Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi

Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse

I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att

10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har beviljat totalt 16 miljoner kronor (1 582 728 euro) i bidrag till 27 svenska ungdomsprojekt. Pengarna kommer från EU-programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. - Vi hoppas på att ännu fler söker under 2022, såväl erfarna som nya aktörer, säger Ellen Gosdoum, chef for avdelningen för internationellt samarbete. Den andra ansökningsrundan 2021 avslutades den 5 oktober, och MUCF fick ta emot totalt 47 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Cirka 6 miljoner kronor (564 678 euro) beviljades till 16 organisationer i bland annat Gävle, Stockholm och Göteborg. En stor del av ansökningarna handlade om miljö och klimatförändringar, fysiskt och mentalt välmående och entreprenörkunskaper. MUCF fick 13 projektansökningar till Europeiska solidaritetskåren och beviljade cirka 10 miljoner kronor (1 018 050 euro) i bidrag till 10 volontärprojekt och ett solidarit

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu närmare 19 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer. Av 56 organisationer som ansökt om bidrag för 2022 får 43 bifall. - Syftet med bidraget är att stärka organisationernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället och ges till organisationer som till övervägande del har medlemmar med utländsk bakgrund, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Bland de etniska organisationer som beviljats bidrag finns exempelvis SIOS som är ett samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. SIOS består av frivilliga sammanslutningar av erkända och icke erkända minoriteter. Andra exempel är Sverigeesternas Riksförbund och Finlandssvenskarnas riksförbund. Antalet ansökningar har minskat något sedan förra året då 61 organisationer sökte och 58 fick bifall. Här kan du se vilka etniska organisationer som fått bidrag (Bifogat i pressme

Nio svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 16 miljoner kronor (1 600 901 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I 2021 års första ansökningsrunda för Key Action 2, som påbörjades den 20 maj, fick MUCF in totalt 29 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Den här rundan ligger under programdelen som handlar om partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar nu bidrag till nio projekt och fördelar cirka 16 miljoner kronor (1 600 901euro) till organisationer i bland annat Uppsala, Stockholm och Kungälv. De beviljade projekten handlar om följande ämnen: Digitalt innehåll, teknologi och praxis; nytt lärande, lärometoder och synsätt; och kreativitet, konst och kultur. - Vi är glada att se ett intresse för den digitala prioriteringen i pr

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu drygt 4,2 miljoner kronor i statsbidrag till nio projekt för att motverka eller förebygga rasism och intolerans. - Det här är kanske ett av de viktigaste bidragen som myndigheten fördelar. Rasism och olika former av intolerans är ett stort samhällsproblem och något vi alla måste försöka att motverka. Alla människor i Sverige måste få känna sig inkluderade i samhället och ha framtidstro, säger generaldirektör Lena Nyberg. Varje år fördelar MUCF bidrag till civilsamhället på uppdrag av regeringen, både till olika projekt och till organisationernas ordinarie verksamhet. Regeringen formulerar syftet med bidragen och dess användningsområde. MUCF fördelar bidragen efter att ha prövat om ansökningarna och projekten lever upp till de aktuella regelverken. Syftet med det här bidraget är att motverka rasism och liknande former av intolerans som kan ta sig uttryck i exempelvis antisemitism, islamofobi, afrofobi, antiziganism och

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer för 2022 års verksamhet och totalt 11,3 miljoner konor till hbtq-organisationer. - Vi ställer krav på att organisationer inte strider mot principen om alla människors lika värde, att den till sin struktur är demokratisk och att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelning för statsbidrag på MUCF. Syftet med statsbidraget till barn- och ungdomsorganisationer är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 119 sökande beviljas 114 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Dövblind Barn och Ungdom, en organisation för unga personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning, och Rädda Barnens Ungdomsförbund som arbetar för barns rättigheter. Statsb

2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag av regeringen att stödja de aktörer, i första hand kommuner, som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar. Myndigheten lämnar nu in en slutrapport om det treåriga uppdraget. - Andelen unga som varken arbetar eller studerar är alltjämt hög och förväntas stiga i spåren av coronapandemin. Att stå utanför arbetsmarknaden leder till stort individuellt lidande och stora samhällskostnader. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för unga att etablera sig i studier eller i arbete, säger generaldirektör Lena Nyberg. I Sverige finns cirka 145 000 unga 16–29 år (2019) som varken arbetar eller studerar. Somliga av dessa befinner sig utanför arbete och studier under en kortare period medan andra blir kvar i denna situation under flera år. Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller studerar. Att inte ha e

Ungdomsförbunden lyfts ofta fram som den viktigaste rekryteringskällan för riksdagspartierna, dess medlemmar beskrivs ofta som morgondagens ledare. Men de flesta av dagens unga tänker inte ens tanken att de ska engagera sig partipolitiskt. Det visar årets Fokusrapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Det är oroväckande att så få unga vill engagera sig partipolitiskt då de politiska partierna är grundstenar i vår demokrati. Vår rapport ger viktig kunskap om ungas samhällsengagemang, inte minst inför nästa års val, säger generaldirektör Lena Nyberg. Rapporten Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” visar att majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt och många tycker det är viktigt att på sin fritid få bidra till bättre villkor för andra och påverka samhället. Sex av tio unga är medlemmar i

Majoriteten av unga i Sverige är intresserade av samhällsfrågor. Intresset har också ökat något över tid, framförallt bland unga tjejer. Varannan ung arbetar ideellt. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Det är glädjande att vi har en engagerad ungdomsgeneration som vet vad de tycker i olika sakfrågor. Men det är oroande att det finns stora skillnader i engagemang mellan olika grupper av unga och att unga avstår från att engagera sig av rädsla för hot och hat. Många unga saknar också ingångar till att engagera sig partipolitiskt, exempelvis då flera skolor inte tillåter besök av de politiska ungdomsförbunden, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor, i år med fokus på ungas samhällsengagemang. Rapporten ”Vilja att förändra - Drivkrafter, hinder och utmaningar för ungas samhällsengagemang” är en del av uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken. Den presenteras i dag, den

I dag, 24 november, sätts utmaningar och möjligheter för civilsamhällets organisationer i fokus på årets "MUCF-dagar". Vilka konsekvenser får hot och hat för deras möjlighet att verka i det demokratiska samtalet? Hur påverkas de av den ökande digitaliseringen? Deltar gör bland andra Ylva Saarinen, utredare, Audrey Lebioda från organisationen #Jagärhär, Björn Appelgren från organisationen Internetstiftelsen, Marcin de Kaminski, från människorättsorganisationen Civil Rights Defenders, Oscar Björkenfeldt, forskare vid Lunds universitet och Hannah Kroksson, generalsekreterare på LSU. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 november och de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av frågorna som sätts i fokus när "MUCF-dagarna 2021" startar i dag, den 23 november. Deltar gör bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson, kriminologen Camila Salazar Atias och Johanna Salama, grundare av den ideella organisationen FreeZone Sweden. Det är i år andra gången som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, arrangerar ”MUCF-dagarna”. Konferensen pågår 23 -25 novemberoch de två första dagarna sker helt digitalt, dag tre finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. Tar fram ekonomisk kalkyl Nationalekonomen Ingvar Nilsson har i flera år forskat om utanförskapets pris, både för samhället och för individer. Ingvar Nilsson

Hur mycket är en bra fritid för unga värd i pengar för samhället? Vad betyder den ökande digitaliseringen för civilsamhället? Hur arbetar vi för att minska hedersrelaterat våld och förtryck bland unga? Det är några av de frågor som sätts i fokus på ”MUCF-dagarna” den 23 - 25 november. - Vi kommer att få ta del av ny kunskap som är både spännande och oroande, bland annat så presenterar vi en ny rapport om ungas intresse för samhällsfrågor och engagemang i politik, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De två första dagarna av konferensen sker helt digitalt men under den avslutande dagen finns möjlighet att delta på plats i Kulturhuset i Stockholm. I år är MUCF-dagarna även en del av konferensen om Europas framtid, en rad debatter och diskussioner där människor kan dela med sig av sina idéer och diskutera EU:s framtid. De tre dagarna har olika teman: Ungas fritid, Ett förändrat landskap för civilsamhället och Ungas samhällsengagem

När stora delar av samhället stängde ner på grund av pandemin var Convictus och Talita några av få organisationer som höll dörrarna öppna för exempelvis hemlösa, missbrukare och prostituerade. Det var möjligt tack vare det statsbidrag som regeringen beslutat om till civilsamhällets organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer. - Det är inte så att prostitution har försvunnit under pandemin snarare tvärtom, fler kvinnor har kontaktat oss än vanligt. Kvinnor som vi hjälpte för flera år sedan riskerar att hamna i prostitutionigen under pandemin, säger Anna Sander som grundade Talita för mer än tjugo år sedan. I april 2021 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, cirka 58 miljoner kronor i statsbidrag till 18 organisationer som hjälper människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. I september fördelades ytterligare drygt 85 miljoner kronor till 29 organisationer. Den första omgången av det här riktade statsbidraget

På torsdag, 28 oktober, samlas ledande forskare och andra experter för att diskutera civilsamhällets roll och villkor. Kunskapskonferensen arrangeras av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tillsammans med Ideell Arena, Vetenskapsrådet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). - Demokratin bygger på människors samhällsengagemang och civilsamhället är en grundsten i det arbetet. Civilsamhället värnar om människors lika värde och villkor, det ger människor en röst, oberoende av bakgrund och bostadsort. För att kunna bidra i samhällsutvecklingen och möta nya behov behöver civilsamhället goda förutsättningar, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Den nationella Kunskapskonferensen arrangeras i år för åttonde gången. Flera av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället deltar och presenterar aktuell forskning. Kunskapskonferensen hålls i år digitalt och temat är ”Civilsamhällets roll i den lokala platsens hållbara utveckling”. Hittills är 250 personer an

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, bjuder på regeringens uppdrag in forskare att ansöka om finansiering av studier som rör det civila samhället. I årets ansökningsrunda hade MUCF tre miljoner kronor att fördela. - Syftet med bidraget är att öka kunskapen om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med resten av samhället, säger generaldirektör Lena Nyberg. I år har MUCF valt att prioritera ett antal områden och frågor. Det handlar bland annat om forskning om hur styrning och krav från externa aktörer påverkar civilsamhället och hur civilsamhällets aktörer kan ha dialog med det offentliga på lokal och regional nivå. Andra viktiga frågor som MUCF prioriterat är hur, i vilka former och för vilka syften som människor organiserar sig idag. En annan viktig fråga är hur digitalisering påverkar organisering. - Det behövs mer forskning om det civila samhället. Vi behöver även mer kunskap om vilka personer eller grupper som inte deltar i det civila samhäll

Nyligen kom en rapport om svenskar utsatthet för näthat och hur det exempelvis påverkar människors samhällsengagemang. Nu presenterar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, en rapport om ungas upplevelser av näthat. - Unga utsätts för näthat i lika stor utsträckning som äldre i befolkningen och båda grupperna upplever att samtalsklimatet på nätet är för hårt. Däremot ser unga inte näthat som ett lika stort hot mot demokratin som vad äldre gör, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. MUCF:s rapport bygger på den enkätundersökning som även ligger till grund för rapporten ”Näthat i Sverige 2021” och som gjordes av Insight Intelligence tillsammans med MUCF, TietoEVRY, Trygg-Hansa och Göteborgs Stad. 1 000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela Sverige intervjuades under juni och juli genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten visar att relativt få svenskar, sju procent, säger sig har blivit utsatta för näthat det senaste året. Or