Institutet för mänskliga rättigheter

Sverige har i år granskats två gånger inom FN-systemet – något som präglar Institutet för mänskliga rättigheters program på Mänskliga Rättighetsdagarna i Stockholm den 9–10 december. Institutet har även bjudit in FN:s specialrapportör för människorättsförsvarare, Mary Lawlor, som reflekterar över situationen i Sverige och presenterar den senaste globala utvecklingen för människorättsförsvarare. Välkommen att besöka oss i monter B:22 i Kistamässan där du hittar information om mänskliga rättigheter och ett urval av våra senaste rapporter. Institutet för mänskliga rättigheter anordnar också fyra olika seminarier: Miniseminarium: Vad innebär FN-granskningen för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter? Tisdag 9 december klockan 11.00 –11.25 Scen: Rosa scenen Medverkande: Linde Lindkvist och Cecilia Sandqvist Institutet för mänskliga rättigheter, och Charlotta Göller, MR-fonden Rasism, diskriminering, urfolksrättigheter, våld mot kvinnor, migranters och barns rättigheter samt människohande

Många som utsätts för rasism i Sverige i dag upplever en allt sämre situation. Det visar en ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter, som presenteras i samband med att FN:s rasdiskrimineringskommitté granskar Sverige den 20-21 november. – Rasismen är en del av väldigt många människors vardag i Sverige. Det handlar om hatbrott som inte utreds, offentliga samtal och debatter där rasistiska uttryck är alltmer normaliserade och en skolvardag där barn och unga får utstå rasistiska trakasserier och glåpord. Vi har träffat olika grupper som alla säger samma sak: rasismen har blivit normaliserad i Sverige och situationen är sämre än när Sverige senast granskades av FN år 2018, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Svårt att få upprättelse vid hatbrott Ett återkommande tema i våra dialoger är svårigheten att få upprättelse efter att ha anmält hatbrott. Detta gäller även i fall där tydliga bevis har lagts fram för polisen. Många väljer därför att

I maj 2025 granskades Sverige inom Universal Periodic Review (UPR), en FN-process där alla medlemsländer regelbundet utvärderas för hur de uppfyller de mänskliga rättigheterna. Idag antog Sverige officiellt 203 av de 315 rekommendationer som landet fick av andra stater i granskningen – ett viktigt steg i arbetet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Samtidigt återstår frågor där Sverige endast delvis accepterat eller noterat rekommendationer, bland annat om en ny nationell strategi och flera åtaganden kring barns och urfolks rättigheter. – Vi välkomnar rekommendationerna till Sverige och att regeringen har accepterat rekommendationer om frågor som rör hatpropaganda, hatbrott och diskriminering. Samtidigt är det beklagligt att andra centrala rekommendationer endast delvis accepterats eller noterats, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. En central fråga är rekommendationen att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Den nuvara

SiS ungdomshems verksamhet för placerade barn enligt LVU har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamhetens utformning strider mot funktionsrättskonventionen, visar en ny granskning från Institutet för mänskliga rättigheter. Trots att barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, är verksamheten inte anpassad efter deras behov av stöd och vård. Kränkningar drabbar barn och unga med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar och det finns stora brister i tillgången till hälso- och sjukvård, inte minst till psykiatrisk vård. – Nu finns ett momentum att påverka utformningen av framtidens barn- och ungdomsvård i och med den pågående SiS-utredningen och att regeringen själva har aviserat att det behövs omfattande förändringar inom den statliga barn- och ungdomsvården. FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att arbeta för

Institutet för mänskliga rättigheter bjuder tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia in till en fullspäckad dag av seminarier och samtal under Almedalen på Torget för mänskliga rättigheter och demokrati. – I en turbulent tid där mänskliga rättigheter möter motstånd globalt, och även i Sverige, känns det extra angeläget att kunna erbjuda en plats för samtal om hur centrala de mänskliga rättigheterna är för vår demokrati och rättsstat. Vi kommer att prata om FN:s rasdiskrimineringskommittés kommande granskning av Sverige, hur ålderismen påverkar äldre personers mänskliga rättigheter, och belysa vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter när åtgärder sätts in i säkerhetens namn, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. När: onsdag 25 juni, klockan 09:30 - 18:00. Frukost från klockan 09:30. Programmet börjar klockan 10:00. Plats: Almedalen, Torget för mänskliga rättigheter och demokrati, Cramérgatan, plats 302 Progra

Tidigare i veckan granskades Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för den återkommande process där medlemsstater granskar varandras efterlevnad av mänskliga rättigheter. Sverige tog emot omkring 320 rekommendationer från 101 länder. Flera medlemsstater uttryckte att Sverige behöver göra mer för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Bland rösterna hördes oro över fortsatt rasism, diskriminering och otillräcklig tillgång till rättigheter för urfolket samer och andra nationella minoriteter. De områden inom vilka Sverige fick flest rekommendationer var: förekomsten av rasism, hatbrott och diskriminering våld mot kvinnor och våld i nära relation migranters och flyktingars rättigheter barns rättigheter urfolket samers rättigheter nationella minoriteters rättigheter människohandel ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter religionsfrihet – 320 rekommendationer från 101 länder visar att mycket återstår att göra, inte minst när det gäller rasism, urfolks rättighete

Institutet för mänskliga rättigheter välkomnar att FN:s människorättsråd idag har beslutat att ta nästa avgörande steg mot att förverkliga en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter. – Sverige bör ta en aktiv i roll i att ta fram en konvention om äldre personers mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. Beslutet fattades enhälligt, och innebär att en arbetsgrupp kommer att tillsättas för att ta fram ett förslag på konvention. Syftet med en konvention är att främja och skydda äldre personers mänskliga rättigheter. – Det är ett mycket positivt besked. Både en konvention och vägen dit är viktigt för att synliggöra situationen för äldre personer, exempelvis ålderism, diskriminering, brister i rätten till hälsa och delaktighet, säger Fredrik Malmberg. FN:s människorättsråd bjuder i resolutionen in FN:s medlemsstater att bidra till arbetsgruppens arbete. Institutet för mänskliga rättigheter har vid flera tillfällen rekommend

Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i ett mål om rätten till bostadsanpassningsbidrag för en ung man med funktionsnedsättning. Målet gäller rätten att få bidraget för att kunna välja sin bostad och vem man vill bo med på jämlika villkor som andra. Institutet för mänskliga rättigheter lämnade in ett amicus-yttrande för att belysa de mänskliga rättigheternas betydelse i målet. – Ytterst handlar det här målet om att personer med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande över sin boendesituation på jämlika villkor som andra. Det är därför glädjande att Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas för att den unge mannen ska kunna leva det självbestämda liv han har rätt till, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Vi välkomnar också att Högsta förvaltningsdomstolen har tillämpat lagens ordalydelse. Det gäller särskilt tillämpningen av reglerna om undantag ifrån rätten till bostadsanpassningsbidraget v

– Det finns inget sätt för regeringen att sänka straffmyndighetsåldern utan att gå emot FN:s barnrättskommittés tydliga rekommendationer till Sverige, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Idag tog regeringen emot slutbetänkandet från utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare. Utredaren föreslår bland annat att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för den som begått ett allvarligt brott. Det handlar om brott med ett minimistraff på fängelse fyra år eller mer. Institutet för mänskliga rättigheter är kritiska till detta förslag som inte är förenligt med rekommendationerna till Sverige från FN:s experter i barnrättskommittén och riskerar att stå i strid med Sveriges folkrättsliga förpliktelser. – Att riva upp straffbarhetsåldern som varit 15 år sedan 1864 innebär ett brott mot en lång svensk tradition att med utgångspunkt i kunskap om barns utveckling arbeta långsiktigt med förslag som är förankrade i barns rättigheter och kunskap om vad som är

Det finns ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter i Skandinavien. Samtidigt är skandinaver i viss mån villiga att acceptera inskränkningar i de egna rättigheterna. Svenskar är mest benägna att identifiera olika mänskliga rättigheter som hotade och en majoritet anser att den svenska regeringen bör göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det visar en ny rapport om allmänhetens medvetenhet om och stöd för mänskliga rättigheter i Danmark, Norge och Sverige. Det danska institutet för mänskliga rättigheter, den norska institutionen för mänskliga rättigheter och det svenska institutet för mänskliga rättigheter släpper idag en gemensam rapport om skandinavernas kunskaper om och attityder till mänskliga rättigheter samt synen på situationen för mänskliga rättigheter i respektive land. Starkt stöd i alla tre länderna men kunskapen varierar Rapporten visar på ett starkt stöd i Skandinavien där 82 procent av de tillfrågade uppger att mänskliga rättigheter är viktiga för dem och

Den 14–15 november deltar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Sara kulturhus, Skellefteå. Institutet arrangerar tre seminarier och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 14 på utställartorget. Det är tredje gången som institutet medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar vi följande program: En människorättslig omställning – med FN:s rekommendationer som verktyg Under 2024 har Sverige granskats i två FN-kommittéer, om konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och funktionsrättskonventionen. Representanter från Institutet för mänskliga rättigheter, samordnande organisationer från civilsamhällets MR-nätverk och Regeringskansliet diskuterar hur FN-granskningen kan stärka mänskliga rättigheter i Sverige. När: Torsdag 14 november, 12:30 – 13:30 Var: Scen 2, Sara Kulturhus, Skellefteå – Vi lever i en tid där mänskliga rättigheter är mer hotade

Institutet för mänskliga rättigheter får A-status – det högsta betyget för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Det betyder att institutet lever upp till Parisprincipernas krav på att agera effektivt och oberoende från regeringen och andra aktörer i sitt uppdrag att främja och skydda de mänskliga rättigheterna i Sverige. Beskedet kommer idag från GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. – Detta är ett viktigt erkännande för institutet och ett bevis på att våra ansträngningar gett tydliga resultat, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. På mindre än tre år har vi gått från tomma lokaler och inga anställda till en verksamhet som når hög internationell standard. Ett varmt tack till alla som stöttat vårt arbete, inte minst civilsamhället, fortsätter Fredrik Malmberg. Genom A-status blir institutet fullvärdig medlem i GANHRI, den globala alliansen för nationella institutioner för mänskliga rättighet

Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade för äldre personer som bor på särskilda boenden. Dessa brister innebär att grundläggande mänskliga rättigheter åsidosätts just för att man är äldre. Institutets nya rapport ”Hemma är någon annanstans”, som publiceras inför den internationella äldredagen den 1 oktober, utgår från äldre personers erfarenheter av hur de mänskliga rättigheterna skyddas och respekteras på särskilt boende. Rapporten ger också rekommendationer till regeringen och kommunerna för att bättre skydda äldre personers mänskliga rättigheter i äldreomsorgen. – Med denna rapport vill vi bidra till att stärka äldre personers mänskliga rättigheter och främja ett människorättsbaserat arbetssätt inom äldreomsorgen. Det är dags för ett perspektivskifte som ställer äldre personer och deras mänskliga rättigheter i centrum, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. Det finns

Rättsosäkert, oproportionerligt och oklar gränsdragning mot det straffrättsliga systemet och socialtjänst. Institutet för mänskliga rättigheter ser stora risker med regeringens förslag att inrätta en ny statlig myndighet mot ungdomskriminalitet. – Utredningens förslag är mycket problematiska utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och det finns en överhängande risk för diskriminering. Det saknas dessutom en effektutvärdering av det danska systemet med ungdomskriminalitetsnämnder som förslaget bygger på, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Inspirationen till den nya myndigheten, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK), har hämtats från Danmark där man införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Nu har en utredning tittat på hur ett liknande system skulle kunna införas i Sverige. Förslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan

Det finns en utbredd upplevelse av stor ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning och allvarliga rättighetskränkningar pågår. Det visar institutets nya rapport ”Allt ifrågasätts”, som bygger på enkätsvar från drygt 1 800 personer med funktionsnedsättning om deras kunskap och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige. – Den här rapporten visar att funktionsrättskonventionen på många sätt inte efterlevs i Sverige idag. Deltagarna i enkäten vittnar om upplevelser av att känna sig misstrodda, misstänkliggjorda och som en belastning när de försöker utkräva sina rättigheter i ett system som i många fall kräver omfattande medicinsk bevisning för att få rätt till stödinsatser. Många uttrycker också en rädsla för repressalier om man överklagar ett myndighetsbeslut, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Många känner inte till funktionsrättskonventionen Rapporten visar att många inte känner till funktionsrättskonventionen; 59 procent s

Institutet för mänskliga rättigheter skickade i maj in ett amicus curiae-yttrande (amicusyttrande) till Högsta domstolen för att belysa sambandet mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringarna i Auroramålet. Högsta domstolen meddelade den 3 juli 2024, i ett unikt beslut, att tillåta institutets yttrande i Auroramålet. I svenska domstolar är det ännu ovanligt med amicusyttranden, men i många andra länder och i Europadomstolen är det relativt vanligt. -Det är glädjande och av stor betydelse att Högsta domstolen tillåter institutets amicusyttrande i Auroramålet. Nu ser vi fram emot att Högsta domstolen fattar beslut om Auroras talan ska tillåtas eller inte, säger Charlotte Palmstierna som är ställföreträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter. Högsta domstolen skriver i sitt beslut att institutets yttrande tillåts eftersom det innehåller beskrivningar av och synpunkter på rättsliga frågor som tas upp i målet. Innehållet i institutets yttrande rör sådana frågor som Hö

Institutet har inkommit med ett amicus-yttrande till Högsta domstolen i det så kallade Auroramålet. Syftet med yttrandet är att utan partsintresse klargöra målets betydelse för de mänskliga rättigheterna och belysa rätten till domstolsprövning utifrån ett människorättsperspektiv.

I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät