Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Stora skillnader mellan ungas samhällsengagemang: ”Viktigt att unga får möjlighet och vågar att engagera sig”

Dela

Majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men det är oroande att det finns stora skillnader i engagemang mellan olika grupper av unga och att unga avstår från att engagera sig av rädsla för hot och hat. Många unga saknar också ingångar till att engagera sig partipolitiskt, exempelvis då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Myndigheten tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Den presenteras i dag, den 25 november, på årets MUCF-dagar i Kulturhuset i Stockholm av Amanda Nielsen och Emma Neuman, utredare på MUCF. (Läs mer om MUCF-dagarna på mucf.se)

Rapporten bygger på flera stora enkätundersökningar (från 2004 – 2021) om ungas attityder till och erfarenhet av olika former av samhällsengagemang samt intervjuer med unga. Den innehåller också en analys av medlemmarna i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbundsom är gjord av forskare och finansierad av MUCF. Det är första gången som en sådan analys görs.

- Vi ser att en aktiv och engagerad omgivning kan främja ungas engagemang. Omvänt ser vi att brist på kunskap och kontaktnät kan skapa trösklar för unga att kanalisera sitt engagemang, säger Lena Nyberg.

Rapporten visar på en engagerad ungdomsgeneration, inget tyder på att intresset eller deltagandet bland unga minskat över tid. Sociala medier spelar en allt viktigare roll i ungas engagemang. Varannan ung arbetar ideellt och många tycker det är viktigt att på sin fritid få bidra till bättre villkor för andra och påverka samhället. Sex av tio unga är medlemmar i föreningar.

  • Sju av tio unga har någon gång under de senaste 12 månaderna gjort någon politisk handling, exempelvis att stödja en åsikt i en samhällsfråga i sociala medier, att skriva på en namninsamling eller att köpa produkter av politiska, etiska eller miljömässiga skäl. Vanligast är att stödja åsikter i samhällsfrågor på internet eller sociala medier, vilket nästan sex av tio gjort.
  • Få unga kontaktar politiker eller tjänstepersoner, deltar i politiska möten eller är medlemmar i politiska partier eller ungdomsförbund. Ungefär sex av tio svarar att de aldrig skulle göra det.

Skillnader mellan olika grupper av unga

Det finns stora skillnader mellan olika grupper av unga. 14 procent har både högt intresse för samhällsfrågor och politik och deltar i politiska aktiviteter. 19 procent har både lågt intresse och lågt deltagande i politiska aktiviteter.

Det är vanligare att tjejer, unga med svensk bakgrund, unga med föräldrar som har längre utbildning, hbtqi-personer och unga i storstäderna tillhör gruppen högengagerade.

Det är vanligare att killar, unga med utländsk bakgrund, unga med föräldrar som har kortare utbildning, unga på landsbygder och unga med funktionsnedsättning tillhör gruppen lågengagerade. Lågengagerade unga känner sig också mindre delaktiga i samhället och skattar sin fysiska hälsa som sämre än högengagerade.

  • Intresset för samhällsfrågor är högst bland unga i storstadskommuner och lägst för unga som bor i landsbygdskommuner, 67 respektive 53 procent.

Knappt en av tio bland unga är osäkra på om de ska rösta i riksdagsvalet år 2022. Unga som inte alls är intresserade av samhällsfrågor är mer benägna att inte ha röstat i det senaste riksdagsvalet, de är också mer tveksamma till att rösta i kommande riksdagsval.

Få rekryteras till politiska ungdomsförbund

Fem procent av Sveriges unga är medlemmar i ett politiskt parti eller ungdomsförbund. Enkätundersökningen bland riksdagspartiernas ungdomsförbund visar att mer än två tredjedelar av medlemmarna är 22 år eller yngre, de flesta går i skolan eller studerar på universitet, en fjärdedel arbetar.

Några av ungdomsförbunden har en tydlig övervikt av män medan andra har en majoritet av kvinnliga medlemmar.

  • Viljan att påverka och förändra är det vanligaste motivet till medlemskap.
  • Miljö, invandring/integration, välfärd/sjukvård samt brottslighet rankades som de viktigaste politikområdena av medlemmarna. Det finns stora skillnader mellan de olika förbunden och även skillnader i hur killar och tjejer prioriterar olika frågor.
  • 90 procent planerar att fortsätta sitt engagemang i moderpartiet, men bara strax över hälften säger att de är intresserade av att kandidera för partiet.

Endast en mindre andel har blivit värvade in i politiken, nästan hälften uppger att de har föräldrar eller syskon som har varit medlem i ett politiskt parti. Även här finns skillnader mellan ungdomsförbunden.

Flera hinder och trösklar för engagemang

Intervjustudien med unga genomfördes under våren 2021 och bygger på intervjuer med 104 unga i åldern 15–25 år. Intervjuerna visar att unga har olika förutsättningar till engagemang.. Några av de faktorer som påverkar är hälsa, ekonomi, tillgång till fritid och bostadsort. Exempelvis är utbudet av organisationer att engagera sig i ofta mindre utanför större städer. Bristande tillgänglighet kan skapa trösklar och hinder för unga med funktionsnedsättningar.

Flera unga som MUCF intervjuat berättar att de känner oro för att utsättas för hot och hat när de engagerar sig. En del låter därför bli att ta ställning i vissa frågor eller på vissa plattformar.

- Den här slags självcensur måste tas på allvar eftersom den innebär en begränsning av vilka röster som hörs i samhället. Ungas delaktighet och kunskap om demokratin är på sikt avgörande för demokratins överlevnad, deras röster behöver höras i samhällsdebatten, säger Lena Nyberg.

Skolorna spelar en stor roll i att väcka ungas intresse för samhällsfrågor, bland annat genom att bjuda in politiska partier och civilsamhällesorganisationer. Men, flera av de unga som MUCF intervjuat har aldrig kommit i kontakt med politiska företrädare i skolan.

Skolorna viktig ingång för engagemang

För att få en bättre bild av hur skolor förhåller sig till besök från politiska organisationer har myndigheten även ställt frågor till de politiska ungdomsförbunden. De berättar att det är relativt vanligt att skolor inte bjuder in till eller tillåter besök, ofta begränsas besöken till endast en dag per år eller i anslutning till valår. Det finns också stora skillnader mellan olika kommuner och enskilda skolor.

- Fokusrapporten visar att det i dag inte finns tillräckliga ingångar för unga som vill engagera sig partipolitiskt. Det är oroväckande. Utan unga i politiken så hotas demokratin, säger Lena Nyberg.

Den 1 januari 2018 infördes en ny bestämmelse i skollagen som anger att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in för att medverka i utbildningen. Om partier bjuds in måste urvalet ske på en objektiv grund. Syftet var att ge skolor tydligare regler kring skolbesök och att öka möjligheterna för eleverna att ta del av exempelvis politiska debatter. Mycket tyder på att det fått motsatt effekt.

MUCF föreslår därför en utredning som gör en bred översyn av regelverket samt undersöker varför skolor väljer bort att bjuda in organisationer,

- För att stimulera den politiska debatten i alla Sveriges skolor och öka intresset för demokratiska processer behövs ett tydligt regelverk som tillåter skolbesök både av partier som är representerade i riksdagen, deras ungdomsförbund och även av andra civilsamhällesorganisationer, säger Lena Nyberg.

- Det är också ett sätt att möta aggressiva kampanjer och försök till värvningar av elever på skolor från anti-demokratiska krafter.

MUCF bedömer att det krävs ett långsiktigt arbete för att öka ungas engagemang och deltagande i demokratin.

Myndigheten föreslår därför att sänkt rösträtt till 16 år införs på prov i utvalda kommuner 2026 och 2030. Myndigheten föreslår vidare flera insatser för att öka ungas valdeltagande och för att motverka hot och hat i det offentliga samtalet. Det behövs även flera insatser för att underlätta engagemang bland unga med någon funktionsnedsättning, unga med utländsk bakgrund och unga i landsbygdskommuner.

FOTNOT: Rapporten baseras på Attityd- och värderingsstudie (MUCF 2018), Nationella ungdomsenkäten (MUCF 2021), Befolkningsstudien (Ersta Sköndal Bräcke högskola 2019), MUCF:s intervjustudie (2021), Analys av politiska ungdomsförbunden (Niklas Bolin, Mittuniversitetet och Anders Backlund, Södertörns högskola)

Läs rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” på mucf.se

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Ladda ned bild
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum