detta har lett till att flerspråkiga barn identifieras senare.

Enligt Laleh Nayeb innebär avsaknaden av vetenskapligt utvärderade metoder och nationella riktlinjer för språkscreening av flerspråkiga barn inom barnhälsovården en avsevärt ökad risk att flerspråkiga barn inte får tidig hjälp på samma villkor som enspråkiga barn. Detta menar hon strider mot socialstyrelsens krav på jämlik och likvärdig barnhälsovård.

– Om flerspråkiga barns modersmål inte screenas finns en ökad risk att de som inte behärskar svenska och har språkstörning antingen förbises eller remitteras till logoped i onödan. Den höga förekomsten av grava språksvårigheter i denna grupp hänger samman med barnens komplexa språkliga miljö, att de exponeras för många språk och att personer i deras närhet inte behärskar respektive språk fullt ut, framhåller Laleh Nayeb.

I studien ingick totalt 111 barn i åldern 29-33 månader som screenades kontinuerligt under perioden 2015-2017. De rekryterades från tre barnavårdscentraler i Gävle där nästan 40-50 procent av familjerna levde i utsatta socioekonomiska förhållanden. Samtliga barn screenades både på svenska och på modersmålet. Därefter bedömdes de av en logoped inom två månader.

– Cirka 10 procent av barnen medverkade inte vid screening på något språk. Bland dessa visade sig mer än hälften ha grav språkstörning. Nästan alla föräldrar som hade uttryckt oro för sitt barns språkutveckling på modersmålet, fick sin oro bekräftad av logopeden, avslutar Laleh Nayeb.



För mer information/intervju, kontakta:
Laleh Nayeb, logoped inom länslogopedin/Folke Bernadotte regionhabilitering vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, e-post: laleh.nayeb@akademiska.se eller laleh.nayeb@pubcare.uu.se