Röda korset

En person som tvingats fly krig och förföljelse har en tio gånger högre risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än svenskfödda – ungefär 30 procent av nyanlända och flyktingar lider av PTSD. En studie från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering visar att en ny typ av intensivvårdsbehandling ger stor effekt – och därmed ett nytt hopp för krigsflyktingar.

38 procent av befolkningen skulle inte kunna ingripa om de såg en människa falla ihop på gatan. Men nu strömmar deltagare till Röda Korsets kurser. – Tidiga insatser är ofta skillnaden mellan liv och död, säger Fredrik Palmqvist , verksamhetsutvecklare för Röda Korsets första hjälpen-utbildningar.

I det tysta ökar hjälpbehoven efter cyklonen Remals framfart i Bangladesh. Över 4,5 miljoner människor uppskattas vara drabbade, vilket inkluderar över 2,2 miljoner kvinnor och 1,6 miljoner barn. Människor är i behov av mat, kontantstöd, boskapsfoder och reparationsmaterial som korrigerad plåt. Uppemot 150 000 hushåll i 19 kustdistrikt bedöms i nuläget ha fått omfattande skador på sina hus.

Röda Korset lanserar idag rapporten ”Ensamma i krisen?” om vad samhället bör göra för att stötta de som drabbas av det dödliga våldet vid till exempel skjutningar. – Lokalt förankrade och förberedda insatser minskar risken att stödet inte når fram och att samhället drar den felaktiga slutsatsen att det inte finns något behov, säger Johann Knigge, chef för nationell verksamhet på Röda Korset.

För att möta de överväldigande medicinska behov som uppstått till följd av den pågående konflikten öppnar Internationella rödakorskommittén (ICRC) i samarbete med flera nationella rödakorsföreningar ett fältsjukhus i Rafah, Gaza.

Anna Gullberg och Anna-Karin Nilsson på Expressen vinner Röda Korsets journalistpris 2024 för reportageserien Krigets kvinnor. Med precision och känsla för det journalistiska hantverket dokumenteras en pågående tragedi samtidigt som läsaren lär känna människorna som drabbas. Deras arbete är ett viktigt bidrag till en ökad förståelse av krigets konsekvenser och en påminnelse om journalistikens kraft.

Ulrika Modéer blir ny generalsekreterare för Svenska Röda Korset. Hon kommer närmast från befattningen som assisterande generalsekreterare och chef för avdelningen för externa relationer och påverkansarbete inom UNDP, FN:s utvecklingsprogram. I nuläget är hon en av de högst placerade svenskarna inom FN-systemet.

Sedan 2006 har Svenska Röda Korsets journalistpris belönat en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Idag har 14 bidrag gått vidare i nomineringen till Svenska Röda Korsets journalistpris 2024.

En ny Sifo-undersökning bekräftar civilsamhällets beskrivning: ett tufft ekonomiskt läge för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Undersökningen gjord på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Majblomman och Rädda Barnen visar att 4 av 10 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. 1 av 5 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Läget för de mest utsatta familjerna är allvarligare än förra året.

Skottskadade människor, många av dem kvinnor och barn, strömmar nu till överfulla sjukhus i Norra Kivu-provinsen. Läget i en av världens mest komplexa humanitära kriser tar nu en ny vändning och förvärras allvarligt för en redan utsatt civilbefolkning.

Välkomna till pressbriefing den 19 mars! Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset bjuder in för att presentera en ny Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska situation idag. Undersökningen presenterar siffror på barnfamiljers svårigheter med vardagsekonomin och föräldrars möjligheter att förse sina barn med fritidsaktiviteter, mat, kläder och hur de ser på den ekonomiska situationen. Men också för att berätta hur trycket på våra verksamheter ökat i samband med det tuffa ekonomiska läget.

En enkät gjord av Röda Korset som besvarats av 374 ukrainska flyktingar visar att många upplever situationen i Sverige som svår. Centrala hinder som återkommer är att dagersättningen är otillräcklig, svårigheter när det gäller tillgången till vård och som uppkommer vid avsaknad av personnummer. Den låga dagersättningen har skapat en akut situation och idag lever ett stort antal flyktingar i stor utsatthet i Sverige.

Internationella rödakorskommittén (ICRC) försöker nu klargöra ödet för 23 000 personer vars familjer saknar information om sina nära och kära. Detta antingen för att familjemedlemmar blivit tillfångatagna, dödade eller för att de förlorat kontakten efter att ha flytt från sina hem. Två år efter eskaleringen av den väpnade konflikten ökar de humanitära behoven för drabbade inklusive miljontals människor på flykt, både inom och utanför Rysslands och Ukrainas gränser.

Ett år efter den massiva jordbävningen kämpar miljoner människor i Syrien fortfarande för att återuppbygga sina liv, efter att ha förlorat sina hem, uppehälle och tillhörigheter. Jordbävningen kom som ännu en kris efter nära 13 års konflikt, en rejält ansträngd ekonomi, skogsbränder, pandemi och människor på flykt. Situationen nu är svårare än någonsin tidigare.

Allt fler människor söker sig till civilsamhället för att få hjälp med grundläggande behov som mat, kläder och tak över huvudet. Det visar en ny rapport från Röda Korset, där organisationen talat med över 200 civilsamhällesaktörer i 83 kommuner runt om i Sverige.

Röda Korsets Journalistpris har delats ut sedan 2006 och belönar ett reportage eller en journalistisk insats som har ökat förståelsen för dagens kriser och katastrofer.

Igår enades EU:s regeringar och Europaparlamentet om en gemensam asyl- och migrationspolitik – den så kallade Migrationspakten. Överenskommelsen lägger alltför lite fokus på människors rätt att söka skydd och säkerhet. Som humanitär rörelse som möter människor längs hela flyktvägen oroas vi över att detta kommer att leda till svåra humanitära konsekvenser. Det stora fokuset på EU:s yttre gräns riskerar att osynliggöra att det handlar om människor, inte minst särskilt sårbara grupper som barn och svårt sjuka.

Den 8 november har riksdagen gått vidare med ett av de lagförslag som aviserades i Tidöavtalet 2022. Lagändringen som börjar gälla den 1 december innebär bland annat att det blir ännu svårare för familjer att återförenas och leva tillsammans i Sverige och begränsningar möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Undersökningsföretaget Novus har på uppdrag av Röda Korset genomfört en opinionsundersökning som visar att lagändringarna strider mot folkviljan och att en majoritet av den svenska befolkningen stöder en mer human migrationslagstiftning.

Krig och konflikt. Våld och tortyr. Samtidigt syns inte alla ärr på utsidan. Många kvinnor med erfarenhet av flykt lider idag i tysthet − hindren för att erhålla behandling kan vara många. Nu visar en ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering hur traumabehandling kan förbättras.

Krig, konflikter och katastrofer fortsätter att orsaka svåra och långvariga humanitära konsekvenser, bland annat att familjer splittras och förlorar kontakten med varandra. Just nu saknar minst 1000 personer i Sverige information om vad som hänt nästan 3 400 anhöriga i utlandet. Många familjer lever med den känslomässiga pressen det innebär att inte veta vad som hänt. Samtidigt ställs anhöriga ofta inför flera olika juridiska, ekonomiska och sociala utmaningar som de måste hantera för att kunna gå vidare i livet.