Uppsnabbat från regionstyrelsen den 28 mars 2023

 Stort överskott tack vare engångsposter

Region Uppsala gör ett resultat efter balanskravsjusteringar för 2022 på plus 994 miljoner kronor. Bakom siffrorna finns dock precis som föregående år stora engångsposter. Detta är två av de fakta som framgår när Region Uppsalas årsredovisning för 2022 idag passerade regionstyrelsen (det är regionfullmäktige som godkänner årsredovisningen).

Resultatet är en förbättring av Region Uppsalas resultat med 177 miljoner kronor sedan prognosen i november, och 789 miljoner kronor bättre än årets budget. Men resultatet förbättras kraftigt av engångsposter. Bakom siffrorna finns bland annat förbättrade skatteintäkter (där ekonomin gått bättre än förväntat), och generella statsbidrag (plus 531 miljoner kronor). Även intäkter som statliga ersättningar för provtagning, vaccination och sjukfrånvaro har betydelse för resultatet. Under året har regionen också genomfört effektiviseringsåtgärder och arbetat med budgetföljsamhet.

Räknas engångsposter bort ligger Region Uppsala på en resultatnivå på cirka två procent av skatter och statsbidrag, vilket är på den nivå regionen bör ligga på.

Akademiska sjukhuset gör ett resultat på minus 520 miljoner kronor, vilket är 320 miljoner kronor sämre än budgeterat. Det beror bland annat på något lägre intäkter för riks- och regionvård, men framför allt på högre kostnader för personal (bland annat övertid). Effektiviseringsåtgärder har inte slagit igenom som budgeterat i resultatet.

Trafik och samhällsutvecklingsnämnden gör ett positivt resultat om 13 miljoner kronor, vilket är 157 miljoner kronor bättre än budget. Det beror bland annat på statliga bidrag, ökade biljettintäkter och ökade intäkter för skoltrafiken. Vidare har viten och avdrag varit mycket större än budgeterat, då utförare i hög utsträckning ställt in trafik.

Kulturnämnden gör ett negativt resultat om minus 6 miljoner kronor. Plusresultat gör bland annat regionstyrelsen, vårdstyrelsen och fastighets- och servicenämnden. Av årsresultatet framgår också att Region Uppsala nått sju av sina tio strategiska mål och genomfört 63 av sina 68 uppdrag.

Regionstyrelsen föreslår nu regionfullmäktige att avsätta 452 miljoner kronor av resultatet till resultatutjämningsreserven. Samt att godkänna årsredovisningen, och underskotten för sjukhusstyrelsen och kulturnämnden.

Prognos om minus 335 miljoner kronor

2023 innebär en väsentligen dystrare ekonomi för Region Uppsala än åren innan. Årets balanskravsresultat beräknas till minus 1 042 miljoner kronor (drygt en miljard kronor). Då Region Uppsala nyttjar 707 miljoner kronor ur resultatutjämningsreserven (pengar som lagts undan under de godare åren) blir prognosen minus 335 miljoner kronor. Detta är 485 miljoner kronor sämre än budget.

Pengarna från resultatutjämningsreserven går till kostnadsökningen kopplad till pensioner, där ett nytt pensionssystem gör 2023 och de följande åren väsentligen tyngre för Region Uppsalas ekonomi.

Förklaringen till det negativa balanskravsresultatet är förutom ökade pensionskostnader främst att hälso- och sjukvården prognostiserar ett negativt resultat. Höga kostnader för inhyrd personal, högre kostnader kopplad till inflation och effektiviseringsåtgärder som inte bedöms få full effekt är orsaker till den negativa prognosen. Månatlig dialog sker med de förvaltningar som har en negativ prognos och arbete pågår med att hitta ytterligare besparingsåtgärder.

Av månadsrapporten framgår också bland annat att sjukhusstyrelsensårsprognos är på minus 665 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget om minus 100 miljoner kronor. Den största orsaken till detta är Akademiska sjukhusets prognos på minus 650 miljoner kronor. Årsprognosen för vårdstyrelsens egen verksamhet och förvaltningarna Folktandvården och Nära vård och hälsa är minus 28 miljoner kronor. Trafik- och samhällsutvecklingsnämndensårsprognos är på minus 50 miljoner kronor och är enligt budget.

Månadsrapporten kan som vanligt läsas i sin helhet i de handlingar som medföljer detta utskick.

Region Uppsala utreder språkkrav för hälso- och sjukvårdspersonal

Region Uppsala ska utreda språkkrav för personal inom hälso- och sjukvården. Utredningen ska även identifiera eventuella behov av att förstärka språkkunskaperna bland dagens hälso- och sjukvårdspersonal, samt föreslå åtgärder för detta. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Enligt ärendets handlingar är språkkunskaper och förmågan att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inom hälso- och sjukvården på ett säkert sätt. Samtidigt saknas idag formella språkkrav för de yrken inom hälso- och sjukvården som inte kräver en särskild legitimation.

För att säkerställa att tillräckliga och enhetliga språkkrav ställs på personal inom hälso- och sjukvården tillsätter Region Uppsala nu alltså denna utredning. Av utredningen ska framgå vilka språkkrav som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal idag. Den ska även redovisa verksamhetens språkstöd, och eventuella språkutbildningar som ges inom organisationen. Utredningen ska även fokusera på eventuella behov av språkförstärkningar, inklusive eventuella inkomna ärenden till patientnämnden rörande språkkunskaper. Förslag på åtgärder för identifierade behov ska ingå.

Utredningen ska redovisas vid regionstyrelsens sammanträde i oktober.

(MP) yrkade bland annat på att utredningen också ska se över hur vi tar tillvara kunskaper hos våra medarbetare i andra språk än svenska. Detta vann regionstyrelsens gillande. 

Fortsatt gratis vaccin till halvårsskiftet

Vaccination mot covid-19 är fortsatt avgiftsfri i Region Uppsala från den 1 januari till och med den 30 juni 2023. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte, beslutet ska anmälas till regionfullmäktige.

Bakgrunden är en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och staten. SKR rekommenderar Sveriges regioner att fortsätta att erbjuda alla som bor eller stadigvarandes vistas i Sverige en avgiftsfri vaccinering mot covid-19 under det första halvåret 2023. Region Uppsala kommer alltså att följa den rekommendationen.