SBAB Bank

Bostadspriserna steg med 0,2 procent i juni i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit sex månader i rad och med sammanlagt 6,6 procent sedan årsskiftet. Det var dock en splittrad bild: lägenhetspriserna föll i fyra av sex regioner och med i genomsnitt 0,5 procent för Sverige som helhet. Villapriserna steg däremot med 0,6 procent och i fyra av sex regioner. Rensat för säsong och andra tillfälliga effekter steg priserna för Sverige som helhet med 0,5 procent – lägenhetspriserna med 0,6 procent och villapriserna med 0,3 procent. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för juni.

Inför årets tredje kvartal tror 62 procent av mäklarna på stigande priser. Endast 5 procent tror på sjunkande priser. Majoriteten tror även att budpremierna kommer att stiga. Den senaste tidens ökade aktivitet på bostadsmarknaden bedömer mäklarna i huvudsak drivs av ett uppdämt behov att byta bostad följt av förhållandevis kapitalstarka mindre pris- och räntekänsliga bostadsköpare som varit inne en längre tid på bostadsmarknaden.

SCB:s nya befolkningsframskrivning ger helt ändrade förutsättningar för behovet av nya bostäder fram till 2030. Boverkets gamla prognos var 67 000 bostäder per år. Ett byggande runt 30 000 bostäder förefaller vara mer ändamålsenligt – detta bedömt även utifrån behovet av att bygga bort den befintliga bostadsbristen. Bostadsbyggandet kan, mot denna bakgrund, inte på samma sätt som de senaste åren, väntas bidra till en hög BNP-tillväxt de kommande åren. Efterfrågan på nya bostäder uppskattad utifrån hushållens faktiska köpkraft – som skiljer sig från behovet – visar att det i genomsnitt är i stort sett balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet. Det gäller även i Sveriges tre storstadsområden. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder.

Bostadsägarnas optimism om bostadspriserna fortsätter att öka. Man får går tillbaka till hösten 2021 för att hitta en lika stor optimism. 63 procent tror på stigande priser på ett års sikt jämfört med 3 procent som tror på sjunkande. Främsta skälet till prisuppgång anges vara sjunkande räntor. Samtidigt är förväntningarna sansade. Av de 63 procent som tror på stigande bostadspriser tror 4 av 5 att priserna kommer att stiga med maximalt 5 procent på ett års sikt. Bostadsägarna är som grupp mer optimistiska jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna skulle stiga tror 72 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1000 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets andra kvartal.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för maj visar att temperaturen fortsatte att stiga på bostadsmarknaden. Sedan årsskiftet är kortare försäljningstider för både hus och lägenheter den faktor som har bidragit mest till upptiningen – så även under maj tillsammans med fler budgivare på framför allt lägenhetssidan. Det är dock en bit kvar till ett normalt läge på bostadsmarknaden. Något uppsving är inte heller att vänta under juni och juli – tvärtom.

Unga kvinnor tjänar drygt 5000 kronor mindre i månaden, jämfört med män i motsvarande ålder. Det bidrar till sämre möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Enligt SBAB:s undersökning kan en 27-årig man köpa en etta i 19 av Sveriges 25 största kommuner. En kvinna i samma ålder har endast råd att köpa motsvarande lägenhet i 6 kommuner. Lättast är det att köpa en etta i Västerås, Jönköping, Norrköping, Borås, Sundsvall och Karlstad. Svårast är det i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå, Lund och Nacka - där kan vare sig en man eller kvinna med medianinkomst köpa en etta.

Bostadspriserna steg med 0,4 procent i maj i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit fem månader i rad och med sammanlagt 5,9 procent sedan årsskiftet. Lägenhetspriserna steg med 0,5 procent och villapriserna med 0,4 procent. Prisuppgången senaste månaden får dock betraktas som lite skakig. I tre av sex regioner föll lägenhetspriserna och i två regioner även villapriserna. Priserna steg för Sverige som helhet med 0,2 procent rensat för säsong och andra tillfälliga effekter – lägenhetspriserna med 0,6 procent och villapriserna med 0 procent. Villapriserna steg mindre än vad som är normalt för maj månad och lägenhetspriserna något mer. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för maj.

Det mesta talar för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat. De utbudsfaktorer som bidrog till att dra upp inflationen i både Sverige och Europa har normaliserats. Även om ECB väntas sänka sin styrränta i juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Riksbanken kan samtidigt inte bara beakta de risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till en inflation under målet. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka ner mot 3,3 procent till hösten 2025. I valet mellan att binda räntan på 1–5 år eller välja rörlig ränta som binds om vart tredje månad under respektive annan bindningstid är rörlig ränta det billigaste alternativet givet prognosen. Bara vid ett tillfälle tidigare – i maj 2009 – har andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta varit högre än nu.

SBAB sänker sparräntan för företag och bostadsrättsföreningar med 0,20-0,25 procentenheter. Räntejusteringen är främst en följd av Riksbankens sänkning av styrräntan. Förändringen träder i kraft torsdagen den 30 maj.

Var fjärde förälder har dragit ner på sina barns fritidsaktiviteter till följd av de höga kostnaderna för dem. Bland de med tre barn eller fler har närmre hälften tvingats begränsa aktiviteterna. I genomsnitt lägger föräldrar 750 kr i månaden per barn på fritidsaktiviteter. ”Många hushåll behöver vända på kronorna för att få ekonomin att gå runt. Möjligheten till fritidsaktiviteter riskerar därmed att bli en klassfråga som på sikt också kan bidra till en sämre hälsa i befolkningen generellt ”, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det visar analyser som SBAB gjort, delvis utifrån nya data, om hushållens bolån.

SBAB sänker den rörliga sparräntan med 0,25 procentenheter för privatkunder. Räntejusteringen är en effekt av Riksbankens beslut att sänka styrräntan. Förändringen träder i kraft idag, onsdag den 15 maj.

SBAB sänker listräntorna för bolån med bindningstider på 3 månader och 1 år med 0,15 procentenheter respektive 0,05 procentenheter. Det ger en listränta på 4,77 procent för rörliga bolån. Räntesänkningen beror framför allt på att Riksbanken har sänkt styrräntan vilket påverkar bankens upplåningskostnader. Förändringarna träder i kraft idag onsdag den 15 maj.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för april visade att temperaturen fortsatte att stiga på bostadsmarknaden efter en lång period med kyla. Sedan årsskiftet är kortare försäljningstider för både hus och lägenheter den faktor som bidragit mest till upptiningen. Det är dock än så länge långt kvar till normal vårvärme.

8 av 10 bostadsägare anser att Riksbanken bör sänka räntan redan i maj. Av dem anger dock endast 16 procent att de bör göra det för att räntekostnaderna blivit för höga. De främsta skälen anges i stället vara oro för fördjupad lågkonjunktur och att inflationsmålet har nåtts. Samtidigt som oron för höga räntekostnader verkar vara begränsad, uppger relativt många hushåll att de kommer att behöva använda sparmedel till räntebetalningarna i sommar. På frågan vad de skulle göra vid en räntesänkning svarar de flesta att de skulle spara pengarna.

Hälften av föräldrarna med barn under 18 år tror inte att deras barn kommer att kunna ta sig in på bostadsmarknaden före de fyller 30, utan ekonomisk hjälp, visar en ny barnfamiljsundersökning från SBAB. Enligt undersökningen sparar föräldrarna uppskattningsvis i snitt 680 kronor per månad och barn. Men sparandet är ojämnt fördelat. Var tionde förälder uppger att de inte sparar något alls. Detta reser oro för ökande klyftor mellan dem som har tillgång till föräldrarnas ekonomiska stöd och dem som inte har det.

Bostadspriserna steg med 1,7 procent i april i Sverige som helhet. Därmed har bostadspriserna stigit fyra månader i rad och med sammanlagt 5,8 procent sedan årsskiftet. Lägenhetspriserna steg med 1,2 procent och villapriserna med 1,9 procent, vilket är mer än normalt för säsongen – särskilt för lägenheterna. Den beräknade säsongsjusterade trenden uppvisar nu en tydlig uppgång. Med reservation för att trendberäkningar är osäkra indikerar trendberäkningen nu en prisuppgång på omkring 6 procent under hela 2024 om trenden består. Det ligger lite över SBAB:s senaste prognos på 4 procent. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för april.

Under 2024 växer svensk ekonomi åter igen men arbetslösheten ökar till 8,4 procent. Inflationsmålet är i hamn och styrräntan sänks med 1,25 procentenheter, även om den exakta tajmingen för sänkningarna under året är osäker. Stigande realinkomster bidrar till att hushållens konsumtion ökar med 1,5 procent. Antalet påbörjade nya bostäder faller till låga 20 000. Trots sänkta bolåneräntor stiger bostadspriserna med måttliga 4 procent. Detta är några av slutsatserna i prognosen för 2024 i årets andra nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

SBAB sänker listräntorna för bolån med bindningstider på 3 månader och 1 år med 0,10 procentenheter respektive 0,05 procentenheter. Det ger en listränta på 4,92 procent för lån med 3-månaders bindningstid (rörliga bolån). Samtidigt höjs räntorna för lån med bindningstider på 2 år och längre. Räntejusteringarna är framför allt en anpassning till marknadsräntornas rörelser, vilka påverkar bankens upplåningskostnader. Förändringarna träder i kraft idag onsdag den 24 april.

SBAB har beslutat om ett uppdaterat grönt obligationsramverk i enlighet med de senaste principerna från ICMA och med utgångspunkt från de begrepp och definitioner som återfinns i EU-taxonomin. Med det uppdaterade ramverket vill SBAB fortsätta driva på utvecklingen och omställningen mot mer energieffektiva och klimatsmarta bostadsfastigheter.