SBAB Bank

Regeringen beslutade i februari 2025 om en ny policy för bolag med statligt ägande (”ägarpolicy”). Ägarpolicyn ålägger styrelsen att fastställa bolagets övergripande strategiska mål för hållbart värdeskapande, vilket inkluderar att formellt besluta om ekonomiska mål. SBAB:s styrelse har per den 17 december 2025, i enlighet med ägarpolicyn, fattat beslut om uppdaterade ekonomiska mål för SBAB-koncernen, vilka presenteras nedan. De nya målen börjar gälla från den 1 januari 2026.

Efter en höst präglad av pessimism vänder mäklarna och ser ljusare på bostadmarknadens utveckling. Under flera år har utbudet av bostäder varit rekordhögt men nu visar data från Booli att utbudet minskar. SBAB:s senaste Mäklarbarometer visar att bara 39 procent av mäklarna tror på ett större utbud under första kvartalet 2026. Det är den minsta andelen sedan 2021. En stark efterfrågan gör att 43 procent av mäklarna tror på stigande priser, vilket kan jämföras med att sex procent tror på sjunkande priser.

De flesta faktorer pekar åt rätt håll när det gäller inflationen. Ihop med den utdragna konjunkturuppgången talar det för att Riksbanken gjorde rätt när den sänkte styrräntan till 1,75 procent. Den nivån väntas styrräntan ligga kvar på även efter Riksbankens nya räntebesked i morgon och dessutom hela nästa år. Bolåneräntorna kan därmed förväntas vara hyfsat stabila nästa år. Stigande långräntor och små marginaler på bankernas bolån i förhållande till upplåningskostnaderna kan dock få bolåneräntorna att stiga något även vid en oförändrad styrränta, beroende på konkurrensen om sparkunderna. De längre bundna räntorna väntas stiga något mer än den rörliga. Fönstret att försäkra sig billigt mot oväntade ränteuppgångar genom att binda räntan ser ut att vara på väg att stängas.

Trots prognoser om mer normala elpriser och regeringens utlovade högkostnadsskydd är en majoritet av landets bostadsägare oroliga för höga elkostnader i vinter, enligt SBAB:s undersökning Boägartempen. Efter de senaste årens stora höjningar av avgifterna för till exempel fjärrvärme, elnät och VA utgör även de en ekonomisk oro för majoriteten av landets bostadsägare.

Det är fler bostadsägare som tror på stigande än sjunkande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt. 4 procent tror att de ska sjunka. 41 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång, bland de som tror på en sådan, anges vara hög efterfrågan närmast följt av minskade krav på bankernas kreditgivning som höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav. Nästan lika många anger sjunkande räntor som skäl. Bland det fåtal som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och högre bolåneräntor som huvudskäl för detta. Den genomsnittliga förväntningen är att priserna är 1,6 procent högre om ett år och 4,4 procent högre om 3 år, båda marginellt lägre jämfört med mätningen föregående kvartal.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen som mäter hur lätt det är att sälja en bostad, visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet fortsatte att stiga i november – och för både lägenheter och hus. För lägenheter bidrog ett minskat utbud och färre återpublicerade annonser (sett i förhållande till sina historiska genomsnitt) mest till detta - för villor också med tillägg för stigande budpremier. I Stockholms och Göteborgs innerstäder är temperaturen normal. I Malmös innerstad sjönk dock temperaturen tillbaka något under november.

Under årets tredje kvartal var det, i genomsnitt, balans mellan potentiell efterfrågan och utbudet av nya bostäder för hyres- och bostadsrätter i Sverige. Trenden går dock mot underskott och bostadsrätter tangerar nästan gränsen mot underskott. För villor har gränsen redan passerats. Potentialen för bostadsbyggandet har ökat i takt med sjunkande inflation, räntor och stigande inkomster. Det har dock ännu inte gjort något större avtryck i den faktiska försäljningen. Höga produktionskostnader i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden är en förklaring.

Bostadspriserna sjönk med 0,5 procent i november i Sverige som helhet. Lägenhetspriserna sjönk med 0,9 procent, men bara i tre av sex regioner. Villapriserna sjönk med 0,3 procent och i fem av sex regioner. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i november i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

För åttonde året i rad har SBAB nöjdast kunder inom kategorin fastighetslån, och för sjunde året i rad nöjdast kunder inom kategorin bolån. Detta enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI), som idag presenterar sin årliga studie om kundupplevelsen inom bolån, fastighetslån, privatlån och sparande i värdepapper.

Näst intill alla SBAB:s nya bolånekunder valde rörlig ränta under årets tredje kvartal. Detta trots att en ny lag infördes i somras som gör det billigare att lösa bundna bolån, och att kostnaden förväntas bli lägre för dem som binder räntan på tre år, enligt SBAB:s prognos. ”Politikens syfte må vara gott men än så länge tycks inte förändringarna i hur man beräknar ränteskillnadsersättning haft någon effekt”, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

BNP-tillväxten väntas bli 2,6 procent nästa år och 2,2 procent 2027 driven av framför allt ökad hushållskonsumtion och ökade investeringar i näringslivet. Arbetslösheten väntas sjunka tillbaka om än långsamt. Inflationen bedöms ligga något under målet både 2026 och 2027. Riskerna för inflationen bedöms i högre grad ligga på nedåt- än uppåtsidan. Med det väntas inga stora uppgångar i styrräntan eller den rörliga bolåneräntan. Bostadspriserna väntas öka med 4–5 procent per år de kommande två år drivet av framför allt stigande hushållsinkomster. Antalet påbörjade bostäder väntas öka med måttliga 2000–3000 per år då byggkostnaderna ligger högt i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden och det aktuella försäljningsläget är svagt.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet fortsatte att stiga i oktober. För lägenheter sjönk både andelen prissänkta objekt och utbudet samtidigt som budpremierna och antalet budgivare steg – allt i förhållandet till sina historiska genomsnitt. Samma utveckling syntes för villor, med undantag för antalet budgivare som sjönk. I Stockholms innerstad är det normal temperatur och i Göteborgs dito nära normal temperatur. Innerstaden i Malmö är på tydlig uppgång. De mindre lägenheterna – ettor och tvåor – har nu nästan hämtat igen tappet till de större.

Bostadspriserna steg med 0,1 procent i oktober i Sverige som helhet. Det var dock en splittrad prisbild. Lägenhetspriserna steg med 0,8 procent medan villapriserna sjönk med 0,2 procent. Mest steg lägenhetspriserna i Norra Sverige. De sjönk dock i Södra Sverige som enda region. Villapriserna sjönk i tre av sex regioner och som mest i Storgöteborg. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i oktober i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Sparandet bland svenska hushåll har varit relativt stabilt det senaste halvåret, visar SBAB:s undersökning Spartempen. Majoriteten sparar ungefär lika mycket som för ett halvår sedan. Sju av tio sparar för att klara oförutsedda utgifter och nästan lika många anser sig redan ha en tillräcklig buffert. Närmare hälften framtidssparar till pensionen – fler män än kvinnor – medan drygt fyra av tio sparar på lite kortare sikt och prioriterar resor och nöjen. Samtidigt är skillnaderna stora, vissa saknar buffert medan var tionde har över en miljon kronor på sitt bankkonto.

Det har kommit allt fler tecken på att svensk konjunktur till sist ändå är på uppgång. Trots det väntas pristrycket i svensk ekonomi vara lågt framöver. Företagens prisplaner och inflationsförväntningarna talar inte för något högt inflationstryck. Inte heller de globala faktorer som bidrog till den stora inflationsuppgången mot slutet av 2021 och våren 2022. Tvärt om. Mot denna bakgrund väntas Riksbanken ligga kvar med en styrränta på 1,75 procent hela nästa år. Bolånetagare bör ställa in sig på hyfsat stabila bolåneräntor nästa år i spannet knappa 3 till knappa 4 procent, beroende på bindningstid. Samtidigt finns skäl att ta höjd för det osäkra omvärldsläget. En stor majoritet väljer fortsatt rörlig bolåneränta, trots att det förefaller billigt att försäkra sig mot oväntade ränterörelser genom att välja bunden ränta.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet steg i september. Annonstiderna och andelen prissänkta sjönk samtidigt som budpremierna och antalet budgivare steg – allt i förhållandet till sina historiska genomsnitt. Det är dock relativt långt kvar till normal temperatur för Sverige i genomsnitt. Två positiva undantag är framför allt Stockholms men också Göteborgs innerstadsområden.

Merparten av fastighetsmäklarna i Sveriges storstadsregioner väntar sig både ökat bostadsutbud och stillastående priser under fjärde kvartalet 2025. Samtidigt uppger 6 av 10 mäklare att det i dagens marknadsläge krävs mellan 5-10 visningar för att en bostad ska bli såld. Detta enligt SBAB:s senaste Mäklarbarometer.

Trots att flera aktörer förbättrat informationen om klimatrisker, saknar fortfarande många husägare kunskap om var de kan få vägledning inför husköp eller försäljning. SBAB:s årliga undersökning visar att oron för klimatrelaterade skador växer, men att informationen inte alltid når ut. Samtidigt är det fler husägare än någonsin som inser att ansvaret för att skydda sitt hus mot skador ligger på dem själva, vilket kan bero på ökad frekvens av extrema väderhändelser. Och en klar majoritet anser att fastighetsmäklare bör vara skyldiga att informera om riskerna, för att underlätta tryggare bostadsaffärer och ett mer klimatsäkert boende.

Bostadspriserna steg med 0,3 procent i september i Sverige som helhet. Lägenhetspriserna steg med 0,7 procent. Som mest steg lägenhetspriserna i Norra Sverige. I två av sex regioner sjönk dock lägenhetspriserna och som mest i Mellersta Sverige. Villapriserna steg med 0,1 procent och som mest med 1,1 procent i Storstockholm och nästan lika mycket i Storgöteborg. I tre av sex regioner sjönk samtidigt priserna och som mest i Stormalmö. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i september i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Sveriges bostadsrättsföreningar har pressats av högre räntor och ökade kostnader – och det märks i avgifterna. En ny kartläggning från SBAB visar att över nio av tio bostadsrättsföreningar har höjt sina avgifter något av de senaste två åren. I snitt var ökningen omkring 9 procent bland de föreningar som höjde avgiften 2024 och ungefär 7 procent året innan. Avgifterna ökade med drygt 15 procent mellan 2022 och 2024 bedömt utifrån årsredovisningar mellan 2022–2024. I de föreningar där avgiften höjts både 2023 och 2024 är höjningen större och uppgår till ungefär 20 procent.