- Utredningen har glädjande nog landat i samma slutsatser som vi pekat på under många år. Nu föreslås fler utbildningsplatser till både veterinär- och djursjukskötarprogrammen, att engelsk journalföring ska tillåtas samt att djurvårdare ska kunna validera sina kunskaper för att kunna få legitimation som djursjukskötare, säger Emma Terander, branschansvarig på Svensk Djursjukvård.

Svensk Djursjukvård har länge påtalat brister i kompetensförsörjningen för djursjukvården. Frågan har blivit alltmer akut efter den stora ökningen av antalet husdjur under pandemin. Nu är det viktigt att den nya regeringen också ser allvaret och snabbt omsätter utredningens förslag till politik. Man behöver sätta press på både SLU och Jordbruksverket, samt skjuta till ytterligare medel till SLU för en fortsatt utökning av utbildningsplatserna.

- Utredningen har varit mycket lyhörd för nästan alla de frågor och synpunkter vi lyft fram. Nu gäller det att regeringen och SLU levererar utbildningsplatser enligt utredningens förslag, säger Mia Runnérus affärsutvecklare Evidensia Mälardalen som deltagit i utredningens expertgrupp för Gröna arbetsgivare.

Särskilt viktiga förslag som utredningen lagt fram:

• Fortsatt utökning av utbildningsplatser för både veterinärer och djursjukskötare
• Möjlighet att läsa till djursjukskötare på distans
• Journalföring på engelska ska tillåtas vilket ger större möjligheter för utländsk arbetskraft
• Valideringsmöjlighet för djurvårdare på nivå 3 för att kunna få en legitimation som djursjukskötare som inte omfattas av behandlingsförbudet
• Djurvårdarna ges skyddad yrkestitel, Godkänd djurvårdare, och ingår i djurhälsopersonalen