Var tionde svensk ungtall skadad av viltbete senaste året

(Se karta och grafik nedan över var skadorna är som värst och hur det utvecklats senaste åren.)

– Under 2012 infördes ett nytt älgförvaltningssystem med målsättningen att få till en balans mellan älgstammens storlek och tillgången på mat i skogen. Tio år senare kan Skogsstyrelsen konstatera att balansen ännu inte uppnåtts. Skadorna som älgens och andra hjortdjurs bete orsakar i svenska skogar är fortsatt alldeles för höga, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Andelen tall som skadats av viltbete i ungskogen under det senaste året, beräknat som ett medelvärde från de senaste tre åren, ligger på 11 procent som ett snitt för hela landet. Det visar inventeringen som omfattar över 50 000 provytor i 12 000 ungskogsbestånd. Det är mer än dubbelt så mycket som samhällets mål på maximalt fem procent. Skadorna är högst i Götaland (14 procent) och lägst i norra Norrland (10 procent). Endast tre älgförvaltningsområden har uppfyllt målet på maximalt fem procent och samtliga finns i Norrland.

Förluster för miljarder

Hjortdjurens betesskador på ungskog leder till en försämrad virkeskvalitet och minskad tillväxt i skogen. Det innebär ekonomiska förluster för skogsägaren och samhället på miljardbelopp årligen, enligt tidigare beräkningar.

Det pågår ett intensivt arbete inom skogsbruk och viltförvaltning för att trycka tillbaka skadenivåerna. Andelen ungskog som föryngras med tall ökar i stora delar av landet och älgstammen har minskat som helhet sedan 2012. Det kan vara några orsaker till de ljusglimtar som ändå finns i statistiken: I en tredjedel av landets älgförvaltningsområden minskar skadorna. Trenden är minskande i södra Norrland även om lokala skillnader förekommer. Även på nationell nivå går det nu att utläsa en nedåtgående trend.

Försiktigt positiv trend

Samtidigt är det fler faktorer som påverkar, till exempel andra hjortdjur, vilket gör sambanden komplexa. Även om antalet älgar minskar, så ökar andra hjortdjur i delar av landet och därmed också betestrycket. Mängden foder påverkar skadebilden och andelen ungskog som föryngras med tall ökar i stora delar av landet.

– Det är glädjande att vi kan se en försiktigt positiv trend i statistiken och nu behöver alla aktörer gemensamt fortsätta att hålla i med det långsiktiga arbetet. Här behöver arbetet bli mer kraftfullt på många håll i landet för att vi ska kunna se ännu mer resultat, säger Ebba Henning Planck.

Skogsstyrelsen fick tidigare i år i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket utreda möjliga åtgärder för att minska skadenivåerna. Uppdraget ska redovisas om ett år.

Mer resultat från inventeringen: 

Mer information:

Ebba Henning Planck, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 08-514 514 70, ebba.henning.planck@skogsstyrelsen.se

Peter Jernberg, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036-35 94 93, 073-029 84 92, peter.jernberg@skogsstyrelsen.se

Vår pressjour är tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl:  pressjour@skogsstyrelsen.se

Mer om älgbetesinventeringen, Äbin

Varje år presenterar Skogsstyrelsen älgbetesinventeringen, Äbin, som visar hur omfattande betesskadorna är på tall av främst älg men även andra hjortdjur. Inventeringen görs årligen i samarbete med Skogforsk och andra aktörer i ungefär två tredjedelar av Sveriges 131 älgförvaltningsområden. Årets inventering har utökats till att omfatta nästan samtliga älgförvaltningsområden i landet. Totalt har 53 827 ytor inventerats inom drygt 12 000 ungskogsbestånd runt om i landet. Inventeringen görs på vår och försommar. Resultatet ska i första hand användas som ett underlag för beslut i älgförvaltningsgrupperna om hur stor avskjutningen ska vara under älgjakten

www.skogsstyrelsen.se/abin