Institutet för mänskliga rättigheter

Tjugo ledande experter tar plats i Rådet för de mänskliga rättigheterna

Dela

Komplettering av tidigare utskick  - nu med en kort presentation av varje ledamot. 

Några av Sveriges mest kunniga och engagerade personer inom mänskliga rättigheter har utsetts till ledamöter i det nybildade Rådet för de mänskliga rättigheterna. Rådets uppgift är att ge kunskaps- och erfarenhetsbaserade råd till Institutet för mänskliga rättigheter för att främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige.

– Rådets ledamöter representerar många olika delar av civilsamhället och kommer att vara en ovärderlig kunskapskälla för Institutet för mänskliga rättigheter (MR- institutet) i arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Rådet kommer också stärka institutets bevakning av de utmaningar för mänskliga rättigheter som finns inom olika samhällssektorer och för personer och grupper i särskilt utsatta situationer, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Enligt lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter ska det finnas ett rådgivande organ som ska tillföra institutet kunskaper och erfarenheter från civilsamhällets och andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter. För att uppnå en bred sammansättning av rådet gick MR-institutet tidigare i våras ut med en öppen utlysning för att rekrytera ledamöter. När utlysningen stängdes den 28 april hade 137 nomineringar kommit in från civilsamhället och enskilda privatpersoner.

De tjugo ledamöterna som utsetts är representanter från civilsamhällsorganisationer men även andra aktörer, samt enskilda. I urvalet av ledamöter har särskild hänsyn tagits till lagkravet på en bred sammansättning, samt ledamöternas kunskaper och erfarenheter av praktiskt arbete med mänskliga rättigheter inom olika samhällssektorer. Rådet ska även ha minst två representanter från organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar. Ledamöterna utses med mandatperioder om två eller tre år och sammanträder fyra gånger per år.

Det nya rådet kommer att ha sitt första sammanträde den 14 september 2023.

Här är alla ledamöter i Rådet för de mänskliga rättigheterna:

Marie Cham
Marie Cham är ordförande för Afrosvenskarnas Riksorganisation (ASR) sedan 2021. ASR är Sveriges största organisation för afrosvenskar och verkar för lika rättigheter och mot rasism, inklusive afrofobi och islamofobi. Marie har nominerats av en privatperson.

Elias Fjellander
Elias Fjellander är förbundsordförande för RFSL Ungdom, Sveriges enda rikstäckande barn- och ungdomsorganisation som arbetar för hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Elias har erfarenhet av påverkansarbete, bland annat från elevrörelsen och LSU - Sveriges barn- och ungdomsorganisationer. Elias har nominerats av RFSL Ungdom.

Rebecka Forsgren
Rebecka Forsgren har sedan sin examen i juridik från Umeå universitet år 2019 haft ett fokus på urfolks rättigheter. Rebecka har bland annat jobbat på FN-organet World Intellectual Property Organization (WIPO) och varit projektledare för projektet Min Ođđa Giron som är ett initiativ från rennäringen med syfte att nå samverkan kring samhällsomvandlingen i Kiruna. Rebecka är sydsame från Jämtland, men bosatt i Jokkmokk och har nominerats av tre samiska organisationer: Sáminuorra, Giron Sámi Teáhter och Tjállegoahte-Författar Centrum Sápmi.

Yngve Gustafson
Yngve Gustafson är läkare och professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten Geriatrik, Umeå universitet. I sin forskning fokuserar Yngve på äldre människors livsvillkor och rättigheter. Yngve har blivit nominerad av Äldreupproret.

Stellan Gärde
Stellan Gärde är processjurist och ordförande för Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Stellan har arbetat i 40 år inom civilsamhället med den juridiska tillämpningen av mänskliga rättigheter och skyddet för rättsstatens principer. Stellan har nominerats av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen.

Karin Henrikz
Karin Henrikz är jurist och biträdande verksamhetschef på Malmö mot Diskriminering. Karin har länge utbildat om diskriminering inom offentlig, privat och ideell sektor. Vidare har Karin rådgett och agerat ombud för hundratals personers rättigheter i diskrimineringsärenden. Karin har nominerats av samtliga antidiskrimineringsbyråer i Sverige.

Maria Johansson
Maria Johansson arbetar som projektledare på Fonden för mänskliga rättigheter. Maria har 20 års erfarenhet av att arbeta med mänskliga rättigheter, funktionsnedsättningar, kvinnors rättigheter och icke-diskriminering i Sverige. Maria har nominerats av Fonden för mänskliga rättigheter och FQ, Forum – Kvinnor och Funktionshinder.

Ola Junkka
Ola Junkka är chef för Kompetenscentrum för flerspråkighet och ankomstenheten vid Utbildning och arbetsmarknad i Skellefteå kommun. Ola har djupgående erfarenhet av att arbeta med språkrättigheter för de nationella minoriteterna och mottaganden av asylsökande barn och deras familjer. Ola har sina rötter i Tornedalen och tillhör de nationella minoriteterna tornedalingar och samer. Ola har nominerats av en privatperson.

Domino Kai
Domino Kai är en framstående finsk-romsk aktivist och sakkunnig inom mänskliga rättigheter. Domino har i hela sitt yrkesverksamma liv arbetat utifrån ett rättighetsperspektiv på exempelvis Regeringskansliet, Europarådet och Diskrimineringsombudsmannen. Domino har nominerats av en privatperson.

Zandra Kanakaris
Zandra Kanakaris är grundare och generalsekreterare för ungdomsjouren 1000 Möjligheter som arbetar för att motverka killars våld mot tjejer och våld i ungas parrelationer. Zandra har en bakgrund som jurist och har tidigare varit förbundsordförande för Unizon. Zandra har nominerats av en privatperson.

Balqis Lamis Khattab
Balqis Lamis Khattab är entreprenör och född och uppvuxen i Malmö. Sedan 2014 har Balqis drivit Möllans Basement som är en nattöppen mötesplats och nätverk för ungdomar och unga vuxna i Malmö med målsättning att få unga i sysselsättning och arbete. Möllans Basement bedriver även rättighetsbaserad utbildning och projekt för att lyfta fram ungas röster kring diskriminering. Balqis har nominerats av en privatperson.

David Lega
David Lega har länge varit engagerad i frågor om mänskliga rättigheter, bland annat för att öka barns och ungas inflytande inom idrotten, värna om religionsfrihet och bekämpa antisemitism. David är Europaparlamentariker, föreläsare, entreprenör och före detta simmare och paralympier. David har nominerats av Judiska centralrådet.

Jenny Nilsson
Jenny Nilsson har tidigare varit ordförande i Dövas världsförbunds ungdomssektion och arbetat vid FN:s expertkommitté för personer med funktionsnedsättning i Genève. Som teckenspråkig döv har Jenny också egen erfarenhet av att tillhöra en språklig minoritet. Idag arbetar Jenny som barnombud på Specialpedagogiska Skolmyndigheten med fokus på barnrätt, funktionsrätt och minoritetsfrågor. Jenny har nominerats av Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), Nationell kvinnojour och stöd på teckenspråk, samt ett flertal privatpersoner.

Kristina Patring
Kristina Patring är erfaren rådgivare hos Svenska missionsrådet (SMR) med över 15 års erfarenhet av att arbeta inom det trosbaserade civilsamhället både i Sverige och internationellt. Kristina är expert inom religions- och övertygelsefrihet. Kristina har nominerats av Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd.

Anna Quarnström
Anna Quarnström är förbundsjurist på Synskadades Riksförbund, tillika ordförande i Funktionsrätt Stockholm stad. Anna har djup och omfattande kunskap om och erfarenhet av att arbeta med frågor om mänskliga rättigheter, särskilt rättigheter för personer med funktionsnedsättning och diskrimineringsfrågor i såväl Sverige som internationellt. Anna har nominerats av Funktionsrätt Sverige, Funktionsrätt Stockholm Stad och Riksförbundet För Social och Mental Hälsa, RSMH.

Edward Summanen
Edward Summanen är anställd på Transammans förbundskansli i Stockholm och arbetar primärt med psykisk hälsa och suicidprevention för transpersoner. Edward Summanen är utbildad socionom och har länge arbetat med hbtqi-personers rättigheter och livsvillkor i Sverige och internationellt. Edward har nominerats av Transammans.

Kaisa Syrjänen Schaal
Kaisa Syrjänen Schaal är jurist och senior policyrådgivare i Svenska kyrkan. Kaisa har bland annat arbetat med Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket och varit ledamot i Sanningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kaisa har även själv en identitet som Sverigefinne och därmed egen erfarenhet av hur det är att leva som en del av en nationell minoritet i det svenska samhället. Kaisa har nominerats av en privatperson.

Hewan Temesghen
Hewan Temesghen är tidigare generalsekreterare för Fairtrade Sverige och en ledande röst i frågor om hållbarhet. Hewan har en lång erfarenhet i frågor om mänskliga rättigheter, bland annat genom att ha varit engagerad i Afrosvenskarna i frågor om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och som ordförande för Centrum mot rasism. Hewan har nominerats av en privatperson.

Ignacio Vita
Ignacio Vita är en erfaren advokat med fokus på migrationsrätt och mänskliga rättigheter. Ignacio har tidigare arbetat inom såväl rättsväsendet, Regeringskansliet och civilsamhället, bland annat som jurist och enhetschef vid Stockholms stadsmission. Ignacio har nominerats av en privatperson.

Therese Wappsell
Therese Wappsell är förtroendevald ledamot i Inre Ringen Sveriges styrelse och projektledare i Allmänna arvfondsprojektet "Relationer som funkar". Therese har egen erfarenhet av intellektuell funktionsnedsättning och är engagerad i Ung i FUB sedan flera år. Therese har nominerats av Funktionsrätt Sverige.

Institutets dialog är bredare än Rådet för de mänskliga rättigheterna:

Rådet för de mänskliga rättigheterna fyller en central roll, men är inte det enda forumet för institutets dialog. Även om rådet har en bred representation kan inte alla perspektiv täckas genom dialog med rådsmedlemmarna. MR-institutet kommer ständigt att behöva ha dialog och samverkan med rättighetsbärarna, det civila samhället och andra aktörer, inklusive internationella organisationer, andra svenska myndigheter, universitet och högskolor för att kunna genomföra sitt uppdrag. Dialog och samverkan kommer att ske med en stor bredd av aktörer och på olika sätt i de olika frågor som MR-institutet arbetar med.

Om Institutet för mänskliga rättigheter:
Institutet för mänskliga rättigheter inrättades den 1 januari 2022 och har till uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Ett av institutets viktigaste uppdrag är att göra oberoende analyser av utvecklingen för mänskliga rättigheter i Sverige och ge förslag på vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka och främja rättighetsskyddet i landet.

För mer information, kontakta:
Caroline Diab, kommunikatör, 046-287 39 09, caroline.diab@mrinstitutet.se

 

Nyckelord

Kontakter

Följ Institutet för mänskliga rättigheter

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för mänskliga rättigheter

FN-granskningar och människorättsförsvarare i fokus på MR-dagarna1.12.2025 07:30:00 CET | Pressmeddelande

Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande

FN granskar Sverige för rasdiskriminering – många vittnar om ett försämrat läge18.11.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att

Sverige accepterar 203 av 315 FN-rekommendationer om mänskliga rättigheter25.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara

Ny rapport: SiS-hemmen har utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning11.9.2025 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för

Rasism och ålderism i fokus när Institutet för mänskliga rättigheter debuterar i Almedalen18.6.2025 10:14:30 CEST | Pressmeddelande

Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye