Svenska Jägareförbundet

Invasiva främmande arter som exempelvis mårdhund i Sverige är ett av de största hoten mot den globala biologiska mångfalden. Svenska Jägareförbundet bedriver idag ett framgångsrikt arbete med att stoppa sådana djur och fåglar att få fotfäste i Sverige.

Fjällgåsen är Sveriges mest hotade fågelart. Stammen består idag av cirka 150 fåglar. Tack vare stora insatser som uppfödning av ungar och en ny flyttväg till ett nytt övervintringsområde ökar stammen sakta. – Fjällgåsen flyttar gärna under nätterna. Genom nya data från GPS-sändare vet vi att dessa gäss flyger på cirka 800 meters höjd i 70–100 kilometer i timmen, säger Sarah Nordlinder, projektledare för Fjällgåsprojektet.

Under den mörka årstiden sker flest viltolyckor med viltarter som älg, hjort, rådjur, vildsvin och älg. – Många djurarter rör sig vid skymning och gryning. När skymning och gryning sammanfaller med tidpunkten när människor åker till och från sin arbetsplats ökar viltolyckorna, säger Jesper Einarsson, ansvarig för Viltolycksarbetet på Svenska Jägareförbundet.

Det enklaste sättet för en privatperson att bidra med fakta om de stora rovdjuren är att ladda ned en app som heter Skandobs. I den kan man sedan enkelt registrera allt från spår, spillning eller om du sett en björn, lo, varg eller järv. – Det går bra att rapportera i appen Skandobs året runt. Men det är observationer från 1 oktober till 28 februari för lo, 1 oktober till 31 mars för varg samt 1 februari till 31 juli för järv som räknas till länsstyrelsernas kvalitetssäkrade rapport, säger Jonatan Lilja, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vill tillåta användning av drönare vid skyddsjakt efter vildsvin. Förslaget är ute på remiss och Svenska Jägareförbundet protesterar högljutt. – All form av jakt ska vara hållbar och ske på ett etiskt sätt. Förslaget – att tillåta motordrivna hjälpmedel – bryter mot all jaktetik och svensk jakttradition, säger förbundsordförande Peter Eriksson.

Sedan några år tillbaka startar älgjakten i norra Sverige med fast datum 1 september. I år infaller jaktstarten därmed nu på söndag. Många jägare verkar vilja ta ännu mer ansvar och vara extra försiktiga med att skjuta stora produktiva älgar med anledning av en minskad älgstam.

Den gulliga ankungen, rävvalparna på håll eller det söta rådjurskidet ser ut att vara ensamt och övergivet. Men det är det inte. Gå därifrån, lämna det ifred.

Länsstyrelsen i Västra Götaland menar att jägarna i Ripelångsreviret med avsikt har skjutit fel vargar. – Detta är helt fel. Beslutet är tydligt med vad som får fällas. Det är sex vargar oavsett kön och ålder, så länge det sker inom utpekat område. Så det finns inget fel begånget, säger Magnus Kelldén, länsordförande i Jägareförbundet Södra Älvsborg.

Ofta rapporteras det om djurarter som minskar eller hotas. Men den helhetsbilden av den biologiska mångfalden är inte nattsvart. Det finns många arter som ökar i antal. Exempelvis är steglits, gulärla och silvertärna tre fågelarter som det går bra för, rapporterar Svenska Jägareförbundet.

Vem får jaga i fjällen? Kommer vargstammens snabba spridning att fortsätta? Ska älgen rödlistas? Och vad görs för den biologiska mångfalden? 17 och 18 juni genomför Svenska Jägareförbundet sin årsstämma i Helsingborg. Landsbygdsminister Peter Kullgren närvarar.

Markus Hoffman från Västergötland är agronomie doktor som under drygt 20 år arbetat på Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) med ansvar för vatten- och hållbarhetsfrågor. Nu mottar han Våtmarkspriset 2023. – Genom sin stora kontaktyta har han nyttjat möjligheten att sprida kunskap om våtmarkernas stora betydelse för den biologiska mångfalden, skriver juryn i sin motivering.

Kan all manuell inventering av vilt ersättas med viltkameror? Svenska Jägareförbundet utvecklar tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet en ny metod. – Vi utvecklar nu den svenska viltövervakningen. Ett projekt där vi med hjälp av viltkameror ska kunna beräkna tätheter och på ett systematiskt sätt följa våra viltstammar kan revolutionera kunskaperna om viltstammarna, säger Filip Ånöstam, projektledare på Svenska Jägareförbundet.

Ända sedan 1938 har Svenska Jägareförbundet följt viltstammarnas utveckling. När jaktsäsongen 2021/2022 är summerad ser man att älgen, vildsvinen och skogsharen minskar. Därtill minskar jakten på fåglar och småvilt, medan antalet gäss ökar. – Viltstammarna förändras över tid. Det gör även jakten, förklarar Göran Bergqvist som är ansvarig för viltövervakning på Svenska Jägareförbundet.

Den andra måndagen i oktober var tidigare ett datum som fanns djupt rotat i Jägarsverige. Men när älgjaktstarten fastställdes till 8 oktober börjar många jaktlag jaga utifrån helt andra parametrar. – Långt ifrån alla jaktlag börjar jaga älg den 8 oktober, säger Anders Nilsson, biträdande riksjaktvårdskonsulent.

Har du laddat ner appen 112 och lagt en viltolycksremsa i bilen? Vi är nu på väg in i de månader då risken för viltolyckor är som störst. Den tid på året då vi bilförare är på väg till och från arbetet samtidigt som de vilda djuren rör sig som mest.

Den 30 augusti klockan 14.00 överlämnar sju organisationer, med Svenska Jägareförbundet i spetsen, en budkavle till alla riksdagspartier på Mynttorget i Stockholm. Budkavlen är en tydlig markering från företag, organisationer och privatpersoner på landsbygden att en fungerande vargförvaltning måste komma på plats – omgående.

Nästan 30 stenmårdar har avlivats i trakterna av Bromölla, Sölvesborg och Kristianstad. Djuret hör inte hemma i den svenska naturen och nu behöver arbetsgruppen Invasiva Arter allmänhetens hjälp.

Allmänhetens bild av jakt stämmer ganska dåligt med verkligheten. Det som förr främst var en metod för att skaffa mat, är idag en viktig del i en hållbar förvaltning av naturen. – Få vet vad jakten betyder, hur reglerad den är och vilka nyttor som jägarna genererar till samhället, säger Svenska Jägareförbundets kommunikationschef Magnus Rydholm.

Nu utvecklas ny teknik som – med hjälp av jägarnas viltkameror – kan revolutionera kunskapen om våra vilda djur. Svenska Jägareförbundet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) går in i ett formellt samarbete med målet att ta fram viltbild, en plattform för insamling och analys av bilder från jägares viltkameror. Målsättningen är att plattformen ska vara redo för jägare att använda under 2024.

Var nionde minut – året runt, dygnet runt – sker en viltolycka. Föraren blir ofta rädd, chockad och orolig för djuret man kört på. Men det finns hjälp att få.