Filip LindmarkPress- och PR-ansvarig

Sedan 1960-talet har fackförbundet Akavia, då Civilekonomerna och Jusek, undersökt hur möjligheterna ser ut för nyexaminerade akademiker att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Årets undersökning visar på en stark arbetsmarknad och trots ett svårt ekonomiskt läge tycks framtiden för nyexaminerade akademiker se ljus ut, åtta av tio har fått anställning inom tre månader efter avslutade studier.

Idag bjöd statsminister Ulf Kristersson och justitieminister Gunnar Strömmer in till pressträff där regeringens satsningar på det rättspolitiska området presenterades som en del av den kommande budgetpropositionen. Fackförbundet Akavia, med 135 000 akademiker, däribland många som arbetar inom rättsväsendet, välkomnar budskapet om ökade resurser till rättsväsendet.

AI, automatisering och digitalisering kommer att innebära stora förändringar för ekonomrollen, enligt en färsk rapport från fackförbundet Akavia. – Det livslånga lärandet kommer att vara en självklar del av framtidens arbetsliv, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia.

Närmare åtta av tio akademiker i Sverige är ganska eller mycket nöjda med sitt arbete. Samtidigt upplever hälften att de har för mycket att göra på jobbet och tre av tio upplever stressymptom en gång i veckan eller oftare. Det visar en ny undersökning som Akavia genomfört bland sina medlemmar, i syfte att undersöka akademikers arbetsmiljö och vilka faktorer som skapar trivsel och välbefinnande på arbetsplatsen.

Drygt fyra av tio akademiker är tillgängliga för jobb under semestern enligt en ny undersökning från Akavia. I juristbranschen respektive mediabranschen är närmare åtta av tio tillgängliga under semestern. Undersökningen visar att de som är tillgängliga under semestern upplever stressymptom i högre grad.

Mer än hälften av cheferna bedömer att AI inom tre år kommer att användas inom den verksamhet de leder. Samtidigt anser många att de inte har rätt kompetens för att hantera AI-utvecklingen. Det visar en undersökning från Akavia.

Saco-S har beslutat att ställa yrkanden till Arbetsgivarverket för att förhandla vid avtalsrörelsen som genomförs i höst på statlig sektor för de vars avtal löper ut den 30 september 2023. Inriktning för förhandlingarna kommer att utgå från de allt större svårigheter statliga arbetsgivare har att rekrytera akademisk kompetens.

En färsk medlemsundersökning från Akavia visar att många räknar med att AI kommer att leda till nya arbetsuppgifter och högre effektivitet. Samtidigt vittnar en majoritet om låga eller mycket låga kunskaper om AI ute på arbetsplatserna. Hittills är det bara 6 procent av de anställda som erbjudits AI-utbildning.

Trots att AI-verktyg som ChatGPT utvecklas i snabb takt är det få studenter på universitet eller högskola som känner till om lärosätet har riktlinjer för AI-användning. Det visar en färsk Novus-undersökning som Akavia har beställt.

AI-modeller som ChatGPT har på kort tid påverkat människors vardag. De tekniska lösningarna kommer att förändra arbetsmarknaden de kommande åren – men frågan är hur och vad konsekvenserna blir. Under sommaren och hösten kommer Akavia att delta i Kairos Frutures framtidsstudie med syfte att kartlägga den samhällspåverkan AI kan komma att ha de kommande 3, 5 och 10 åren.

Den första januari 2024 träder ett nytt pensionsavtal för statlig sektor i kraft. Parternas målsättning är att erbjuda ett modernt avtal som harmoniserar med att svenskarna framåt kommer att arbeta längre. Störst positiv förändring blir det för dem som är födda 1987 och tidigare och i dag ingår i avdelning två i pensionsavtalet PA 16.

Att arbeta på distans har blivit vardag för många. En ny undersökning bland Akavias medlemmar visar att en flexibel arbetsplats är avgörande för medarbetares nöjdhet och motivation. IT-akademiker är i topp bland professioner som arbetar mest på distans.

Akavia har i dag tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer skickat en formell begäran om att inleda kollektivavtalsförhandlingar med Spotify. Förhandlingar mellan fack och arbetsgivaren ska inledas snarast.

46 procent av Akavias medlemmar vill kompetensutveckla sig genom studier de närmsta tre åren. I topp på medlemmarnas önskelista hamnar data/IT eller AI. – Med omställningsstudiestödet finns det nya möjligheter för yrkesverksamma att bygga på och utveckla sin kompetens, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia.

Akademiker som arbetar i storstadsregionerna tjänar betydligt mer än sina kollegor i övriga landet. För ekonomer i Stockholm är skillnaden över 13 000 kronor jämfört med norra Sverige. Det visar färsk lönestatistik från fack- och professionsförbundet Akavia.

Akavia har i dag tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer skickat en formell begäran om att inleda kollektivavtalsförhandlingar med Klarna. Förhandlingar mellan fack och arbetsgivaren ska inledas snarast.

Löneskillnaderna mellan könen är fortsatt höga bland akademiker – till kvinnors nackdel. Det visar Akavias årliga löneenkät bland sina medlemmar. Störst är skillnaderna för kvinnliga ekonomer och chefer.

Akavias årliga löneenkät bland sina medlemmar visar att ingångslönerna för akademiker kan skilja sig stort mellan olika branscher. I topp hamnar myndigheter inom utbildning och tjänsteföretag. Revision och domstolar placerar sig i botten.

En färsk rapport från Akavia visar att många kommunikatörer har svårt att få arbetstiden att räcka till och att rollen omfattar allt fler arbetsuppgifter. – Kommunikatören förväntas både vara generalist och specialist. Det är orimligt, säger Ida Inga, professionsanalytiker på Akavia.

Medianlönen för ekonomer ökade med 2 200 kronor under 2022 jämfört med året innan, vilket placerar dem i lönetoppen bland akademikerna. Samtidigt halkar kommunikatörer efter i utvecklingen jämfört med övriga professioner. Det visar ny lönestatistik från fack- och professionsförbundet Akavia som släpps idag.