BalticWaters

Samspelet mellan nedärvda gener och hur de påverkar arters anpassning till sin miljö är en gåta. Men inte länge till, i alla fall inte för Östersjösillen. Leif Andersson, genetiker vid Uppsala universitet, har beviljats anslag på 26 miljoner kronor för att djupdyka i vilka gener som gör att sillen har en sådan otrolig förmåga att anpassa sig till vitt skilda livsmiljöer – från Atlanten till Östersjön. Och BalticWaters nya fiskforskninglaboratorium är en viktig pusselbit för att kunna genomföra projektet.

Fem forskare i början av karriären har tilldelats stipendium för att genomföra studier som kan bidra till en frisk Östersjö. Stipendiaterna kommer bland annat undersöka om torskens storlek spelar roll för fiskens lek och under vilka förhållanden som cyanobakterier blir giftiga. - Att bli tilldelad BalticWaters stipendium för forskare tidigt i karriären är både en stor uppmuntran och ett konkret stöd på vägen mot att bli en självständig forskare. Jag är väldigt hedrad och tacksam! säger Isa Wallin Kihlberg, miljöanalytiker vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Beslutet om fiskekvoter för 2024 i Östersjön, och processen som ledde dit, var på många sätt unikt. Från ljusglimtar för Östersjöns miljö och fiskbestånd, till politiska beslut om ett fortsatt stort uttag av arter som befinner sig på alarmerande låga nivåer. Hade EU:s fiskeministrar laglig rätt att fatta dessa beslut, som tycks gå emot flera av de lagar och regler som enligt EU-rätten ska vara ledande för förvaltningen av fisket i Östersjön?

Hållbart substitut till foder för fiskodling och större ansvar för företag som påverkar havet negativt. Det är idéer från de två vinnande bidragen i BalticWaters stipendietävling Elever för Östersjön. Nu väntar en studieresa till Baltic Sea Science Center på Skansen där vinnarna får dyka djupare ned i havets utmaningar och möjligheter.

Visste du att stora mängder koldioxid kan bindas i Östersjöns sediment och växtlighet? Men om Östersjöns kuster inte sköts på rätt sätt riskerar vårt innanhav att bidra till ökade växthusgasutsläpp. I policydokumentet ”Hjälp Östersjön att motverka klimatförändringarna” listar vi sex rekommendationer som visar vad vi behöver göra för att skapa förutsättningar för friska kustekosystem.

Behovet att skydda Östersjöns ekosystem, biologiska mångfald och naturresurser har aldrig varit större. Samtidigt är behovet av ny kunskap kritiskt. För att skapa förutsättningar för ny forskning om fortplantning och stöd­utsättning av hotade fiskarter etablerar stiftelsen BalticWaters ett nytt fiskforsknings­laboratorium – det första av sitt slag i Östersjöregionen.

On May 31st, the International Council for the Exploration of the Seas (ICES) published its scientific advice. Adding to an already dire situation for cod, ICES now advises that drastic cuts in fishing for Baltic herring are also necessary. NGOs and smallscale fishermen alike react with calls for urgent action to taken by decision makers.

En granskning som BalticWaters2030 har gjort av sanktionsbeslut tagna under juli 2021-juni 2022 visar på omfattande rapporteringsfel i det svenska fisket. Trots att fusket varit känt i decennier hanteras inte problemen.

För andra året i rad delar BalticWaters2030 ut stipendium till forskare i början av karriären. Totalt delas nästan 900 000 kronor ut till forskningsprojekt som bidrar till kunskapsbasen om åtgärder och förvaltning för en friskare Östersjö.

En skolklass från Lund och en från Stockholm har tilldelats stipendium genom BalticWaters2030:s stipendietävling Elever för Östersjön. Totalt har 130 000 kr delats ut till klasserna för att genomföra en studieresa till Baltic Sea Science Center på Skansen där de ska få bredda och fördjupa sin kunskap om Östersjöns miljöutmaningar och lösningar.

Ett kilo strömming som förädlas till surströmming har ett 36 gånger högre värde än samma mängd strömming som blir foder. I dag blir en bråkdel av fisken mat på våra bord, medan resten blir foder för lax, kyckling och mink. Dagens industriella fiske för foder är inte enbart en förlust för miljön utan även för samhällsekonomin.

År 2021 rapporterade 457 svenska fartyg fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. Det är en minskning med nästan var fjärde båt på bara ett år – och det är de småskaliga fiskarna som drabbats.

Nu har Östersjöländerna beslutat om fiskekvoter för 2023. Resultatet är ett fortsatt riskfyllt fiske på höga kvotnivåer som riskerar Östersjöns födobas – sillen.

I decennier har fiskefrågorna sorterats under näringsdepartementet. Samtidigt har utvecklingen för fiskbestånden varit dyster, med ett överfiske som rubbat ekosystemet och lett till kollaps för torsken, kris för sillen och stark tillbakagång för många andra arter. Vår nya regering har nu möjlighet att placera fiskefrågorna där de borde vara – under miljödepartementet.

Annika Strandhäll bör ta ansvar för Östersjöns miljö och se till att Sverige, trots riksdagsval och regeringsförhandlingar, agerar beslutsamt för att fiskekvoterna sätts på en nivå som inte riskerar Östersjöns miljö.

Projektet ReCod har som mål att under fem års tid sätta ut 1–1,5 miljoner torsklarver/år på några utvalda platser i Östersjön. Två av platserna är Baggensfjärden i Stockholms skärgård och Tvären utanför Nyköping. Provfisken i vikarna som genomförts i juni tyder på lovande förhållanden för larverna.

I förra veckan genomfördes de första utsättningarna av torsklarver som kläckts fram inom projektet ReCod. Proceduren att sätta ut torsklarver är delikat, men förhoppningen är att många av dem kommer klara sig och växa upp till livskraftiga torskar.

Konsumenter har genomgående stort förtroende för olika miljömärkningar, men levererar miljömärkning av fisk på sina löften? Vid en fördjupad granskning framgår att det finns utrymme för förbättringar och att tydligare information till konsumenterna behövs.