Sveriges läkarförbund

Trots ökade krav på sjukvården från Nato och erfarenheterna från pandemin känner få läkare till om arbetsgivaren har en plan för en akut kris eller krigssituation. Färre än två av tio vet vad de förväntas göra och färre än var tionde har övat. Det visar en ny undersökning från Läkarförbundet.

Idag presenterade utredningen En ändamålsenlig statlig samverkan med kommuner och regioner sitt betänkande (SOU 2024:43). Utredningen kommer bland annat fram till att överenskommelser mellan staten och SKR är en olämplig form av samverkan och att regeringen bör använda sina myndigheter i stället.

Nationella vårdkompetensrådet har i veckan redovisat en plan för vårdens kompetensförsörjning. Läkarförbundet är i huvudsak positiva till förslagen men vill att staten tar ansvar för att de ska bli verklighet.

En majoritet av läkarna är oroliga för att besparingarna kommer att ha negativ inverkan på möjligheterna att behålla och rekrytera personal. Nära en av fyra uppger att de överväger att lämna yrket, och en nästan dubbelt så hög andel funderar på att gå ner i arbetstid. Det visar nya siffror från Läkarförbundet.

Endast tio av landets regioner har fattat beslut om att sträva mot riktvärdet 1 100 invånare per specialistläkare i primärvården. Och bara tre av dessa har handlingsplaner för att nå målet, trots att regeringen ställt krav på redovisning av arbetet.

Drygt åtta av tio läkare märker redan av besparingarna i vården i sin vardag. Oron är nu stor för att inte kunna ge en god vård och att vårdköerna ska öka. Det visar en ny undersökning från Läkarförbundet som efterlyser mer långsiktighet i styrningen av vården.

Läkarförbundet och SKR/Sobona har kommit överens om ett nytt avtal som reglerar villkoren för läkare anställda i regioner och kommuner. Avtalet löper på ett år och ger läkarna lägst 3,3 procent i kollektiv löneökning.

Nyligen redovisade Socialstyrelsen sitt uppdrag att fördela 252 miljoner kronor till regionerna för att utöka antalet AT-tjänster. Endast nio regioner beviljades medel och ökningen av antalet tjänster motsvarar inte behoven. Läkarförbundet efterlyser ett ökat statligt ansvar.

En undersökning bland Läkarförbundets medlemmar visar att över åtta av tio tror att förutsättningarna för en god och jämlik vård skulle bli bättre om staten hade huvudansvaret.

Under lördagens partiledarsamtal i TV4 meddelade statsminister Ulf Kristersson att regeringen är beredd att skjuta till ytterligare resurser för att undvika uppsägningar i sjukvården. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale välkomnar beskedet, men efterlyser också mer långsiktiga villkor för vården.

Det mänskliga lidandet i Gaza är enormt. Som medmänniskor känner vi sorg och förtvivlan när civila dör av krigs- och terrorhandlingar, och som kollegor känner vi ilska och vrede när sjukhus attackeras och när sjukvårdspersonal utsätts för fara när de gör sina jobb. Sjukhus, sjukhustransporter, patienter och vårdpersonal måste fredas i alla konflikter. De får varken vara måltavla eller utgångspunkt för krigshandlingar. Den nuvarande situationen för civilbefolkningen i Gaza är fruktansvärd och inte minst har det påverkat möjligheterna att ge skadade vård. Det råder akut brist på sjukvårdsutrustning, smärtlindring, narkosmedel och andra läkemedel. Men också värme, mat och rent vatten. Vårdförbundet och Sveriges Läkarförbund kräver att civila skyddas och att: Internationell humanitär rätt respekteras, att vårdpersonal, vårdinrättningar och vårdfordon inte attackeras och att sjukvårdsinrättningar aldrig får användas till annat ändamål än att vårda patienter. Vårdpersonal ges möjlighet att b

Fler läkare väljer att gå med i Sveriges Läkarförbund. Förbundet har 58 000 medlemmar och växlar nu upp arbetet för att fortsätta öka i facklig styrka.

Den läkare som förlorade det första målet som rör visselblåsarlagen överklagar nu domen. Läkarförbundet, som stödjer läkaren, menar att tingsrättens dom är felaktig och vill nu att ärendet ska prövas i Arbetsdomstolen.

I dag kom den första domen i ett mål som rör visselblåsarlagen. En läkare i Mellansverige som, enligt Läkarförbundet, drabbats av repressalier för att ha varnat om brister på arbetsplatsen förlorade i tingsrätten. Rätten ansåg att arbetsgivaren lyckades bevisa att de åtgärder som man vidtagit inte var att betrakta som repressalier. Däremot gick tingsrätten på förbundets linje om att avvikelserapportering inom sjukvården ska omfattas av visselblåsarlagen. Läkarförbundet, som gett läkaren stöd i processen, kommer nu att analysera domen innan man beslutar om ett eventuellt överklagande.

Idag valdes Annika Östling, distriktsläkare i Region Jämtland Härjedalen, in i Sveriges läkarförbunds styrelse. Annika har varit fackligt aktiv under många år och är för närvarande ordförande i Jämtland läns läkarförening.

Den 8 - 9 november samlades Läkarförbundets högsta beslutande organ, fullmäktige, för att besluta om förbundets inriktning för det kommande året och för val av halva förbundsstyrelsen. Två nya ledamöter valdes in i förbundsstyrelsen och fem ledamöter omvaldes.

Läkarförbundet välkomnar regeringens besked om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka hur läkares fortbildning kan säkerställas.

Läkarförbundet saknar flera viktiga satsningar i regeringens budgetproposition som presenterades idag.

Läkarförbundet välkomnar regeringens besked om nya och förändrade statsbidrag till vården. Men förbundet påpekar att det i slutänden är regionerna som styr vården och det är deras prioriteringar som avgör vårdens förutsättningar i slutänden.

Den statliga utredningen om ”läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden” har idag lämnat sitt betänkande till regeringen. Sveriges läkarförbund ser utredningsförslagen som ett viktigt första steg mot en smidigare läkarintygsprocess som skulle gynna både patienterna, läkarna och arbetsgivarna.