Monica LandergårdPressekreterare

29 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under valåret 2022. De yngsta politikerna är de som är mest utsatta. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brå publicerar idag.

Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Polismyndigheten behöver ta fram en vägledning för poliser i yttre tjänst om vad som förväntas av dem när de kontrollerar någon som misstänks för brott. I polisens organisation behövs också en djupare kunskap om riskerna för diskriminering, och en ökad medvetenhet om hur polisarbetet kan påverka olika grupper i samhället. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har på regeringens uppdrag studerat hur barn och unga involveras i kriminella nätverk. Resultaten presenteras vid en presskonferens på Brå, Tegnérgatan 23, Stockholm, den 1 november kl 9.00.

Sund konkurrens i byggbranschen är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Arbetet bedrivs som ett brett samarbete mellan alla delar av branschen för att säkerställa att alla som arbetar på byggarbetsplatser gör det under schyssta villkor.

Oron över brottsligheten i samhället har ökat kraftigt från förra året. Samtidigt är oron för att själv eller en närstående ska utsättas för brott i stort sett oförändrad jämfört med 2022. Förtroendet för polisen har minskat efter att tidigare ha ökat under flera år. Den självrapporterade utsattheten för de flesta brottstyper ligger på ungefär samma nivå som förra året. Det visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023 som Brottsförebyggande rådet, Brå, publicerar idag.

Att bli utsatt för brott som ung kan få allvarliga konsekvenser på kort och lång sikt. Trots detta har kunskapen om brottsutsattheten bland barn i grundskoleåldern varit begränsad. I en ny studie har Brå därför kartlagt nära 120 000 polisanmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år.

Idag, 12 juni, startar en av världens främsta kriminologikonferenser – The Stockholm Criminology Symposium på Münchenbryggeriet i Stockholm. I samband med konferensen delas även The Stockholm Prize in Criminology ut av H.M. Drottning Silvia.

- övergripande tema på internationell kriminologikonferens i Stockholm

Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, som presenteras i dag.

Under 2022 skedde en stor ökning av antalet personer som dömts till fängelse, men som istället fick avtjäna straffet i häkte. Även den utdömda fängelsetiden har ökat. Det visar ny statistik över kriminalvård och lagförda som Brå publicerar idag, tillsammans med statistik över återfall i brott.

Antalet skjutningar per år i Malmö har minskat sedan strategin Sluta skjut infördes 2018, och är sedan dess i genomsnitt cirka 50 procent lägre per år. Malmö har också haft en mer positiv utveckling när det gäller skjutningar än närliggande områden i polisregion Syd. Det visar en utvärdering som Malmö universitet har tagit fram på uppdrag av Brå.

Dödligt våld med användning av skjutvapen, ökade under 2022 jämfört med 2021. Samtidigt minskade övrigt dödligt våld, och då särskilt dödligt våld i en parrelation. Bland polisregionerna har Syd haft den största ökningen under 2022 jämfört med året innan. Det visar ny statistik från Brå över konstaterade fall av dödligt våld 2022.

Råd för framtiden är Brottsförebyggande rådets nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete med runt 1 000 deltagare varje år. Denna gång arrangeras konferensen i samarbete med Borås Stad och äger rum den 29–30 mars.

Många åtgärder görs i utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Det visar en ny studie från Brå.

Polismyndigheten kommer att kunna nå målet om 10 000 fler polisanställda till slutet av 2024, men inte med bibehållen fördelning mellan antalet poliser och civilanställda. Utsatta områden har prioriterats i enlighet med regeringens direktiv, dock har den lokala nivån överlag inte tillförts resurser i den utsträckning som var tänkt. Verksamheter på central nivå har ökat mer än lokalpolisområdena. Det visar en ny Brå-rapport om polisens resursfördelning och tillväxt.

Vilken skola en elev går i påverkar risken att bli utsatt för hot eller våld, särskilt för sexualbrott. Störst skillnad syns mellan skolor som ligger i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Risken att utsättas är också större i skolor på landsbygden, med lägre lärartäthet eller större andel elever med utländsk bakgrund. Det visar en ny studie från Brå som publiceras idag.

För att Polismyndigheten ska kunna uppnå sitt mål för 2024 om framgångsrik brottsbekämpning och uppklaring har den forensiska verksamheten en viktig roll. Men kapaciteten är eftersatt, framför allt när det gäller den it-forensiska verksamheten. Det visar en ny utvärdering från Brå.

Under 2022 anmäldes cirka 1,44 miljoner brott, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Sett över en tioårsperiod har dock anmälningarna ökat med tre procent. Det visar den preliminära statistiken över anmälda brott 2022 som publiceras idag.

Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.