Sveriges geologiska undersökning

Var kan ny infrastruktur byggas, hur kan vattenförsörjningen säkras och var hittar vi de kritiska metaller som behövs för energiomställningen? Med start i dag, den 11 maj, utför Sveriges geologiska undersökning (SGU) flygmätningar på låg höjd i Västerbotten och därefter i Norrbotten. Syftet är att samla in information om berggrunden till geologiska underlag som är avgörande i hela samhällsplaneringsprocessen.

Sverige behöver säkra tillgången till de geologiska underlag som är nödvändiga för samhällets klimatanpassning. Det slår Sveriges geologiska undersökning (SGU) fast i en ny klimat- och sårbarhetsanalys som offentliggörs i dag, den 27 april. En av de mest akuta utmaningarna som pekas ut är risken för vattenbrist.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) utfärdar i dag, den 21 april, meddelande om risk för vattenbrist på grund av låga grundvattennivåer i Skåne. Meddelanden för fler län kan komma den närmaste tiden.

Dålig påfyllning av grundvattnet två år i rad har gjort utgångsläget inför sommaren svårt i landets södra delar. Även vid normalt väder kommande månader kan vi räkna med ovanligt låga grundvattennivåer på många platser. Just nu är nivåerna lägst i Skåne, men även Blekinge, Öland, Gotland och Småland kan få låga nivåer. I morgon, tisdag, anordnar Sveriges geologiska undersökning (SGU), tillsammans med SMHI och Livsmedelsverket, en pressträff för att beskriva läget kring landets vattensituation inför sommaren.

I dag, den 13 mars, överlämnar Sveriges geologiska undersökning (SGU) sin slutrapport i regeringsuppdraget om identifiering av lämpliga platser för geologisk lagring av koldioxid. Myndigheten pekar ut två platser som är tänkbara – till havs söder om Skåne, samt sydost om Gotland. På båda platser finns just den typ av bergarter som behövs för att lagring ska kunna ske hållbart och säkert.

Fyndigheterna Rute-Stucks, Storugns-Klinthagen och Fleringe på Gotland utgör fortfarande riksintressen för sina kalkstensfyndigheter. Det bedömer Sveriges geologiska undersökning efter sin översyn av de tre områdena.

Förra året inkom 152 ansökningar om undersökningstillstånd för metaller och mineral till Bergsstaten. Totalt finns i dag 801 gällande undersökningstillstånd i Sverige. Mest eftersökt är basmetallen koppar. Flest undersökningstillstånd beviljades i Västerbotten följt av Norrbotten, men Kalmar kommer trea och är därmed en uppstickare.

Få koll på läget vad gäller tillstånd för prospektering och utvinning av metaller och mineral. SGU och Bergsstaten bjuder in till pressträff den 11 februari för att presentera statistik och lägesbild på gruv- och mineralområdet. Bergsstaten kommer också att lansera en ny e-tjänst för att underlätta ansökningsprocessen för undersökningstillstånd och bearbetningskoncession.

I Sverige är vi beroende av grundvatten, bland annat för dricksvattenförsörjning och livsmedelsproduktion. Men på grund av klimatförändringar riskerar kvaliteten på grundvattnet att bli sämre i framtiden, och förändringen kan variera stort mellan olika platser. Det visar Sveriges geologiska undersökning (SGU) i en ny utredning.

PFAS påträffas i grundvatten över stora delar av Sverige – även i områden där det inte finns kända lokala föroreningskällor. Fördjupade analyser indikerar även samband med markanvändning, grundvattenkemi och säsongsvariationer. Det visar den publikation som Sveriges geologiska undersökning (SGU) nu presenterar.

Den välkända guldfyndigheten Enåsen är av nationellt intresse. Området pekades ut som ett riksintresse av Sveriges geologiska undersökning redan 1991 och har nu blivit detaljavgränsat.

Kalkstensfyndigheten Våmb i Skövde i Västergötland är en av få platser i Sverige som kan användas för att försörja den svenska cementindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 är fyndigheten utpekad som ett riksintresse. Den tidigare bedömningen kvarstår efter den översyn som Sveriges geologiska undersökning (SGU) genomfört och dessutom utökas det utpekade riksintresseområdet något.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) beslutar att peka ut området Lappvattnet-Mjövattnet cirka tre mil söder om Skellefteå som ett riksintresse. Det är ett område som framför allt innehåller kända fyndigheter av nickel, ett ämne som i dag inte bryts i Sverige och som är viktigt både för tillverkning av rostfritt stål och inom batteriindustrin.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) anser att den kända nickelfyndigheten i Rönnbäcken fortfarande utgör ett riksintresse. Den detaljavgränsning som finns över riksintresseområdet ska också kvarstå. Däremot tas ett större område som tidigare benämnts som ”verksamhetsområde” bort från detaljavgränsningen.

Mineraljakten startar idag. Det är den årliga tävling där allmänheten kan hitta nya fyndigheter av metaller och mineral runt om i Sverige och samtidigt vara med och tävla om totalt 150 000 kronor. Från och med i år har mineraljägarna möjligheten att tävla under ett helt år – och det finns inte längre någon begränsning på hur många fynd man får skicka in.

Järnmalmsfyndigheterna runt Pellivuoma, Sahavaara och Tapuli utgör fortsatt riksintressen. Det bedömer Sveriges geologiska undersökning efter en översyn av de tre områdena. SGU väljer också att utöka och koppla samman riksintresseområdena Sahavaara och Tapuli.

Regeringen har utsett Sveriges geologiska undersökning (SGU) till beredskapsmyndighet inom beredskapssektorn för näringslivets ökade försörjningsberedskap. Ansvaret som beredskapsmyndighet träder i kraft under sommaren.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) flyger i Norrbotten i sommar. Med start idag och fram till och med augusti kommer SGU att genomföra mätningar från flygplan i Gällivare och Kiruna kommun. Syftet är att få en bättre förståelse för hur berggrunden ser ut och är uppbyggd.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har pekat ut och detaljavgränsat fyndigheten Strömfors i Skellefteå kommun som riksintresse. Förutom guld och Zink innehåller fyndigheten flera samhällsviktiga metaller.

Ett nytt mineral har upptäckts av Erik Jonsson, statsgeolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Mineralet har fått namnet ertlit och kommer från en pegmatit, en så kallad gångbergart på den afrikanska ön Madagaskar.