Sverige anmäls till EU för bristande skogslagstiftning

– Vi har under lång tid påtalat att dagens svenska skogslagstiftning inte lever upp till EU:s krav och vi har drivit ett flertal rättsfall om hur fridlysta arter påverkas av skogsbruk i strid med EU-rätten. Varken politiker eller myndigheter verkar vilja göra vad som krävs för att Sverige ska leva upp till EU:s regelverk. Nu hoppas vi att EU-kommissionen kan få beslutsfattarna i Sverige att ta EU-rätten på allvar, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Tillståndet för arter och deras livsmiljöer är allvarlig i det svenska skogslandskapet, och skogsbruket är en starkt bidragande orsak. Skogen har den högsta andelen rödlistade arter av alla landskapstyper i Sverige, och avverkning har stor negativ påverkan på omkring 1400 arter. Samtidigt finns det omfattande brister i den svenska lagstiftningen om skogen i relation till EU-rätten.

Naturskyddsföreningen har sedan 2014 påtalat hur fridlysta arter påverkas av skogsbruk i strid med EU-rätten. Föreningen har drivit rättsfall i nationella domstolar och fick förra året ett avgörande från EU-domstolen som tydligt visar att den svenska lagstiftningen och förvaltning av skogen som livsmiljö inte lever upp till EU-rättens krav.

– Om Sverige rättar till bristerna i lagstiftningen kommer arter och deras livsmiljöer få det skydd de ska ha enligt EU:s fågel- och livsmiljödirektiv. Utan ny lagstiftning kommer inte miljömålen i skogen att kunna nås, säger Josia Hort, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen lyfter fyra olika klagomål till EU-kommissionen:

1. Brister i systemet för skydd av arter. Det finns uppenbara brister i det svenska skyddssystemet för arter. Enligt EU-rätten ska det finnas förebyggande åtgärder i systemet för skydd av arter, och dessa åtgärder ska vara sammanhängande och samordnade, vilket saknas i Sverige. Det räcker inte att Sverige enbart har skrivit in förbuden mot att exempelvis döda arter eller förstöra deras bon enligt EU:s naturvårdsdirektiv i lagstiftningen, vilket är fallet i dag.

2. Brister i Skogsstyrelsens föreskrifter om skydd för fåglar och andra skyddade arter. Enligt EU:s fågeldirektiv är det förbjudet att döda, störa fåglar samt förstöra ägg med mera, och enligt EU-domstolen omfattas alla fåglar av förbudet. Men Skogsstyrelsens föreskrifter omfattar endast prioriterade eller hotade fåglar, och dessutom är det tillräckligt att skada på fridlysta arter förhindras eller begränsas. Föreningen menar därför att skogsvårdslagstiftningen står i strid med EU-rätten.

3. Brister i hur avverkningar i och nära Natura 2000-områden granskas. Avverkningar i och nära Natura 2000-områden riskerar med Skogsstyrelsens nya automatgranskning att aldrig prövas enligt Natura 2000-bestämmelserna. Detta strider mot EU:s livsmiljödirektiv och EU-domstolens praxis.

4. Brister i talerätten för miljöorganisationer. Miljöorganisationer kan inte överklaga beslut om hänsyn till arter som har meddelats med stöd av skogsvårdslagen. Detta står i strid med EU:s grundlagar, fördragen, och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.