Institutet för mänskliga rättigheter

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö

Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige. Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser: – FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att: motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso-

På fredag ska EU:s medlemsländer rösta om ett regelverk som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter uppmanar alla länder att rösta för förslaget, men den svenska regeringens hållning är oklar in i det sista. –Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter har i likhet med andra oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter vänt sig till regeringen i frågan. De senaste åren har EU arbetat med ett direktiv om företagens ansvar för mänskliga rättigheter, EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det riktar in sig på stora företag som får ett tydligt ansvar att respektera mänsk

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen. –Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institut

Regeringens förslag att inrätta säkerhetszoner för att ge polisen ökade möjligheter till kroppsvisitation, skulle innebära en oproportionerlig inskränkning i rätten till privat- och familjeliv för breda grupper och riskerar också att leda till diskriminering. Institutet säger därför nej till förslaget och hänvisar också till att svarstiden för att inkomma med ett yttrande har varit orimligt kort. – Det är en oacceptabelt kort svarstid för ett lagförslag som rör grundläggande mänskliga rättigheter och med en potentiellt stor inverkan i många människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Den korta svarstiden gör att det finns risk att viktiga remissinstanser inte har möjlighet att inkomma med genomarbetade remissvar, vilken i sin tur kan påverka rättssäkerheten negativt i längden. Institutet ser med oro på det gängrelaterade våldet i Sverige med ett stort antal dödsskjutningar och sprängningar. Det är avgörande att staten vidtar relevanta å

Sverige måste öka sina ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden enligt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Detta konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter in sin alternativrapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inför kommitténs granskning av hur den svenska staten efterlever konventionen. Kommittén granskar kontinuerligt hur de länder som ratificerat den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) lever upp till dess bestämmelser. I konventionen återfinns flera av de rättigheter som slogs fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, däribland rätten till arbete, utbildning och en adekvat levnadsstandard, samt rätten till hälsa och bostad. Sverige har inte granskats av kommittén sedan 2016 men i februari 2024 sker en dialog mellan kommittén och regeringen som en del av den aktuella granskningen. Tecken på tillba

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om en ny fängelselag för unga som skulle innebära att barn, mellan 15 och 17 år, som begår allvarliga brott ska avtjäna sina fängelsestraff vid särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter. – Att placera dömda barn på särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter skulle innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Det tar sin utgångspunkt i tankar om repression snarare än de internationella normer som föreskriver att det dömda barnets återanpassning ska vara i fokus. Institutets yttrande över betänkandet ”En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga” (SOU 2023:44) sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga

Mänskliga rättigheter. Farliga att ta för givna. Viktiga att försvara. Det är huvudbudskapet när Institutet för mänskliga rättigheter idag lanserar sin första kampanj. Kampanjen uppmärksammar att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år och belyser samtidigt att mänskliga rättigheter utmanas och kränks i Sverige idag. –Institutet har ett särskilt uppdrag att främja ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna, vi lanserar därför denna kampanj som belyser några av utmaningarna för mänskliga rättigheter i Sverige. Vi vet också från svaren i vår senaste undersökning att den rättighet som flest upplever vara hotad är rätten till frihet från hat, hot och våld. Det är väldigt allvarligt och får konsekvenser i människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Fyra berättelser ur vardagen Kampanjen består av fyra filmer om hur de mänskliga rättigheterna utmanas och kränks i människors vardag; när de rör sig i det off

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, arrangerade den 30 november ett riksdagsseminarium med anledning av att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år. Seminariet fokuserade särskilt på utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt konsekvenserna det kan få. Deltog gjorde bland andra Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Ida Karkiainen, ordförande för riksdagens konstitutionsutskott. I sitt inledande tal berättade högkommissarien att man kan se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, inte minst kopplat till våld och hatpropaganda. I sitt tal uttryckte Volker Türk också att han fångat upp en oro över situationen för minoriteter i Sverige under sitt besök tidigare i höst, inte minst för muslimer. I Institutets nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättig

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, bjuder in till ett riksdagsseminarium med anledning av att det är 75 år sedan FN:s generalförsamling antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna – the Universal Declaration on Human Rights. Riksdagsseminariet tar särskilt upp utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt vilka konsekvenser detta kan få. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, ger i sin tur en internationell utblick om hot mot demokrati och mänskliga rättigheter i världen (obs, digitalt framträdande). Talman Andreas Norlén inleder seminariet. Datum: Den 30 november Tid: klockan 13.00-14.30 Plats: Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset. Anmälan: Möjlighet finns för press att delta vid riksdagsseminariet. Observera att föranmälan krävs till Maria Ploberg, pressansvarig, maria.ploberg@mrinstitutet.se. Deltagare: Andreas Norlén, Talman, Sveriges riksdag Volker Türk, FN:s högkommi