Stark ekonomisk återhämtning kräver hyreshöjning på 3 till 3,5 procent under 2022

Nedgången i den svenska ekonomin under 2020 blev mindre än befarat. Redan under innevarande års första kvartal hade produktionstappet återhämtats. Därefter har återhämtningen fortsatt i god fart. Under andra kvartalet växte ekonomin med nästan 10 procent i årstakt. De flesta prognoser pekar på att BNP kommer att växa med runt 4 procent såväl i år som nästa år.

– Det kan vi tacka vaccinet och de ekonomiska stödåtgärderna för, både de här hemma och utomlands. Det globala utbudet av olika former av insatsvaror har dock haft svårt att hänga med när efterfrågan har tagit fart. Det har ökat kostnaderna för många företag. Det gäller även de som förvaltar landets hyresrätter, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Till skillnad från vad som gäller för andra varor och tjänster, baseras priset på den boendetjänst som landets hyresvärdar levererar inte på förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Priset, det vill säga hyran, fastställs i stället i kollektiva förhandlingar mellan hyresvärdar och Hyresgästföreningen. Det är därmed dessa parter som har det avgörande ansvaret för hyresrättens utveckling över tiden.

– Om vi vill ha många och väl underhållna hyresrätter måste de kollektivt förhandlade hyrorna få utvecklas i takt med den övriga ekonomin. Så har det tyvärr inte varit. Hyrorna i det befintliga lägenhetsbeståndet har under lång tid halkat efter såväl kostnader som inkomster. Det är inte långsiktigt hållbart, säger, Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna.  

Baserat på Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser för den svenska ekonomins utveckling under 2022, bedömer Fastighetsägarna att hyrorna i landets lägenheter behöver höjas med mellan 3 och 3,5 procent. Detta ska ses som ett genomsnitt för landet. De faktiska hyresförhandlingarna förs dock på ortsnivå. På den nivån kan utvecklingen skilja sig mer eller mindre mycket från det nationella snittet.