Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Tre dagar om unga och civilsamhället: ”Viktig ny kunskap om villkoren för samhällsengagemang”

Dela
Foto: Colette van Luik, Kristina Alexanderson, Adrian Recordings, Jan Olaw W Sedin, Rebecka Madsen, SKR, Norrköpingskommun, Marlene Jonsson, Tho Hagman-Rogowski, Klara Söderberg, Kristian Pohl, Jöran Fagerlund, Linnea Bengtsson, Joakim Lindgren, Civil Rights Defenders, CarlMagnus Johansson-Lindkvist
Foto: Colette van Luik, Kristina Alexanderson, Adrian Recordings, Jan Olaw W Sedin, Rebecka Madsen, SKR, Norrköpingskommun, Marlene Jonsson, Tho Hagman-Rogowski, Klara Söderberg, Kristian Pohl, Jöran Fagerlund, Linnea Bengtsson, Joakim Lindgren, Civil Rights Defenders, CarlMagnus Johansson-Lindkvist

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga?

Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. 

- Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm.

I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagemang. Deltagarna på MUCF-dagarna får möjlighet att utifrån dessa teman ge sin syn på vad EU bör prioritera för att möta de utmaningar Europa står inför.

Den 25 november, i Kulturhuset, ger estradpoeten, musikern och skådespelaren Emil Jensen sin högst personliga syn på ungas engagemang.

23 november: Ungas fritid

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i flera år forskat om utanförskapets pris, både för samhället och för individer. Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark fick i somras i uppdrag av MUCF att undersöka det ekonomiska värdet av stärkande verksamhet för barn och unga. De ska bland annat utveckla en kalkyl som visar varför det lönar sig att satsa på öppen fritidsverksamhet för unga. Under dag ett presenterar Ingvar Nilsson delar av rapporten och han samtalar med Camila Salazar Atias, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset om resultaten.

Rapporten är en del i regeringens uppdrag till MUCF att ta fram och sprida ett kunskapsunderlag med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck och på våldsförebyggande arbete, riktat till fritidsledare och andra yrkesverksamma utanför skolväsendet. Rapporten ska vara klar i början av nästa år.

Dag ett presenteras också preliminära resultat från en nationell enkätundersökning om hur fritidsledare och andra arbetar med/mot hedersrelaterat våld och förtryck på ungas fritid. Arbetet genomförs av MUCF tillsammans med Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck (NKT) vid Länsstyrelsen i Östergötland.

Dag ett deltar även Jenny Haglund från nätverket KEKS (Kvalitet och kompetens i samverkan) som berättar om Europeiska principer och riktlinjer för lokal öppen fritids- och ungdomsverksamhet och vad som krävs för att säkerställa kvaliteten. Likaså Issis Melin, sakkunnig vid NKT och Rajia Addo från Ramboll som genomfört den nationella enkätundersökningen.

Johanna Salama, grundare av den ideella organisationen FreeZone Sweden berättar om deras arbete för att unga ska få växa upp i ett jämlikt och tryggt samhälle. Dessutom medverkar Hoshi Kafashi, grundare av ”Shanazi Hjältar och Hjältinnor” och tidigare sakkunnig på NKT.

24 november: Ett förändrat landskap för civilsamhället

Dag två fokuseras på de många utmaningar som civilsamhället ställs inför, bland annat hot och hat mot dess företrädare, men också de möjligheter som digitaliseringen ger.

Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU, (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) pratar om civilsamhällets utsatthet utifrån LSU:s kunskap och erfarenheter. Gisela Ivarsson, utvecklingsledare på MUCF, berättar om tre rapporter som MUCF finansierat eller tagit fram och som belyser civilsamhällets utsatthet för hot och hat (se länkar nedan)

- Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga tre rapporter pekar i en tydlig riktning. Opinionsbildare som exempelvis arbetar med frågor som rör jämställdhet, HBTQI, migration och integration, miljö och klimat är särskilt utsatta. Vi ser också att unga är speciellt utsatta, säger Lena Nyberg.

Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär berättar om hur de arbetar mot hot och hat i sociala medier genom attbland annat visa sin närvaro, delta i diskussioner på ett sakligt sätt och hindra desinformation med hjälp av korrekta källhänvisningar. Dessutom intervjuas Madeleine Tügel från Spelberoendes Riksförbund.

Ylva Saarinen har lång erfarenhet av utredningsuppdrag inom civilsamhällespolitiken. Hon presenterar resultat från en studie som hon, på uppdrag av MUCF, genomfört i samarbete med flera organisationer från det civila samhället. Studien belyser de konsekvenser som digitaliseringen under pandemin haft för det civila samhället. Denvisar bland annat att digitaliseringen möjliggör en inkludering av personer som tidigare inte kunnat delta i det civila samhället. Parallellt skapar den trösklar som många, men inte alla, klarar av att ta sig över. Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen reflekterar kring hur digitalisering påverkar civilsamhället.

Dag två avslutas med panelsamtal om det förändrade landskapet för civilsamhället med Fredrik Torberger, framtidsstrateg vid konsult- och analysföretaget Kairos future, Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Alexandra Hjortswang, generalsekreterare för UngMedia och Oscar Björkenfeldt, doktorand vid rättssociologiska institutionen, Lunds universitet och som bland annat forskar om hot och hat mot journalister.

25 november: Ungas samhällsengagemang

Den tredje konferensdagen sänds digitalt men med publik i Kulturhuset i Stockholm. MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg inleder dagen tillsammans med Peter Örn, ordförande i kommittén Demokratin 100 år.

Amanda Nielsen och Emma Neuman, utredare på MUCF, presenterar årets Fokusrapport, som är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Rapporten bygger på flera stora enkätundersökningar (från 2004 – 2021) om ungas attityder till och erfarenhet av olika former av samhällsengagemang samt intervjuer med unga. Den innehåller också en analys av medlemmarna i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund, som är gjord av forskare men finansierad av MUCF. Efter presentationen följer ett samtal med Line Säll, utredare på Jämställdhetsmyndigheten om resultaten. 

Vilka skillnader finns mellan olika grupper av unga och hur har ungas engagemang förändrats över tid? Det är några av de frågor som tas upp under dagen.

Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet, har tillsammans med Anders Backlund, Södertörns högskola, genomfört enkätundersökningen bland riksdagspartiernas ungdomsförbund, Ung Vänster, SSU, Grön Ungdom, CUF, LUF, MUF, KDU och Ungsvenskarna. Undersökningen belyser bland annat varför medlemmarna engagerat sig politiskt och vilka samhällsfrågor de ser som viktigast.

- Skolorna spelar en stor roll i att väcka ungas intresse för samhällsfrågor. Vi kommer att understryka vikten av skolan som arena för ungas engagemang, delaktighet och inflytande i samhällsdebatten, säger Lena Nyberg.

I panelsamtalet om skolans roll för ungas engagemang deltar Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKR, Josefin Fälth, ordförande Sveriges elevkårer och Jonas Eriksson verksamhetschef gymnasiet i Norrköpings kommun. 

Bilden: Fr v övre raden Camila Salazar Atías, Oscar Björkenfeldt, Marcin de Kaminski, Lena Nyberg, fr v mellanraden Emil Jensen, Johanna Salama, Ingvar Nilsson, Josefine Fälth, fr v nedre raden Line Säll, Jonas Eriksson, Niklas Bolin, Ylva Saarinen, Maria Caryll, Björn Appelgren, Hannah Kroksson och Peter Örn

Tre rapporter som MUCF finansierat eller tagit fram om hot och hat:

Näthat i Sverige - Svenska folkets relation till näthat 2021

Hot och hat bland ideella föreningar

Vi sluter oss inåt En kartläggning av hat och hot mot Sveriges ungdomsrörelse

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Foto: Colette van Luik, Kristina Alexanderson, Adrian Recordings, Jan Olaw W Sedin, Rebecka Madsen, SKR, Norrköpingskommun, Marlene Jonsson, Tho Hagman-Rogowski, Klara Söderberg, Kristian Pohl, Jöran Fagerlund, Linnea Bengtsson, Joakim Lindgren, Civil Rights Defenders, CarlMagnus Johansson-Lindkvist
Foto: Colette van Luik, Kristina Alexanderson, Adrian Recordings, Jan Olaw W Sedin, Rebecka Madsen, SKR, Norrköpingskommun, Marlene Jonsson, Tho Hagman-Rogowski, Klara Söderberg, Kristian Pohl, Jöran Fagerlund, Linnea Bengtsson, Joakim Lindgren, Civil Rights Defenders, CarlMagnus Johansson-Lindkvist
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget”  28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum