Jernkontoret

Timmermans efterfrågar snabba tillståndsprocesser men mångdubblar kraven i industriutsläppsdirektivet IED

Dela

EU-kommissionen har nu presenterat sitt förslag till nytt industriutsläppsdirektiv (IED). I förslaget föreslår kommissionen att många nya parametrar ska regleras i tillstånden, något som riskerar innebära en svår belastning på många svenska företag. Jernkontorets forskningschef Eva Blixt, en av få svenska IED-experter, pekar på en överhängande risk för ett IED 2.0 som begränsar företagens möjlighet för att skapa tillväxt, konkurrenskraft och inte minst förutsättningar för att fortsätta ställa om till mer hållbar produktion.

Eva Blixt, Jernkontoret (Foto: Pia Nordlander) och Frans Timmermans (Photographer: Claudio Centonze; Copyright: European Union 2021; Source: EC - Audiovisual Service)
Eva Blixt, Jernkontoret (Foto: Pia Nordlander) och Frans Timmermans (Photographer: Claudio Centonze; Copyright: European Union 2021; Source: EC - Audiovisual Service)

Fredagen den 1 april 2022 talade Frans Timmermans, verkställande vice ordförande för EU-kommissionen med ansvar för Den europeiska gröna given, på Norra Latin i Stockholm om Den gröna given och vad som behövs för att lyckas med omställningen. Ett viktigt budskap var att de verksamheter som vill ställa om till fossilfritt inte får hamna i långa tillståndsprocesser, menade Timmermans.

Mindre än en vecka senare, den 5 april 2022, publicerade kommissionen förslaget till ny IED-lagstiftning, det europeiska industriutsläppsdirektivet som reglerar tillståndsgivning. En samlad översiktlig analys av förslagen gör klart att Timmermans önskan inte kommer uppfyllas. Förändringarna av IED kommer i stället begränsa företagens möjlighet att skapa tillväxt, konkurrenskraft och inte minst förutsättningar för att fortsätta ställa om till mer hållbar produktion.

– Vi har under ett års tid pekat ut riskerna med att göra IED till ett all inclusive-direktiv och behovet av viss flexibilitet. Omställning till hållbar produktion pågår redan i svensk järn- och stålindustri. Jag är djupt oroad över hur detta kommer påverka vår industri och möjligheterna till omställning. Också det svenska prövningssystemet kommer påverkas kraftigt av förslagen, säger Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret och en av få svenska experter på IED.

Läs också: Jernkontoret tar upp kampen för ett reviderat IED som främjar omställning.

I stället för förenkling kräver Kommissionen i sitt förslag att många nya parametrar ska regleras i tillstånden, exempelvis innovationer, kemikalier och transformationsplaner.

Det striktaste gränsvärdet för utsläpp blir krav och bindande krav på konsumtion av energi, vatten och material införs.

Huvudregeln i det nya förslaget är att gränsvärden ska ligga på den lägsta nivån i det intervall som tas fram för de utsläppsnivåer som nås med bästa tillgängliga teknik.

Det lägre värdet i BAT-slutsatser visar vad som är möjligt att nå för ett enskilt utsläpp och för en enskild process och en enskild anläggning, Men ingen anläggning klarar alla dessa värden. Det finns alltid en avvägning att göra mellan olika utsläpp, energiåtgång och vilka tekniker som faktiskt går att använda i det enskilda fallet, förklarar Eva Blixt.

I förslaget finns bindande kravnivåer på användning av material, energi och vatten, som fram till nu varit rekommenderade värden och inte ingått i IED-lagstiftningen.

– Att dessutom lägga bindande värden för användning av energi och vatten riskerar att hämma omställningen och minskar flexibiliteten ytterligare. Mer avancerade stålprodukter, som är tunnare och mer slitstarka, använder mer vatten och mer energi i tillverkningsprocessen, men produkterna är resurseffektiva, säger Eva Blixt.

Alla stora anläggningar ska ha en transformationsplan.

I EU-kommissionens förslag föreslås regler i IED som ska "underlätta" för innovationer, bland annat med bindande krav att upprätta transformationsplaner som beskriver hur den enskilda anläggningen ska drivas giftfritt, cirkulärt och klimatneutralt. Kraven i planen bestäms först 2028. De transformationsplaner som finns är idag är oftast på koncernivå och är beroende av omständigheter som företaget inte alltid har rådighet över, nya innovationen, tillgång till fossilfri elektricitet, vatten och råvaror men också rådande ekonomi och konjunktur.

De svenska myndigheterna ska senast 30 juni 2030 kräva att en sådan plan finns och sen säkerställa att detta blir genomfört redan 31 december 2031. Planen ska granskas och revideras av den organisation som reviderar företagets miljöledningssystem.

Jernkontoret bedömer att transformationsplaner på anläggningsnivå kommer att bli en belastning på det svenska näringslivet men också de svenska myndigheterna eftersom detta ska göras parallellt med pågående miljöbalksprövningar och löpande nya krav i kommande BAT-slutsatser

Ett par ljusglimtar i kommissionens förslag

– Det finns många delar i det som kommissionen lagt fram som är mycket problematiska för järn- och stålindustrin i Sverige. Men vi stödjer ett fåtal av Kommissionens förslag, som att öka tiden från 9 till 24 månader för att pröva ny teknik, att behålla artikel 9.1 som reglerar förhållandet mellan ETS och IED, och oförändrade definitioner av bästa tillgängliga teknik (BAT) och framväxande teknik (ET), avslutar Eva Blixt.

Jernkontoret kommer att återkomma med fler detaljerade kommentarer till EU-kommissionens förslag när det analyserats i sin helhet tillsammans med järn- och stålföretagen och övriga industrier i Sverige.

Ta också del av Business Europes kommentar här.

Mer information

Läs gärna mer om vad IED är och om Jernkontorets arbete för ett teknikneutralt och effektivt IED:

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Eva Blixt, Jernkontoret (Foto: Pia Nordlander) och Frans Timmermans (Photographer: Claudio Centonze; Copyright: European Union 2021; Source: EC - Audiovisual Service)
Eva Blixt, Jernkontoret (Foto: Pia Nordlander) och Frans Timmermans (Photographer: Claudio Centonze; Copyright: European Union 2021; Source: EC - Audiovisual Service)
Ladda ned bild
Eva Blixt, Jernkontoret; Foto: Pia Nordlander.
Eva Blixt, Jernkontoret; Foto: Pia Nordlander.
Ladda ned bild
Frans Timmermans; Photographer: Claudio Centonze; Copyright: European Union 2021; Source: EC - Audiovisual Service.
Frans Timmermans; Photographer: Claudio Centonze; Copyright: European Union 2021; Source: EC - Audiovisual Service.
Ladda ned bild

Om

Jernkontoret
Jernkontoret
Box 1721
111 87 Stockholm

https://www.jernkontoret.se

Om Jernkontoret

Jernkontoret är den svenska järn- och stålindustrins branschorganisation. Organisationen grundades 1747 och ägs sedan dess av de svenska järn- och stålföretagen. Jernkontoret företräder järn- och stålindustrin i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi, miljö och hållbarhet samt transportfrågor. Jernkontoret leder den gemensamma nordiska stålforskningen. Dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning.

Hantering av personuppgifter

Du har rätt att när som helst avregistrera dig från våra utskick och/eller radera dina personuppgifter i våra register. Du kan läsa om dina rättigheter och om hur Jernkontoret hanterar dina personuppgifter på jernkontoret.se/dataskydd.

Följ Jernkontoret

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Jernkontoret

Jernkontoret lanserar Ståldialog – om människorna och idéerna som gör omställningen möjlig27.4.2022 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Nu släpper Jernkontoret Ståldialog – ett antal samtal och filmer, samlade på www.ståldialog.se, där Jernkontoret lyfter fram människor och idéer som gör omställningen möjlig. I filmerna möter Jernkontorets vd Annika Roos beslutsfattare inom näringslivet och det offentliga Sverige, och diskuterar organisationernas drivkrafter, politiska beslut som krävs och vad omställningen gör för orter, medarbetare och svensk konkurrenskraft.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum