KTH

Johan von Schreeb får KTH:s stora pris för sina insatser som minskar lidandet i världen. Han är katastrofdoktorn och samordnaren som ofta är med de första hjälpteamen på plats i kris- och krigsdrabbade områden.

Han har skapat revolutionerande medicinteknik som möjliggör tidig upptäckt av tumörer och snabbare behandling av inflammatoriska sjukdomar. Professor Mats Danielsson är mottagare av KTH Innovation Award 2024.

En ny metod för att bekämpa algblomningen har tagits fram vid KTH. Den testas i sommar i vattnet utanför Klintehamn och Tofta på Gotland.

Samhällets krisberedskap vilar både på offentliga och privata aktörer – men privata företags skyldigheter och åtaganden är otydliga och beredskapen begränsad. Försvarshögskolan, KTH och Handelshögskolan i Stockholm inleder nu ett samarbete för att tydliggöra och utveckla näringslivets centrala roll som en del i totalförsvaret, förbättra samverkan mellan myndigheter och näringsliv, och stärka krisberedskapen i samhället.

Elektrifieringen av samhället sker i allt högre utsträckning med hjälp av föränderliga energikällor som sol och vind. För att förhindra strömavbrott har KTH-forskare utvecklat AI-algoritmer som ska reagera snabbt när nätets spänningsbalans är hotad.

Behovet av ökad cybersäkerhet växer dag för dag. Regeringen satsar nu drygt 100 miljoner kronor de kommande åren på Cybercampus Sverige som idag invigts på KTH. Syftet med satsningen är att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet. Vid invigningen deltog utbildningsministern Mats Persson och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin.

En ny studie som undersökt kontorsarbetandet efter pandemin visar på stora skillnader hur mycket de anställda idag befinner sig på sina arbetsplatser. Hälften av organisationerna i studien når exempelvis inte upp till 40 procents närvaro, en siffra som är mycket lägre än vad organisationernas närvaropolicy tillåter. Detta kan påverka organisationen och deras arbetet negativt, enligt KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson, ansvarig för studien.

Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, för placering i det mänskliga ögat. Tekniken ger nya möjligheter för cellbaserade medicinska behandlingar, till exempel vid diabetes typ 1 och 2.

Inspirerad av akrobater hittade Tilde Björfors ett sätt att hantera sin rädsla och våga tro på att det går att göra det omöjliga möjligt. Nu får hon, regissör och grundare av Cirkus Cirkör, KTH:s Stora pris för en nästan 30-årig konstnärlig och pedagogisk gärning.

Forskare vid KTH och KI har studerat interaktionen mellan en speciell typ av immunceller och cancerceller. Med egenutvecklade metoder har de undersökt mekanismerna som är verksamma då tumörceller dödas av immuncellerna och lyckats följa förloppet i detalj. Forskningsarbetet bedöms vara av så stor vikt att det precis genererat en publicering i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Under pandemin granskades äldrevården noga av media. Inte sällan upplevde personalen närmast vårdtagarna att de fick skulden för brister och fel som uppdagades. Politikernas svar efter granskningarna har ofta varit fler riktlinjer och en ökad styrning av personalens arbete – vilket gör det svårare att individanpassa vård och omsorg efter de äldres behov. Det menar forskare vid KTH som undersökt hur vården av äldre i hemmet kan förbättras.

KTH Innovation Award 2023 går till Padideh Kamali-Zare

I ett stort samarbete har forskare från bland annat KTH funnit ett protein som lättare kan diagnosticera venös tromboembolism, det som i vardagligt tal kallas för blodproppar. Ett effektivt och enkelt sätt att göra detta har tidigare saknats, och den nya diagnosmetoden kan minska risken för missad diagnos och komplikationer hos de hundratusentals människor som varje år drabbats av sjukdomen. I vissa fall kan metoden till och med vara livsavgörande.

Färre elsparkcyklar och parkeringar långt bort från dit man ska. Det kan vara några orsaker till att användningen av elsparkcykel minskat med de nya parkeringsreglerna som infördes i höstas, enligt forskning vid KTH.

KTH-forskare har tillverkat ett genomskinligt, termiskt batteri som består av tre naturliga beståndsdelar, och som kan lagra värme och kyla. För närvarande kan hundra kilo av materialet spara cirka 2,5 kWh per dag i uppvärmning eller kyla om det skulle användas vid husbyggande, givet att den omgivande temperaturen är runt 24 grader Celsius.

Allvarliga jordskalv ska kunna förutses i framtiden – det är målet för det europeiska forskningsprojektet ArtEmis som leds av KTH. – Genom att kombinera flera mätvärden samtidigt hoppas vi att forskningen om jordbävningar kan ta ett stort kliv framåt, säger forskningsledare Ayse Ataç Nyberg, KTH-professor i fysik.

Trä blir ett allt vanligare material att förädla för olika, nya ändamål. Hittills har dessa förädlingsprocesser varit energikrävande och lämnat betydande ekologiska fotavtryck. Forskare vid KTH har tittat närmare på hur energiåtgången kan bli mindre genom att studera hur svampar bryter ner trä. De har delvis imiterat denna process när de skapat en ny och stark träfilm.

Nu står det klart att KTH, Novatron Fusion Group AB och EIT InnoEnergy kommer att göra en gemensam satsning på fusionskraft. Syftet med arbetet är att utvärdera en helt ny teknik som stabiliserar fusionsplasmat, materia som är över 100 miljoner grader Celsius.

KTH går samman med Novatron Fusion Group AB och EIT InnoEnergy för att göra fusion till framtidens globala, storskaliga och gröna energikälla. Med hjälp av banbrytande teknologi kommer en ny anläggning att byggas. Samarbetet presenteras för media den 6 december.

I en tid då tillgången till energi är en fråga som berör många miljoner människor världen över har forskare vid KTH lyckats utvinna elektricitet genom att låta vatten passera genom förädlat trä. Arbetet har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials.