Starkt stöd bland allmänheten för Kommunals avtalskrav

Just nu pågår intensiva förhandlingar om nytt kollektivavtal mellan fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationerna SKR, Sveriges kommuner och regioner, och Sobona. Efter att avtalsförhandlingarna sköts upp i våras på grund av corona-pandemin förhandlar nu Kommunal nya kollektivavtal för drygt 325 000 medlemmar inom offentlig sektor.

Stödet för Kommunals krav om högre löner till landets undersköterskor är stort. 8 av 10 anser att en undersköterska bör ”tjäna lika mycket” eller ”mer” än en bilmekaniker. Idag kräver båda yrkena tre års gymnasieutbildning, men undersköterskor tjänar i snitt 40 000 kr mindre per år än en bilmekaniker.

-          Lönerna måste upp rejält för medlemmarna. Att en undersköterska tjänar 40 000 kronor mindre per år än en bilmekaniker, trots likvärdig utbildning, är pinsamt rent ut sagt. Därför kräver Kommunal en extra lönesatsning för yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg i avtalsrörelsen. Och det känns extra skönt att ha allmänhetens stöd i ryggen, säger Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal.

Redan tidigare har Kommunal krävt mer än andra i avtalsrörelsen. Kommunal kräver högre lön till alla och en särskild lönesatsning för yrkesutbildade i välfärden.

-          Sverige står inför stora rekryteringsbehov. Det behövs mer än 10 000 undersköterskor per år för att vi ska klara välfärden enligt SKR:s egna siffror. Dessa yrkesgrupper har ett stort ansvar och det är viktigt att många söker sig till dit. Därför måste attraktiviteten öka och därför måste yrkesutbildade välfärdsarbetare få högre löneökningar än övriga på arbetsmarknaden, säger Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal.

Sammanfattning av Sifo-undersökningen

• 4 av 5 anser att en yrkesutbildad inom vård, skola och omsorg bör tjäna mer jämfört med idag. (81 %)
• 4 av 5 anser att en undersköterska bör tjäna lika mycket eller mer än en bilmekaniker. Idag tjänar undersköterskor i snitt 40 000 kr mindre per år. (82 %)
• 3 av 4 är beredda att betala 15 kronor mer i skatt i månaden om de visste att pengarna gick till att finansiera en extra lönesatsning till yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg. (74 %)
• 2 av 3 anser att personal inom sjukvård och barnomsorg ska undantas och slippa karensdagen när de är sjuka och borta från jobbet. (68 %)

Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 8-12 oktober 2020.

Totalt intervjuades 1 316 personer i åldern 18-79 år.

Resultaten är vägda (gentemot allmänheten 18-79 år i Sverige) på kön, ålder och geografisk region.

Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.