EPHI

1,3 miljoner svenskar har blivit diagnostiserade med obesitas eller ligger i riskzonen för att bli det. Fetma leder ofta till en rad följdsjukdomar som diabetes, högt blodtryck och problem med leder och hjärta. Trots detta subventioneras inga av de nya effektiva medicinerna som till exempel ozempic för behandling av obesitas i Sverige. Vill man få tillgång till den medicinen eller någon liknande för att försöka gå ner, genom att minska sina hungerhormoner, måste man finansiera det på egen hand.

Hur ska vården se på fetma? Och var passar de nya fetmamedicinerna in i det svenska sjukvårdssystemet? Det frågar sig läkaren Vincent Flink Amble-Naess som har skrivit rapporten Är smal ett val? åt EPHI. Vid lanseringen diskuterar rapportförfattaren dessa frågor med Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet HOBS - Hälsa oberoende av storlek, och Gustaf Drougge, VD på Tankesmedjan Synaps.

Tankesmedjan EPHI presenterar tillsammans med riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) rapporten Svensk exports klimatnytta av professor Astrid Kander, som tagit fram ett nytt mått för att mäta länders klimatpåverkande utsläpp. Medverkar gör bland andra Karin Comstedt Webb, vd Heidelberg Materials och Ann Lindgärde, Sverigechef på Nouryon.

En av höstens stora nyheter som avhandlades runt fikabord på arbetsplatser och i sms-trådar med kompisar handlade om något som kan låta så tråkigt som ”myndighetskommunikation kring folkhälsa”. Jag menar förstås Socialstyrelsens uppdaterade råd till sjukvården om gränser för riskbruk av alkohol, som kom i september i år.

Läkaren Vincent Flink Amble-Naess kommer snart ut med en rapport hos Ephi om fetma och läkemedel. Flink Amble-Naess konstaterar att det i dag finns effektiv medicinsk behandling för viktnedgång. Frågan är bara vem som ska få det och hur behandlingen ska finansieras.

Enligt socialstyrelsens nya rekommendationerna ska hälso- och sjukvården erbjuda stöd till personer som dricker tio standardglas eller mer per vecka, eller fyra standardglas eller mer per tillfälle en gång i månaden eller oftare. Ephi har pratat med epidemiologen Måns Rosén som ifrågasätter Socialstyrelsens bedömning efter att ha granskat forskningen som ligger till grund för råden.

På the Conservatives partikongress i Manchester 2023 guidar Philippa Broom runt en brokig samling personer: tyska ex-ministrar, politiker från Mongoliet, en vice partiledare från Norge och en samling svenskar. Det tycks inte finnas någon, vare sig i den brittiska eller den internationella liberalkonservativa rörelsen hon inte känner. Hon är bekant med hela den brittiska konservativa partieliten och bjöd förra månaden in sin gode vän till ett event i London, Ranil Wickremesinghe som också är Sri Lankas president. Philippa har sina rötter i södra Wales, där hon växte upp och engagerade sig som ung i Young Conservatives och Young Farmers. Efter studietiden jobbade hon på NSPCC (National Society for Prevention of Cruelty to Children) som är en av Storbritanniens största barnrättsorganisationer. Efter tio års kampanjande i barnrättsfrågor blev hon internationell direktör för brittiska konservativa partiet (motsvarande internationell sekreterare i Sverige). Där jobbade Philippa mycket med de

Missa inte talkshowen 100% som leds av Henrik Jönsson med Ephis VD Marie Söderqvist som producent. I fyra avsnitt samtalar Henrik Jönsson med en rad spännande gäster om allt inom svensk politik och husbandet Army of Lovers återförenas i studion och släpper ny musik.

Ephi välkomnar Philippa Broom och Henrik Jönsson till vår advisory board. Läs mer om Philippa och Henrik nedan.Philippa Broom OBE Philippa är en mycket erfaren specialist på internationella relationer och public affairs som rådgivit Storbritanniens premiärminister och regeringsministrar och statschefer i Afrika, Asien och Karibien. Hon tjänstgjorde i 14 år som direktör för Konservativa partiets internationella kontor med ansvar för internationella relationer och partiets program för demokratiutveckling. 2018 tilldelades hon en OBE i Queen’s Honor List för offentlig och politisk tjänst.Henrik Jönsson Henrik Jönsson är en entreprenör, YouTuber & föreläsare – expert på IT-företagande, ledarskap och framtidsfrågor, är en av Sveriges populäraste digitala samhällskommentatorer. Henrik har byggt flera framgångsrika IT-verksamheter, gett ut böcker om kultur och blivit en populär YouTuber med över en halv miljon videovisningar varje månad.

Ett nytt mått för beräkning för exportens och importens klimatpåverkan

Idag vaknade vi trötta men glada och stärkta efter en makalös dag i Almedalens EPHIcentrum! Glada över att ha träffat nya och gamla vänner här i Almedalen. Stärkta av att vi lyckades genomföra hela tio seminarier, som bland annat avhandlade hur vi får tillräckliga elnät för framtiden, Kinas roll i klimatförändringarna, hur kostråd borde se ut för riktiga människor och hur politiken ska förhålla sig till nya nikotinprodukter. Och som grädde på moset fick vi avsluta dagen med ett klassiskt almedalsmingel! Nu tar vi semester och laddar batterierna, för höst växlar vi upp tempot! Vi kommer publicera en rad nya rapporter och arrangera ett antal ytterligare seminarier på vår mötesplats SN7 i Gamla Stan. Don’t be a stranger =) // Christofer, Marie, Tobias och Jonas

Under torsdagen 29 juni på Donnersgatan 3 arrangerar vi fem seminarier om intressanta och aktuella ämnen. Dagen avslutas med ett mingel där du som åhörare får möjlighet att prata med paneldeltagarna och oss på EPHI. Platserna är begränsade, så vi rekommenderar att ni är i god tid. Ingen föranmälan till seminarierna krävs.

I Sverige har vi nästan nått WHO:s mål att vara rökfria, vilket definierats som färre än 5 procent dagliga rökare. En bidragande orsak är tillgången på ett annat sätt att bruka nikotin än rökning – snuset. I vår essäserie TEMA HÄLSA fördjupar sig professor Fredrik H Nyström i frågan om nikotin och hur farligt eller ofarligt det är.

Tid: 5 juli 8:30-18:00 Plats: Donners Plats 3, Visby

I vår essäserie TEMA HÄLSA hävdar Dagens Industris politiske redaktör PM Nilsson att liberalismen är ett bra skrivbordsunderlägg och en grundsten för varje lyckat samhälle men en ofta misslyckad utgångspunkt i folkhälsoarbetet.

Ska politiker genomföra miljöpolitik som gör människor upprörda i sin vardag? Då är det minsta man kan begära att insatserna har avsedd effekt och gör någonting gott för miljön och för klimatet. I samband med att plastpåseskatten fyller två år reder Sofia Höglund ut vad som hänt sedan skattens införande i en rapport för EPHI.

Vi på EPHI är mycket glada att välkomna Tobias Wahlqvist till vår tankesmedja! Tobias är något av en allkonstnär som under 20 år drivit egen kommunikationsverksamhet. Fokus har varit miljö, klimat och näringslivets resa mot hållbarhet. Tobias har ett stort politiskt engagemang som tagit sig olika uttryck. Han har bland annat en bakgrund i Centerpartiet och drev under flera år intervjupodden Synfält Framåt tillsammans med Kristoffer Appelqvist, där de tillsammans grillade Sveriges ledande politiker. På EPHI kommer Tobias ansvara för vår kommunikation och driva några av våra miljöprojekt.

Att äta har blivit så mycket mer än ett sätt att få i sig näring. Vad man äter kan vara ett ställnings tagande för en bättre värld för människor såväl som djur, för inhemskt framtagna produkter eller ett nationellt jordbruk. värld, eller för inhemskt framtagna produkter och ett nationellt jordbruk. Födan kan också vara ett sätt att bygga den perfekta kroppen och maximera muskler eller få vackrare hy och hår. Vad man äter, eller ännu hellre vad man inte äter, är identitetsskapande. Om individens ensamma kamp i bästa fall med, i värsta fall, mot, den egna kroppen och hälsan och om statens omöjliga och troligen alltmer felaktiga uppdrag att förmå oss alla att äta på rätt sätt, handlar Lena Anderssons underhållande och träffsäkra essä.

Kinas utsläpp är den enskilt viktigaste faktorn för klimatets framtid. Landet släpper idag ut mer koldioxid än EU och alla övriga OECD-länder tillsammans. Detta Briefing Paper kartlägger Kinas utsläpp av växthusgaser och landets roll i klimatförändringarna, samt granskar kinesiska myndigheters klimatambitioner och handlingsplan för att uppnå koldioxidneutralitet.

Vaccinationsviljan är hög i Sverige, men samtidigt finns många som valt att inte vaccinera sig. Vilken påverkan har egentligen den så kallade antivaccinationsrörelsen? Och hur arbetar den? För att kunna utforma vaccinationskampanjer på ett säkert sätt och så att människor känner sig trygga, så måste vi genuint försöka förstå antivaccinationsrörelsen, vad den drivs av och hur den påverkar. Vincent Amble-Naess är underläkare och skribent och har arbetat inom äldrevården. Hans erfarenheter erbjuder ett särskilt relevant och intressant perspektiv på frågan.