Tre dagar om unga och civilsamhället: ”Viktig ny kunskap om villkoren för samhällsengagemang”

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga?

Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. 

- Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm.

I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagemang. Deltagarna på MUCF-dagarna får möjlighet att utifrån dessa teman ge sin syn på vad EU bör prioritera för att möta de utmaningar Europa står inför.

Den 25 november, i Kulturhuset, ger estradpoeten, musikern och skådespelaren Emil Jensen sin högst personliga syn på ungas engagemang.

• Journalister är välkomna att delta vid konferensen i Kulturhuset men anmälan krävs. För att följa den digitala sändningen behövs en länk som vi skickar med e-post.
• Kontakta press@mucf.se eller presstelefonen 010-160 20 00
• Läs mer om ”MUCF-dagarna 2021” på mucf.se

23 november: Ungas fritid

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i flera år forskat om utanförskapets pris, både för samhället och för individer. Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark fick i somras i uppdrag av MUCF att undersöka det ekonomiska värdet av stärkande verksamhet för barn och unga. De ska bland annat utveckla en kalkyl som visar varför det lönar sig att satsa på öppen fritidsverksamhet för unga. Under dag ett presenterar Ingvar Nilsson delar av rapporten och han samtalar med Camila Salazar Atias, kriminolog och kunskapsområdeschef på Fryshuset om resultaten.

Rapporten är en del i regeringens uppdrag till MUCF att ta fram och sprida ett kunskapsunderlag med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck och på våldsförebyggande arbete, riktat till fritidsledare och andra yrkesverksamma utanför skolväsendet. Rapporten ska vara klar i början av nästa år.

Dag ett presenteras också preliminära resultat från en nationell enkätundersökning om hur fritidsledare och andra arbetar med/mot hedersrelaterat våld och förtryck på ungas fritid. Arbetet genomförs av MUCF tillsammans med Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck (NKT) vid Länsstyrelsen i Östergötland.

Dag ett deltar även Jenny Haglund från nätverket KEKS (Kvalitet och kompetens i samverkan) som berättar om Europeiska principer och riktlinjer för lokal öppen fritids- och ungdomsverksamhet och vad som krävs för att säkerställa kvaliteten. Likaså Issis Melin, sakkunnig vid NKT och Rajia Addo från Ramboll som genomfört den nationella enkätundersökningen.

Johanna Salama, grundare av den ideella organisationen FreeZone Sweden berättar om deras arbete för att unga ska få växa upp i ett jämlikt och tryggt samhälle. Dessutom medverkar Hoshi Kafashi, grundare av ”Shanazi Hjältar och Hjältinnor” och tidigare sakkunnig på NKT.

24 november: Ett förändrat landskap för civilsamhället

Dag två fokuseras på de många utmaningar som civilsamhället ställs inför, bland annat hot och hat mot dess företrädare, men också de möjligheter som digitaliseringen ger.

Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU, (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) pratar om civilsamhällets utsatthet utifrån LSU:s kunskap och erfarenheter. Gisela Ivarsson, utvecklingsledare på MUCF, berättar om tre rapporter som MUCF finansierat eller tagit fram och som belyser civilsamhällets utsatthet för hot och hat (se länkar nedan)

- Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga tre rapporter pekar i en tydlig riktning. Opinionsbildare som exempelvis arbetar med frågor som rör jämställdhet, HBTQI, migration och integration, miljö och klimat är särskilt utsatta. Vi ser också att unga är speciellt utsatta, säger Lena Nyberg.

Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär berättar om hur de arbetar mot hot och hat i sociala medier genom attbland annat visa sin närvaro, delta i diskussioner på ett sakligt sätt och hindra desinformation med hjälp av korrekta källhänvisningar. Dessutom intervjuas Madeleine Tügel från Spelberoendes Riksförbund.

Ylva Saarinen har lång erfarenhet av utredningsuppdrag inom civilsamhällespolitiken. Hon presenterar resultat från en studie som hon, på uppdrag av MUCF, genomfört i samarbete med flera organisationer från det civila samhället. Studien belyser de konsekvenser som digitaliseringen under pandemin haft för det civila samhället. Denvisar bland annat att digitaliseringen möjliggör en inkludering av personer som tidigare inte kunnat delta i det civila samhället. Parallellt skapar den trösklar som många, men inte alla, klarar av att ta sig över. Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen reflekterar kring hur digitalisering påverkar civilsamhället.

Dag två avslutas med panelsamtal om det förändrade landskapet för civilsamhället med Fredrik Torberger, framtidsstrateg vid konsult- och analysföretaget Kairos future, Marcin de Kaminski, chef för säkerhet och innovation på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Alexandra Hjortswang, generalsekreterare för UngMedia och Oscar Björkenfeldt, doktorand vid rättssociologiska institutionen, Lunds universitet och som bland annat forskar om hot och hat mot journalister.

25 november: Ungas samhällsengagemang

Den tredje konferensdagen sänds digitalt men med publik i Kulturhuset i Stockholm. MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg inleder dagen tillsammans med Peter Örn, ordförande i kommittén Demokratin 100 år.

Amanda Nielsen och Emma Neuman, utredare på MUCF, presenterar årets Fokusrapport, som är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Rapporten bygger på flera stora enkätundersökningar (från 2004 – 2021) om ungas attityder till och erfarenhet av olika former av samhällsengagemang samt intervjuer med unga. Den innehåller också en analys av medlemmarna i de åtta riksdagspartiernas ungdomsförbund, som är gjord av forskare men finansierad av MUCF. Efter presentationen följer ett samtal med Line Säll, utredare på Jämställdhetsmyndigheten om resultaten. 

Vilka skillnader finns mellan olika grupper av unga och hur har ungas engagemang förändrats över tid? Det är några av de frågor som tas upp under dagen.

Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet, har tillsammans med Anders Backlund, Södertörns högskola, genomfört enkätundersökningen bland riksdagspartiernas ungdomsförbund, Ung Vänster, SSU, Grön Ungdom, CUF, LUF, MUF, KDU och Ungsvenskarna. Undersökningen belyser bland annat varför medlemmarna engagerat sig politiskt och vilka samhällsfrågor de ser som viktigast.

- Skolorna spelar en stor roll i att väcka ungas intresse för samhällsfrågor. Vi kommer att understryka vikten av skolan som arena för ungas engagemang, delaktighet och inflytande i samhällsdebatten, säger Lena Nyberg.

I panelsamtalet om skolans roll för ungas engagemang deltar Maria Caryll, chef för utbildningssektionen på SKR, Josefin Fälth, ordförande Sveriges elevkårer och Jonas Eriksson verksamhetschef gymnasiet i Norrköpings kommun. 

Bilden: Fr v övre raden Camila Salazar Atías, Oscar Björkenfeldt, Marcin de Kaminski, Lena Nyberg, fr v mellanraden Emil Jensen, Johanna Salama, Ingvar Nilsson, Josefine Fälth, fr v nedre raden Line Säll, Jonas Eriksson, Niklas Bolin, Ylva Saarinen, Maria Caryll, Björn Appelgren, Hannah Kroksson och Peter Örn

Tre rapporter som MUCF finansierat eller tagit fram om hot och hat:

Näthat i Sverige - Svenska folkets relation till näthat 2021

Hot och hat bland ideella föreningar

Vi sluter oss inåt En kartläggning av hat och hot mot Sveriges ungdomsrörelse