SKGS

Kapacitetsbrister gör att industrin hindras ställa om i den takt som planerats. För att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och kunna genomföra den nödvändiga klimatomställningen krävs både mer el och utbyggd infrastruktur. Och det är bråttom. Det framkommer i en ny rapport från SKGS, den elintensiva industrins samarbetsorganisation.

Hur ser industrins elbehov ut till 2035? Gäller prognosen om 70 TWh till år 2030 fortfarande? Rimmar nuvarande utbyggnad av elproduktion med industrins investeringsplaner och den gröna omställningen? Måndagen den 17 juni håller SKGS en pressträff för att presentera kartläggningen av industrins elbehov till 2035 och en uppdaterad lägesbild av elbehoven till 2030.

Martin Lindqvist har valts till ny ordförande för basindustrins elsamarbete SKGS. Han ser fram emot att arbeta tillsammans med Sveriges basindustrier för att möjliggöra elektrifieringen och klimatomställningen.

– Det är ett viktigt besked för den elintensiva industrin. Analyser av SKGS visar på ett ökat behov från industrin med 70 TWh redan till 2030 och behovet förväntas öka med 130 TWh fram till 2040 jämfört med dagens nivå på knappt 50 TWh, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

Peter Kihlgren har valts till ny ordförande för basindustrins energisamarbete SKGS. Han ser fram emot att anta de stora utmaningar som elektrifieringen och klimatomställningen innebär för elsystemet i sin nya roll.

Efter svidande kritik avfärdades Regeringens proposition om särskilt investeringsutrymme av en majoritet i Riksdagen i maj 2020. SKGS konstaterar med besvikelse att den nu godtagna propositionen i allt väsentligt innehåller samma förslag som tidigare och att inga förändringar har gjorts som åtgärdar de allvarliga brister som vi och inte minst expertmyndigheten Energimarknadsinspektionen påtalat.

Dagens besked från Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna om att avslå regeringens förslag om att ge elnätsföretagen möjlighet att kraftigt öka kundernas elnätsavgifter är ett viktigt steg i rätt riktning.

Dagens besked om elnäten från Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan visar att regeringen nu går från ord till handling för att skapa en bättre balans mellan nätägarnas och kundernas intressen. SKGS som representerar den svenska basindustrin välkomnar beskedet, men anser också att mer arbete kommer att behövas senare för att ytterligare utveckla nätregleringen.

SKGS välkomnar de förslag till skärpning av elnätsregleringen som Energimarknadsinspektionen (Ei) idag lämnat över till regeringen. - Förslagen är omfattande och vi kommer att analysera dem i detalj, men vårt första intryck är att de innehåller flera förslag som tydligt stärker kundens position. Dit hör till exempel en mer rimlig kalkylränta, en tydlighet om hur räntan ska fastställas och avskaffande av den så kallade 30-årsregeln. Förslagen är med andra ord helt klart steg i rätt riktning, säger Mikael Möller, ansvarig för nätfrågor inom SKGS. - Vi upplever att Ei med sina förslag tydligt tar sitt uppdrag att skydda kunderna på allvar. Det är viktigt att komma ihåg att elnät handlar om monopol och att nätbolagen är företag som vill maximera sin vinst. Eftersom det inte finns någon konkurrens i ett monopol har vi kunder inget annat nätbolag att gå till om överföringen brister eller är för dyr, fortsätter Mikael Möller. Ei har sedan länge flaggat för att nätregleringen behöver revideras

I budgetpropositionen ger regeringen besked om att effektskatten på kärnkraft fasas ut till 2018 och att fastighetsskatten på vattenkraft sänks i fyra steg fram till och med 2020. - Det är bra att arbetet nu startats med att fullfölja den energiöverenskommelse, som slöts mellan fem riksdagspartier i juni i år och vi välkomnar de budgetbesked regeringen gett idag, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS. - Skattesänkningarna gör att det bör finnas förutsättningar för att köra de sex yngre kärnkraftsreaktorerna sina tekniska livslängder och för att göra nödvändiga återinvesteringar i vattenkraften, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS. - Nu vill vi också se att regeringen går vidare med de övriga delarna av överenskommelsen. Dit hör bland annat vattenkraftens tillståndsprövningar och utbyggnaden av förnybar elproduktion. Det vore bra både för att värna Sveriges klimatsmarta elsystem och för jobben i basindustrin, avslutar Anna Holmberg. För frågor, kontakta Anna Holmberg, 072-722 72

Dagens besked att en energipolitisk överenskommelse har nåtts är välkommet enligt basindustrin. - Det är bra att fem partier nu har gjort upp. Överenskommelsen visar att partierna insett hur viktigt det är att värna det väl fungerande elsystem vi har i Sverige. Tack vare sin mix av produktionsslag är svensk elförsörjning i världsklass och ger konkurrenskraftig, leveranssäker och koldioxidsnål el, säger Carl-Michael Raihle, ordförande för basindustrins energisamarbete SKGS. Partierna har kommit överens om att förlänga och utökat stödet till förnybar elproduktion. - Den höjda ambitionsnivån i elcertifikatssystemet kommer att driva fram ytterligare investeringar i kraftproduktion i en situation, där marknaden inte efterfrågar den. Det bör leda till fortsatt låga elpriser, vilket är gynnsamt för industrins konkurrenskraft, men vi oroas över hur det långsiktigt kommer att påverka marknadens funktion och lönsamheten för existerande investeringar, fortsätter Carl-Michael Raihle. Finansieringe

Carl-Michael Raihle har valts till ny ordförande för basindustrins energisamarbete SKGS. Han ser fram emot sin nya roll och menar att SKGS arbete är viktigare än någonsin. Carl-Michael Raihle arbetar till vardags som affärsområdeschef för Ovako Hofors. Han har tidigare varit divisionschef på Luvata och haft flera tunga positioner inom Outokumpu. Med över 20 års erfarenhet av basindustrin vet Carl-Michael Raihle hur avgörande elsystemet är för svensk industris konkurrenskraft. När han fick erbjudandet att ta över ordförandeklubban i SKGS var han därför inte sen med att tacka ja. - SKGS är en kraftfull röst för ett framtida elsystem som fortsatt säkrar tillgången på el med god kvalitet, till konkurrenskraftiga priser och med lågt klimatavtryck. Med tanke på de stora utmaningarna som svensk elförsörjning står inför är SKGS arbete viktigare än någonsin. Därför var det självklart för mig att tacka ja när jag blev tillfrågad om att leda SKGS, säger Carl-Michael Raihle. SKGS kommer fortsätta

Dagens besked om förtida stängninga av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2 var väntat, men ändå mycket olyckligt för det svenska energisystemet. - Väl fungerande och klimatsmart kraftproduktion stängs ned, som ett resultat av förd politik med straffskatt på kärnkraft och subventioner till väderberoende kraft, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS. - De problem politiker har skapat kan politiker också lösa. Det är möjligt att skapa bättre villkor för den planerbara kärnkraftsproduktionen och därmed värna gjorda investeringar. Det vore det rätta ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, tillägger Anna Holmberg. - Beslutet från OKG AB visar hur ont om tid det är för regeringen och Energikommissionen att presentera åtgärder som även i det korta perspektivet säkerställer en fortsatt stabil elförsörjning till konkurrensmässiga priser, avslutar Anna Holmberg. För mer information, kontakta Anna Holmberg 072-722 72 44

Dagens besked att OKG AB:s styrelse den 14 oktober avser fatta beslut om att stänga ned kärnkraftsreaktorerna O1 och O2 är ytterligare ett steg i fel riktning för den svenska energipolitiken. Den elintensiva industrin vill se omedelbara åtgärder från regeringen för att undvika en hotande effektbrist. - Vi i den elintensiva industrin är beroende av trygg elförsörjning av god kvalitet. Dagens besked är helt klart ett steg i fel riktning för att säkerställa just det, säger Anna Holmberg, SKGS energidirektör. - Vi anser att beskedet är orsakat av de villkor, som politiken skapat för kärnkraften. En annan politik hade kunnat bidra till att denna väl fungerande och koldioxidfria elproduktion drivs vidare under hela sin tekniska livslängd. Att ta bort effektskatten på kärnkraft och därigenom värna existerande reaktorer hade varit det samhällsekonomiskt smarta valet, men även bra för klimatet, fortsätter Anna Holmberg. - Redan i våras uppmanade vi regeringen att kalla till en öppen hearing om

Regeringens budgetproposition gav inga besked om sänkning av effektskatten på kärnkraft eller fastighetsskatten på vattenkraftverk. Regeringen missar därmed chansen att värna existerande svensk elproduktion. Fyra av Sveriges tio kärnkraftsreaktorer hotas av förtida stängning och kraftverksägarna säger att den höga effektskatten är en starkt bidragande orsak. Även vattenkraftens lönsamhet hotas av den höga fastighetsskatten på vattenkraftverk. - Budgetpropositionen gav inte de besked som krävs för att säkerställa att existerande produktionskapacitet kan utnyttjas. Vi som företräder svensk elintensiv industri är besvikna, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS. - Dagens produktion av koldioxidfri el från vatten- och kärnkraft bidrar med stabil och konkurrenskraftig elförsörjning till svensk industri. Att värna denna produktionskapacitet är samhällsekonomiskt det rätta att göra. Regeringen borde därför ha lämnat besked om sänkt skatt i budgetpropositionen, avslutar Anna Holmberg. För in

Vattenfall har idag meddelat att drift av reaktorerna Ringhals 1 och 2 som längst är möjlig till 2020. Svensk industri är starkt oroade hur Sverige ska kunna upprätthålla effektbalansen i de södra delarna av landet. - Vattenfalls besked är djupt oroande. Koldioxidfri elproduktion läggs ned och risken för effektbrist för svensk industri ökar, säger SKGS energidirektör Anna Holmberg. - Det vilar ett tungt ansvar på politikerna för att fungerande elproduktion slås ut innan den nått sin tekniska livslängd. Kraftiga subventioner till förnyelsebar el har gett en överkapacitet på marknaden, vilket i sin tur tryckt ned elpriset. Både förra och nuvarande regeringen har höjt effektskatten på kärnkraft till en nivå, som gör att kalkylen inte går ihop. Tillsammans har denna politiska påverkan starkt bidragit till dagens besked om R1 och R2 och tidigare aviseringar om Oskarhamns 1 och 2, fortsätter Anna Holmberg. Myndigheten Svenska Kraftnät, som har ansvaret för att upprätthålla balansen i den sve

I och med E.ON.:s besked idag gällande O2:s framtid har nu det scenario fallit på plats som Svenska Kraftnät varnat för. Med fyra kärnkraftsreaktorer avstängda före 2020 riskerar Sverige att behöva uppleva perioder med effektbrist från Gävle och söderut. Detta kan leda till förödande effekter för Sveriges elförsörjning och för svensk basindustri. - Vi kräver nu konkreta besked från regeringen om vilka åtgärder den tänker sig vidta för att undvika effektbrist. Att förlänga effektreserven mildrar möjligen akuta problem, men ger inte en långsiktig lösning. Det duger inte att fortsätta att hänvisa till att Energikommissionen arbetar på att utveckla Sveriges elförsörjning på längre sikt. Effektbrist i nutid är en alltför akut frågeställning för att hantera med en det-löser-sig-nog-attityd, säger Tom Erixon, ordförande SKGS. - När besked kom om R1 och R2 begärde vi ändrat direktiv för Energikommissionen, men begäran avvisades. Vi har också föreslagit regeringen att kalla samman till en öppen

SVT rapporterar att Eon överväger att stänga två reaktorer i Oskarshamn i närtid och att beslut kan vara att vänta i sommar. Om uppgifterna stämmer bör Energikommissionen kalla till öppen hearing om effektbrist. Då kan det kartläggas vilka effekterna blir om SVT:s dramatiska uppgifter stämmer och vilka planer som finns för stängning av kraftverk i övrigt. - Att Eon överväger en stängning av O1 har varit känt en längre tid, men att planerna också kan komma att omfatta O2 är ny information. Detta innebär att Sverige kommer närmare och närmare en situation med reell effektbrist i närtid, säger Anna Holmberg, energidirektör SKGS. - Från basindustrins sida ser vi mycket allvarligt på utvecklingen. Som stora elförbrukare skulle en effektbrist slå hårt mot vår konkurrenskraft, exporten, jobben och välståndet, fortsätter Anna Holmberg. - Energiminister Ibrahim Baylan, som också är ordförande i Energikommissionen, måste nu visa handlingskraft och kalla till en öppen hearing om effektbristen. Si

Vatten fall har idag meddelat att Ringhals 1 och 2 kan komma att stängas mellan åren 2018 och 2020 istället för som tidigare kommunicerats kring 2025. Detta innebär att Energkommissionens uppdrag bör ändras. - Hotet om effektbrist har utan tvekan kommit närmare i tiden i och med dagens besked. Detta måste få konsekvenser för Energikommissionen och dess uppdrag bör ändras så att det handlar om att säkerställa tillräcklig planerbar elproduktion redan från 2018, säger SKGS energidirektör Anna Holmberg. Energikommissionen, som regeringen tillsatte i mars, har fått uppdraget att ta fram förslag om energipolitikens inriktning med fokus på tiden från år 2025 till 2050. I kommissionens direktiv anges att det kan förutses att några av de tio reaktorer som idag är i drift kommer att stängas före 2025. Efter Vattenfalls besked idag framstår det som att det finns en överhängande risk att stängningarna av reaktorer kommer tidigare än vad som förutsågs när regeringen fattade beslut om direktivet. -

Välkommen till SKGS energikonferens 2015 den 22 april. Lyssna till bland andra: Energiminister och Energikommissionens ordförande Ibrahim Baylan. Energikommissionens ledamöter. Energimarknadsinspektionens GD Anne Vadasz Nilsson. Svenska Kraftnäts GD Mikael Odenberg. Energimyndighetens GD Erik Brandsma. SKGS ordförande Tom Erixon. SKGS energidirektör Anna Holmberg. Tid: Den 22 april, frukost serveras från kl 08.00. Program kl 08.45-12.00. Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19 i Stockholm. Anmälan: Anna Holmberg, anna.holmberg@skogsindustrierna.org Program 08.00 Frukost serveras 08.45 Välkomsthälsning. SKGS ordförande Tom Erixon och SKGS energidirektör Anna Holmberg. 08.50 Tal av energiminister Ibrahim Baylan, Energikommissionens ordförande 09.05 Frågestund med Ibrahim Baylan Under ledning av SKGS ordförande Tom Erixon, Henrik Sjölund, vd Holmen och Lennart Albertsson, vd Kemira Kemi. 09.30 Förutsättningarna för Energikommissionen Mikael Odenberg, GD Svenska Kraftnät, Anne Vadasz Nilsso