I ett historiskt avgörande har Europadomstolen i dag kommit fram till att stater har ett ansvar att skydda mänskliga rättigheter mot klimatförändringar. Schweiz har dömts för att inte ha vidtagit tillräckliga klimatåtgärder i målet KlimaSeniorinnen mfl mot Schweiz. – Det här är en milstolpe i skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter. Domstolen bekräftar att klimatförändringarna utgör ett hot mot rätten till privatliv och att staterna måste ha ett tillräckligt bra ramverk för att skydda mot klimatförändringar, vilket bland annat inkluderar koldioxidbudget och begränsningar av utsläpp av växthusgaser, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Europadomstolen har i dag avgjort tre ärenden. Två mål, Careme mot Frankrike och Duarte Augostino mot Portugal, blev avvisade på processuella grunder. Målet Verein KlimaSeniorinnen Schweiz and Others v. Switzerland, rör ett klagomål från äldre kvinnor och en klimatförening som hävdar att Schweiz bryter mot skyldig

Den 11–12 mars i år granskades Sverige av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Nu har kommittén publicerat sina sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige. Bland annat rekommenderar kommittén Sverige att förbjuda användningen av tvång och begränsningsåtgärder i olika former av institutionsmiljöer. Kommittén uttrycker oro över situationen för rättigheterna på olika områden. Det gäller till exempel den gradvisa återgången till den medicinska modellen av funktionshinder inom många områden, särskilt inom socialförsäkringen och stödsystemen för personer med funktionsnedsättning. Kommittén välkomnar bland annat Sveriges antagande av en strategi för uppföljning av funktionshinderspolitiken (2021) och införandet av barnkonventionen i svensk lag. Kommittén anser att Sverige behöver: Göra en systematisk översyn av de nationella lagarna och systemen för att säkerställa att de stämmer överens med funktionsrättskonventionens krav. Anta en människorät

Idag överlämnar Institutet för mänskliga rättigheter sin årsrapport till regeringen och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Institutet ser flera tecken på att mänskliga rättigheter utmanas i Sverige. Rapporten visar att rättighetsskyddet är otillräckligt och att kunskapen om mänskliga rättigheter behöver stärkas. För att stärka försvaret av mänskliga rättigheter i Sverige, ger institutet regeringen följande rekommendationer: Ta fram en ny strategi och handlingsplan med konkreta åtgärder för mänskliga rättigheter. Stärk det rättsliga skyddet bland annat genom en förbättrad lagstiftningsprocess och översyn av hur svensk rätt stämmer överens med internationella konventioner. Stärk det institutionella skyddet genom att bland annat stärka skyddet för domstolarnas opartiskhet och genom att ge enskilda förbättrade möjligheter att utkräva sina rättigheter. Förbättra uppföljningen av rekommendationer från internationella övervakningsorgan. Vidta åtgärder för

Institutet för mänskliga rättigheter föreslår att regeringen tillsätter en utredning om hur ett nytt rekryteringssystem för nämndemän kan utformas utan inblandning av de politiska partierna. I en skrivelse till justitieminister Gunnar Strömmer framför institutet att även den Europeiska kommissionen rekommenderat Sverige att säkerställa att processen som utser nämndemännen garanterar deras oberoende. – Det svenska nämndemannasystemet med lekmannadomare som utses av de politiska partierna har aktualiserats i olika sammanhang de senaste åren. För att säkerställa att nämndemännen agerar självständigt i förhållande till de politiska partierna menar vi att regeringen behöver se över rekryteringsmodellen av nämndemän, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Ett effektivt rättsskydd av oberoende och opartiska domstolar räknas som en av de mest grundläggande beståndsdelarna i en rättsstat. I sin årliga rapport om rättsstatens principer 2023, framförde Europeiska k

Den 21–22 februari granskade FN:s kommitté för den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) hur Sverige uppfyller sina folkrättsliga förpliktelser. Inför granskningen lyfte Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till kommittén fram flera brister i ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i Sverige. Institutet har tagit del av en preliminär sammanfattning av kommitténs slutsatser: – FN:s experter uttrycker oro för den svaga ställning som den här typen av rättigheter har i Sverige och vi menar att det är hög tid att regeringen genomför en översyn av överensstämmelsen mellan svensk rätt och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilket inte gjorts sedan 1970-talet, säger Fredrik Malmberg, direktör Institutet för mänskliga rättigheter. Precis som institutet, anser kommittén att mer behöver göras för att: motverka diskriminering inom arbetslivet, på bostadsmarknaden och inom hälso-

På fredag ska EU:s medlemsländer rösta om ett regelverk som ska säkerställa att företag tar ansvar för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det europeiska nätverket för nationella institutioner för mänskliga rättigheter uppmanar alla länder att rösta för förslaget, men den svenska regeringens hållning är oklar in i det sista. –Jag är oroad över att ett banbrytande regelverk som skulle kunna skydda de mest utsatta människorna i produktionskedjan stoppas i sista stund. Sverige får inte bli en bromskloss i sammanhanget, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter har i likhet med andra oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter vänt sig till regeringen i frågan. De senaste åren har EU arbetat med ett direktiv om företagens ansvar för mänskliga rättigheter, EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Det riktar in sig på stora företag som får ett tydligt ansvar att respektera mänsk

Trots att det har gått 15 år sedan konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft i Sverige, är levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning fortfarande generellt sämre än för den övriga befolkningen. Utbildningsnivåerna är lägre, arbetslösheten är högre, den ekonomiska utsattheten är större och den fysiska och psykiska hälsan är sämre. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i sin rapport till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inför granskningen av hur Sverige efterlever konventionen. –Vi ser en generell negativ utveckling på vissa områden, men vi ser också en brist på framsteg och särskilda utmaningar för vissa grupper av personer med funktionsnedsättning, exempelvis ungdomar, kvinnor, äldre, och migranter. Personer med funktionsnedsättning som bor i gruppbostäder utsätts fortfarande för allvarliga rättighetskränkningar som innefattar våld och tvång, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institut

Regeringens förslag att inrätta säkerhetszoner för att ge polisen ökade möjligheter till kroppsvisitation, skulle innebära en oproportionerlig inskränkning i rätten till privat- och familjeliv för breda grupper och riskerar också att leda till diskriminering. Institutet säger därför nej till förslaget och hänvisar också till att svarstiden för att inkomma med ett yttrande har varit orimligt kort. – Det är en oacceptabelt kort svarstid för ett lagförslag som rör grundläggande mänskliga rättigheter och med en potentiellt stor inverkan i många människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Den korta svarstiden gör att det finns risk att viktiga remissinstanser inte har möjlighet att inkomma med genomarbetade remissvar, vilken i sin tur kan påverka rättssäkerheten negativt i längden. Institutet ser med oro på det gängrelaterade våldet i Sverige med ett stort antal dödsskjutningar och sprängningar. Det är avgörande att staten vidtar relevanta å

Sverige måste öka sina ansträngningar för att uppfylla sina åtaganden enligt Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Detta konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter in sin alternativrapport till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inför kommitténs granskning av hur den svenska staten efterlever konventionen. Kommittén granskar kontinuerligt hur de länder som ratificerat den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) lever upp till dess bestämmelser. I konventionen återfinns flera av de rättigheter som slogs fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, däribland rätten till arbete, utbildning och en adekvat levnadsstandard, samt rätten till hälsa och bostad. Sverige har inte granskats av kommittén sedan 2016 men i februari 2024 sker en dialog mellan kommittén och regeringen som en del av den aktuella granskningen. Tecken på tillba

Institutet för mänskliga rättigheter avstyrker regeringens förslag om en ny fängelselag för unga som skulle innebära att barn, mellan 15 och 17 år, som begår allvarliga brott ska avtjäna sina fängelsestraff vid särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter. – Att placera dömda barn på särskilda ungdomsavdelningar i Kriminalvårdens anstalter skulle innebära oacceptabla risker för skador på deras hälsa och utveckling, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Det tar sin utgångspunkt i tankar om repression snarare än de internationella normer som föreskriver att det dömda barnets återanpassning ska vara i fokus. Institutets yttrande över betänkandet ”En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga” (SOU 2023:44) sker inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga

Mänskliga rättigheter. Farliga att ta för givna. Viktiga att försvara. Det är huvudbudskapet när Institutet för mänskliga rättigheter idag lanserar sin första kampanj. Kampanjen uppmärksammar att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år och belyser samtidigt att mänskliga rättigheter utmanas och kränks i Sverige idag. –Institutet har ett särskilt uppdrag att främja ökad medvetenhet om de mänskliga rättigheterna, vi lanserar därför denna kampanj som belyser några av utmaningarna för mänskliga rättigheter i Sverige. Vi vet också från svaren i vår senaste undersökning att den rättighet som flest upplever vara hotad är rätten till frihet från hat, hot och våld. Det är väldigt allvarligt och får konsekvenser i människors vardag, säger Fredrik Malmberg, direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Fyra berättelser ur vardagen Kampanjen består av fyra filmer om hur de mänskliga rättigheterna utmanas och kränks i människors vardag; när de rör sig i det off

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, arrangerade den 30 november ett riksdagsseminarium med anledning av att den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fyller 75 år i år. Seminariet fokuserade särskilt på utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt konsekvenserna det kan få. Deltog gjorde bland andra Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Jens Mattsson, Generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Ida Karkiainen, ordförande för riksdagens konstitutionsutskott. I sitt inledande tal berättade högkommissarien att man kan se en tillbakagång när det gäller mänskliga rättigheter, inte minst kopplat till våld och hatpropaganda. I sitt tal uttryckte Volker Türk också att han fångat upp en oro över situationen för minoriteter i Sverige under sitt besök tidigare i höst, inte minst för muslimer. I Institutets nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättig

Institutet för mänskliga rättigheter, i samarbete med Konstitutionsutskottets presidium, bjuder in till ett riksdagsseminarium med anledning av att det är 75 år sedan FN:s generalförsamling antog den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna – the Universal Declaration on Human Rights. Riksdagsseminariet tar särskilt upp utvecklingen med hat, hot och polariserande retorik i Sverige samt vilka konsekvenser detta kan få. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, ger i sin tur en internationell utblick om hot mot demokrati och mänskliga rättigheter i världen (obs, digitalt framträdande). Talman Andreas Norlén inleder seminariet. Datum: Den 30 november Tid: klockan 13.00-14.30 Plats: Andrakammarsalen, Östra riksdagshuset. Anmälan: Möjlighet finns för press att delta vid riksdagsseminariet. Observera att föranmälan krävs till Maria Ploberg, pressansvarig, maria.ploberg@mrinstitutet.se. Deltagare: Andreas Norlén, Talman, Sveriges riksdag Volker Türk, FN:s högkommi

Idag publicerar Institutet för mänskliga rättigheter sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Rapporten visar att en majoritet av de som svarat i vår undersökning upplever sig känna till sina mänskliga rättigheter även om kännedomen om specifika rättigheter och konventioner är betydligt lägre och varierar. Samtidigt upplever endast en minoritet av de som svarat att det inte finns mänskliga rättigheter som är hotade i Sverige idag. Det är första gången som Institutet för mänskliga rättigheter släpper en rapport om människors kännedom om mänskliga rättigheter i Sverige. Rapporten bygger till stora delar på en webbenkät som genomfördes hösten 2022 för att undersöka människors kännedom om mänskliga rättigheter, deras upplevelse av möjligheter att utkräva sina mänskliga rättigheter samt om det finns mänskliga rättigheter som upplevs vara hotade i Sverige idag. Under våren 2023 kompletterades undersökningen med ytterligare en webbenkät med s

Den 23–25 november medverkar Institutet för mänskliga rättigheter på Mänskliga Rättighetsdagarna i Helsingborg. Institutet arrangerar två seminarier, släpper ny rapport, och bjuder in till samtal om aktuella rättighetsfrågor i monter 60 på utställartorget. Det är andra gången som Institutet för mänskliga rättigheter medverkar på MR-dagarna som är Nordens största forum för debatt och samtal om mänskliga rättigheter. I år arrangerar Institutet följande program: Seminarier: MR-utvecklingen i Sverige – Institutet för mänskliga rättigheter rapporterar När: Torsdag 23 november 2023, kl. 10:00 - 11:00. Var: Nanny Institutet för mänskliga rättigheter presenterar kort sin verksamhet och lanserar sin nya rapport ”Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023”. Tillsammans med Afrosvenskarnas riksförbund och Malmö mot diskriminering samtalar vi också om hinder och möjligheter för att utkräva sina mänskliga rättigheter i Sverige. Varje år lämnar Institutet för mänskliga

En ny utredning föreslår att ordningsvakter ska ges samma skyldighet att göra orosanmälan för barn till socialtjänsten som till exempel personal i skolan och vården. Ordningsvakter ska också kunna få återkoppling på anmälan och uppgifter om det enskilda barnet. Institutet för mänskliga rättigheter anser att förslaget kan medföra oproportionerliga intrång i enskildas integritet. Institutet varnar även för att utredningens förslag om att utöka möjligheten för socialtjänsten att begära utdrag från misstanke- och belastningsregister kan leda till godtyckliga och slentrianmässiga integritetsintrång. Institutet för mänskliga rättigheter har yttrat sig över promemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Yttrandet lämnas inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mä

Förslaget på en ny reglering som ger möjlighet att begränsa enskilda personers rätt att vistas på vissa platser i samhället utan att personen varken är dömd, anklagad eller misstänkt för ett brott inskränker rörelsefriheten och rätten till privat- och familjeliv på ett oproportionerligt och rättsosäkert sätt. Detta skriver Institutet för mänskliga rättigheter i ett remissvar som avstyrker regeringens förslag i sin helhet i sin nuvarande form. Institutet för mänskliga rättigheter har yttrat sig över promemorian Vistelseförbud på allmän plats och vissa andra platser (DS 2023:17). Yttrandet lämnas inom ramen för institutets uppgift att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, med utgångspunkt i våra grundlagar och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet ser med oro på det eskalerande gängrelaterade våldet i Sverige och instämmer med utredningen i att det finns behov av ytterligare åtgärder för att motverka de k

Institutet för mänskliga rättigheter har idag tagit del av regeringens budgetproposition för 2024. I budgeten uttalar regeringen tydligt att Institutet för mänskliga rättigheter ”har en central roll för att uppfylla målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter”. – Vi välkomnar regeringens tydliga besked i budgetpropositionen om institutets ställning och gläds åt de högt ställda ambitioner regeringen ger uttryck för när det gäller förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige, säger Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för Institutet för mänskliga rättigheter. Vi fortsätter vårt arbete med att bygga upp ett starkt och oberoende institut som blir en effektiv röst för att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. I budgetpropositionen skriver regeringen vidare att en oroande global utveckling i frågan om respekten för mänskliga rättigheter pekar på behovet av starka system för de mänskliga rättig

Komplettering av tidigare utskick - nu med en kort presentation av varje ledamot.

Idag startar EU:s högnivåkonferens i Lund, om det institutionella skyddet av grundläggande rättigheter i kristider. Konferensen samlar ledande politiker och människorättsexperter inom EU. Regeringen är som nuvarande ordförande i EU, en av värdarna. EU:s ministerråd har under det svenska ordförandeskapet varit tydligt med att alla medlemsstater ska ha en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Ministerrådet är också tydligt med att sådana institutioner ska värnas och att deras oberoende från regeringen ska garanteras i lag och med tillräckliga resurser. – De här rekommendationerna är viktiga i hela EU, och behovet av dem har i dagarna faktiskt aktualiserats även i vårt land. Vi förväntar oss givetvis att regeringen nu skyndsamt rätar ut de frågetecken som har uppkommit kring Institutet för mänskliga rättigheters fortsatta existens, säger Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för institutet. Det svenska institutet inrättades 2022 efter ett riksdagsbeslut. Det är sent i samma