SBAB Bank

Under årets tredje kvartal var det, i genomsnitt, balans mellan potentiell efterfrågan och utbudet av nya bostäder för hyres- och bostadsrätter i Sverige. Trenden går dock mot underskott och bostadsrätter tangerar nästan gränsen mot underskott. För villor har gränsen redan passerats. Potentialen för bostadsbyggandet har ökat i takt med sjunkande inflation, räntor och stigande inkomster. Det har dock ännu inte gjort något större avtryck i den faktiska försäljningen. Höga produktionskostnader i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden är en förklaring.

Bostadspriserna sjönk med 0,5 procent i november i Sverige som helhet. Lägenhetspriserna sjönk med 0,9 procent, men bara i tre av sex regioner. Villapriserna sjönk med 0,3 procent och i fem av sex regioner. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i november i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

För åttonde året i rad har SBAB nöjdast kunder inom kategorin fastighetslån, och för sjunde året i rad nöjdast kunder inom kategorin bolån. Detta enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI), som idag presenterar sin årliga studie om kundupplevelsen inom bolån, fastighetslån, privatlån och sparande i värdepapper.

Näst intill alla SBAB:s nya bolånekunder valde rörlig ränta under årets tredje kvartal. Detta trots att en ny lag infördes i somras som gör det billigare att lösa bundna bolån, och att kostnaden förväntas bli lägre för dem som binder räntan på tre år, enligt SBAB:s prognos. ”Politikens syfte må vara gott men än så länge tycks inte förändringarna i hur man beräknar ränteskillnadsersättning haft någon effekt”, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

BNP-tillväxten väntas bli 2,6 procent nästa år och 2,2 procent 2027 driven av framför allt ökad hushållskonsumtion och ökade investeringar i näringslivet. Arbetslösheten väntas sjunka tillbaka om än långsamt. Inflationen bedöms ligga något under målet både 2026 och 2027. Riskerna för inflationen bedöms i högre grad ligga på nedåt- än uppåtsidan. Med det väntas inga stora uppgångar i styrräntan eller den rörliga bolåneräntan. Bostadspriserna väntas öka med 4–5 procent per år de kommande två år drivet av framför allt stigande hushållsinkomster. Antalet påbörjade bostäder väntas öka med måttliga 2000–3000 per år då byggkostnaderna ligger högt i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden och det aktuella försäljningsläget är svagt.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet fortsatte att stiga i oktober. För lägenheter sjönk både andelen prissänkta objekt och utbudet samtidigt som budpremierna och antalet budgivare steg – allt i förhållandet till sina historiska genomsnitt. Samma utveckling syntes för villor, med undantag för antalet budgivare som sjönk. I Stockholms innerstad är det normal temperatur och i Göteborgs dito nära normal temperatur. Innerstaden i Malmö är på tydlig uppgång. De mindre lägenheterna – ettor och tvåor – har nu nästan hämtat igen tappet till de större.

Bostadspriserna steg med 0,1 procent i oktober i Sverige som helhet. Det var dock en splittrad prisbild. Lägenhetspriserna steg med 0,8 procent medan villapriserna sjönk med 0,2 procent. Mest steg lägenhetspriserna i Norra Sverige. De sjönk dock i Södra Sverige som enda region. Villapriserna sjönk i tre av sex regioner och som mest i Storgöteborg. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i oktober i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Sparandet bland svenska hushåll har varit relativt stabilt det senaste halvåret, visar SBAB:s undersökning Spartempen. Majoriteten sparar ungefär lika mycket som för ett halvår sedan. Sju av tio sparar för att klara oförutsedda utgifter och nästan lika många anser sig redan ha en tillräcklig buffert. Närmare hälften framtidssparar till pensionen – fler män än kvinnor – medan drygt fyra av tio sparar på lite kortare sikt och prioriterar resor och nöjen. Samtidigt är skillnaderna stora, vissa saknar buffert medan var tionde har över en miljon kronor på sitt bankkonto.

Det har kommit allt fler tecken på att svensk konjunktur till sist ändå är på uppgång. Trots det väntas pristrycket i svensk ekonomi vara lågt framöver. Företagens prisplaner och inflationsförväntningarna talar inte för något högt inflationstryck. Inte heller de globala faktorer som bidrog till den stora inflationsuppgången mot slutet av 2021 och våren 2022. Tvärt om. Mot denna bakgrund väntas Riksbanken ligga kvar med en styrränta på 1,75 procent hela nästa år. Bolånetagare bör ställa in sig på hyfsat stabila bolåneräntor nästa år i spannet knappa 3 till knappa 4 procent, beroende på bindningstid. Samtidigt finns skäl att ta höjd för det osäkra omvärldsläget. En stor majoritet väljer fortsatt rörlig bolåneränta, trots att det förefaller billigt att försäkra sig mot oväntade ränterörelser genom att välja bunden ränta.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden som helhet steg i september. Annonstiderna och andelen prissänkta sjönk samtidigt som budpremierna och antalet budgivare steg – allt i förhållandet till sina historiska genomsnitt. Det är dock relativt långt kvar till normal temperatur för Sverige i genomsnitt. Två positiva undantag är framför allt Stockholms men också Göteborgs innerstadsområden.

Merparten av fastighetsmäklarna i Sveriges storstadsregioner väntar sig både ökat bostadsutbud och stillastående priser under fjärde kvartalet 2025. Samtidigt uppger 6 av 10 mäklare att det i dagens marknadsläge krävs mellan 5-10 visningar för att en bostad ska bli såld. Detta enligt SBAB:s senaste Mäklarbarometer.

Trots att flera aktörer förbättrat informationen om klimatrisker, saknar fortfarande många husägare kunskap om var de kan få vägledning inför husköp eller försäljning. SBAB:s årliga undersökning visar att oron för klimatrelaterade skador växer, men att informationen inte alltid når ut. Samtidigt är det fler husägare än någonsin som inser att ansvaret för att skydda sitt hus mot skador ligger på dem själva, vilket kan bero på ökad frekvens av extrema väderhändelser. Och en klar majoritet anser att fastighetsmäklare bör vara skyldiga att informera om riskerna, för att underlätta tryggare bostadsaffärer och ett mer klimatsäkert boende.

Bostadspriserna steg med 0,3 procent i september i Sverige som helhet. Lägenhetspriserna steg med 0,7 procent. Som mest steg lägenhetspriserna i Norra Sverige. I två av sex regioner sjönk dock lägenhetspriserna och som mest i Mellersta Sverige. Villapriserna steg med 0,1 procent och som mest med 1,1 procent i Storstockholm och nästan lika mycket i Storgöteborg. I tre av sex regioner sjönk samtidigt priserna och som mest i Stormalmö. Trenden, där både normala säsongseffekter och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar sammantaget mot stigande priser på både lägenheter och villor i september i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Sveriges bostadsrättsföreningar har pressats av högre räntor och ökade kostnader – och det märks i avgifterna. En ny kartläggning från SBAB visar att över nio av tio bostadsrättsföreningar har höjt sina avgifter något av de senaste två åren. I snitt var ökningen omkring 9 procent bland de föreningar som höjde avgiften 2024 och ungefär 7 procent året innan. Avgifterna ökade med drygt 15 procent mellan 2022 och 2024 bedömt utifrån årsredovisningar mellan 2022–2024. I de föreningar där avgiften höjts både 2023 och 2024 är höjningen större och uppgår till ungefär 20 procent.

Endast vart femte hushåll bedömer att förslagen i höstens budgetproposition gynnar deras privatekonomi, visar en ny undersökning från SBAB. Drygt en av tio tror i stället på en negativ påverkan, medan tre av tio inte ser någon skillnad alls. För de som väntar sig en effekt är sänkta skatter eller avgifter den viktigaste faktorn, tätt följt av satsningar på vård, skola och omsorg.

SBAB sänker räntan på rörliga bolån med 0,15 procentenheter. Räntejusteringen är en effekt av sjunkande upplåningskostnader. Den nya räntan träder i kraft måndagen den 29 september.

SBAB justerar rörliga sparräntor för privat- och företagskunder. Ränteändringarna är främst en effekt av Riksbankens beslut att sänka styrräntan. Förändringarna träder i kraft onsdagen den 24 september.

BNP-tillväxten i år revideras ner från 1,4 till 1,0 procent. Svensk ekonomi går på knäna och arbetslösheten är hög. Tullkriget medför betydande osäkerhet som hållit tillbaka investeringarna. Nästa år väntas dock BNP öka med 2,5 procent. Att inflationen de senaste månaderna legat över målet bedöms bero på tillfälliga faktorer. Höstbudgetens ofinansierade reformer om 80 miljarder kronor bedöms ha en försumbar effekt på inflationen och utgör därför inte något hinder för en sänkning av styrräntan. Beslutsläget är lite knepigt för Riksbanken till följd av det osäkra omvärldsläget. Nedåtriskerna för ekonomin bedöms dock vara större än uppåtriskerna för inflationen, så vågen bör väga över för en sänkning av styrräntan nästa vecka. I så fall sjunker även de rörliga bolåneräntorna. Antalet påbörjade nya bostäder bedöms bli knappt 30 000 i år. Bostadspriserna väntas i det närmaste stå stilla i år eller öka svagt.

Under årets andra kvartal var det, i genomsnitt, balans mellan potentiell efterfrågan och utbudet av nya bostäder för hyres- och bostadsrätter, i Sverige som helhet. Trenden går dock mot underskott. För villor har gränsen redan nåtts, och i Stockholms- och Skåne län råder tydligt underskott. Därmed borde potentialen för ökat byggande av villor vara särskilt god i dessa bägge län. I Skåne län ser potentialen för att bygga nya hyresrätter ganska god ut, liksom potentialen för att bygga bostadsrätter i Stockholms län. Trots detta har antalet faktiskt sålda nya bostäder inte ökat jämfört med för ett år sedan - tvärtom.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar att temperaturen på den svenska bostadsmarknaden föll något i augusti. Nedgången kan framför allt förklaras av att det blev lite svårare att sälja hus. Ett marginellt förbättrat läge för lägenhetsförsäljningar räckte inte för att bostadsmarknaden som helhet skulle uppvisa en förbättring. Det är dock fortsatt betydligt svårare att sälja lägenheter än hus. Undantaget är innerstäderna i storstadsområden, där det är lite lättare, särskilt i Stockholm där temperaturen i augusti var normal. Den faktor som har hade den enskilt mest negativa bidraget till utvecklingen för både lägenheter och hus under augusti var de långa försäljningstiderna jämfört med det historiska snittet.