– Våra analyser har inte syftat till att ge en förklaring skillnaderna i vaccinationstäckning, utan till att identifiera grupper där det kan finnas behov av särskilda insatser. Det finns länder som involverat arbetsplatserna i sin vaccinationsstrategi. Våra resultat ger ett underlag för att diskutera om vi också bör göra det och hur det i så fall skall genomföras, säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin och överläkare på Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Region Stockholm.

Högre vaccinationstäckning hos högre tjänstemän

Högre tjänstemän har en väsentligt högre täckning än de i arbetaryrken med låga kvalifikationskrav. I medianyrket (= hälften av yrkena har en lägre fullvaccinerad andel, hälften en högre) var täckningsgraden bland män 78 procent, med en spännvidd på 47 till 98 procent mellan olika yrkesgrupper. För kvinnor var täckningsgraden i medianyrket 82 procent, med en spännvidd mellan 40 och 99 procent.

Det finns också ett starkt samband med födelseland och inkomst, men betydelsen av detta varierar mellan yrken och sektorer. Det finns stora skillnader mellan födda inom och utanför Norden inom exempelvis byggsektorn samt städ, sophämtning och renhållning. Effekten av plats i inkomstfördelningen är särskilt tydlig för kvinnor, där vaccinationstäckningen i den lägsta tredjedelen av inkomstfördelningen är 15 procent lägre än i den högsta tredjedelen (män 4 procent).

En analys av vaccinationstäckningen i enskilda yrkesgrupper i relation till hela den arbetande befolkningen i Stockholms län visade:

• Bland män var de tio största yrkesgrupperna med täckningsgrad under medianen (78 procent): butikshandlare inom fackhandeln, butikshandlare inom dagligvaror, fastighetsskötare, kockar och kallskänkor, buss- och spårvagnsförare, träarbetare, snickare m fl, restaurang- och köksbiträden m fl, lager- och terminalpersonal, lastbilsförare m fl och städare.

• Exempel på yrken som har en mycket låg vaccinationstäckning (under 52 procent) bland män är murare m fl, städare, takmontörer, ställningsbyggare, samt grovarbetare inom bygg och anläggning.

• Bland kvinnor var de 10 största yrkesgrupperna med täckningsgrad under medianen (82 procent): ekonomiassistenter m fl, övriga kontorsassistenter och sekreterare, butikssäljare inom fackhandeln, butikssäljare inom dagligvaror, barnskötare, restaurang- och köksbiträden m fl, undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende (68 procent), personliga assistenter, vårdbiträden och städare.

• Exempel på yrken som har en mycket låg vaccinationstäckning (under 62 procent) är buss- och spårvagnsförare, tandhygienister, apotekstekniker, övrig hemservicepersonal m fl och städare.

Risk för spridning mellan anställda och sårbara grupper

Den låga och ibland mycket låga vaccinationstäckningen i vissa yrkesgrupper är främst problematisk därför att det är många individer som inte är skyddade mot allvarlig sjukdom. Men på de berörda arbetsplatserna ökar också risken för smittspridning mellan anställda och de personer de träffar i sitt arbete. Det här blir ett särskilt stort problem i yrkesgrupper som undersköterskor i hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, personliga assistenter och vårdbiträden - alla yrken med låg vaccinationstäckning som innebär kontakt med känsliga grupper.

En annan risk med låg vaccinationstäckning är att det kan leda till hög sjukfrånvaro under de perioder när virusspridningen är hög.

Arbetsplatsen en möjlig väg till större vaccinationstäckning

Arbetsplatsen är också en plats där människor med olika bakgrund möts vilket innebär möjlighet att förmedla kunskap och skapa förtroende. Företagshälsovården kan ge saklig information och tillfälle för enskilda att i förtroende diskutera farhågor de kan ha inför vaccination. Arbetsgivaren kan också på olika sätt underlätta vaccinationen.

– Arbetsmarknadens parter har tidigare tagit upp vaccination på eller i anslutning till arbetsplatsen som en väg att öka vaccinationstäckningen. Vår rapport ger ett detaljerat underlag för en bredare diskussion om detta, säger Maria Albin.

Fakta om studien

I studien mäts vaccination som dubbelvaccination – det vill säga att personen fått två sprutor. Analyserna omfattar 1 038 025 individer som var bosatta i Stockholms län den 1 mars 2020 i åldrarna 18–64 år, som har en giltig yrkeskod. Av dessa hade 817 136 fått två vaccinationer mot covid-19 fram till och med 2022-01-11.