Sverige satsar minst pengar på läromedel i Norden

650 kr per år på nya läromedel innebär att Sverige lägger ungefär samma summa som för trettio år sedan. Av de totala kostnaderna för svensk grundskola står läromedelsinköpen för så lite som 0,6 procent. Om man dessutom väger in hur inflationen har utvecklats under perioden skulle 650 kr år 1989 motsvara 1 155 kr år 2019. Sverige lägger därmed väsentligt mindre resurser på läromedel än våra nordiska grannländer.

Den nya läromedelsstatistiken bekräftar också resultaten från en nyligen genomförd NOVUS-undersökning i vilken 85 procent av de tillfrågade lärarna svarade att de inte har möjlighet att köpa in de läromedel som behövs för att lyckas med undervisningen.

– Bristen på läromedel är ett allvarligt problem för svensk skola. Forskning visar att god tillgång till högkvalitativa läromedel med nära koppling till skolans läro- och kursplaner stöttar både lärare och elever och bidrar till att kunskapsmålen uppnås, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen.

Bristen på läromedel är också bekymmersam då den senaste Pisa-undersökningen visar på stora skillnader mellan olika skolor. Enligt PISA 2018 har utsatta skolor fler obehöriga lärare och större brist på läromedel än skolor med elever med socioekonomiskt starkare bakgrund. I tider med stor lärarbrist och många elever från hem med svag studiebakgrund, är läromedel särskilt viktiga för att eleverna ska lyckas i sina studier.

Läromedelsföretagens statistik visar att svensk grundskola och gymnasieskola under 2019 köpte läromedel för 961 miljoner kronor. Av denna summa utgjorde tryckta läromedel 32 procent, digitala läromedel 13 procent och läromedel som omfattar såväl tryckta som digitala delar 55 procent.

För mer information, kontakta
Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen
Tel: 076-538 22 77
E-post: stefan.persson@laromedelsforetagen.se