Miljöpartiet de gröna i EU-parlamentet

Idag inleds COP 29 i Baku, Azerbajdzjan. Miljöpartiets EU-parlamentariker Isabella Lövin deltar på klimattoppmötet som observatör för att följa förhandlingarna. – Jag åker till COP29 med stor oro. Finansieringsfrågan är den stora knäckfrågan det här mötet och är den fråga som avgör om vi kommer kunna nå målen i Parisavtalet eller inte. Om inte Trumps återtåg till Vita huset ska lamslå förhandlingarna fullständigt måste EU nu ta ett starkt ledarskap och visa på stora ambitionshöjningar. Romina Pourmokhtari måste driva på för detta i förhandlingarna. Trovärdigheten i Parisavtalet står på spel. – Sverige har varit en ledande aktör i det internationella klimatsamarbetet, men nu ser vi hur åtgärderna på hemmaplan dras tillbaka. Fossila subventioner ökar, elektrifieringen bromsar, utsläppen ökar och vi är på väg att missa våra egna klimatmål. Dessutom drar regeringen ned på vårt stöd till FN:s klimatfonder och är det enda nordiska land som inte bidrar till fonden för förluster och skador. De

Vi befinner oss i en akut miljö- och klimatkris som orsakas av flera sammanhängande drivkrafter. Klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar är olika sidor av samma mynt. EEA bidrar med extremt viktig kunskap för att vi i parlamentet ska förstå hur dessa hänger ihop och därmed kunna bemöta krisen på ett holistiskt sätt, säger Pär Holmgren (MP), EU-parlamentariker Jag ser fram emot att ha ett nära och regelbundet samarbete för att EEA ska få maximalt inflytande. Med min bakgrund som meteorolog och klimatexpert förstår jag hur viktigt det är att våra politiska beslut har vetenskaplig förankring. Endast då kan vi utveckla långsiktiga lösningar som verkligen kan möta de utmaningar vi står inför, säger Pär Holmgren (MP) Bakgrund: Den europeiska miljöbyrån (EEA) är ett EU-organ som förser EU med tillförlitlig och oberoende information för att stödja arbetet med att nå miljö- och klimatmålen. EEA arbetar i nära samarbete med organisationer på europeisk, nationell, r

Idag föreslog EU-kommissionen att skjuta upp avskogningslagen med ett helt år. Lagen, antogs förra året efter svåra förhandlingar. Den syftar till minska global avskogning genom att begränsa tillgången till utvalda produkter som bidrar till avskogning på EU:s inre marknad. Förslaget att nu skjuta upp den kommer efter påtryckningar från bland annat Brasilien, samt partigruppen EPP, där Kristdemokraterna och Moderaterna ingår. Pär Holmgren, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, kommenterar: – Det är oerhört oroande att kommissionen föreslår att lagen ska skjutas upp. Vi är mitt i en klimat- och biologiskmångfaldkris, vi har inte råd att vänta en enda dag, än mindre 12 månader. Kommissionen borde fokusera på att åtgärda problemet, inte skjuta upp lösningen, säger Pär Holmgren. – Skogen spelar en helt avgörande roll om vi ska kunna hejda klimatkrisen, och vi vet att läget är mer akut än vi tidigare trott. Att förhala en lag som effektivt ska motverka avskogning och därmed bevara vår främsta

Idag röstade EU-parlamentets fiskeriutskott för Miljöpartiets förslag att behålla den så kallade "nödbromsen" i EU:s fiskerilagstiftning. Beslutet innebär att Kommissionens försök att ta bort den avgörande fem-procentsregeln, som ska säkerställa att det riktade fisket stoppas när risken för beståndskollaps är större än fem procent, inte behandlas av parlamentet, och att den därmed kvarstår.

Idag valdes Isabella Lövin (MP), EU-parlamentariker, till förste vice ordförande i EU-parlamentets utvecklingsutskott (DEVE). Utvecklingsutskottet har som ansvar att bland annat föra politisk dialog med utvecklingsländerna, granska samarbetsavtal och utvärdera utvecklingsbiståndet. Som tidigare biståndsminister har jag god insyn i EU:s biståndspolitik. EU är världens största biståndsgivare, och vår plats i en allt oroligare omvärld är viktigare än någonsin. EU:s biståndspolitik ska bidra till att utrota fattigdom, stärka kvinnors och flickors rättigheter, stödja utvecklingsländer i klimatomställningen och bygga ett starkt civilsamhälle. Ett bra och effektivt bistånd utgår från lokala behov och lokalt ägarskap, och ska inte villkoras utifrån givarländernas egenintressen. EU-parlamentets granskande funktion är allt viktigare i en tid då allt fler länder styrs av högerpopulister. I Sverige ser vi hur regeringen vill rikta om biståndet, bort från de fundamentala grundidéerna med utveckling

Idag, fem dagar efter att Ungern tagit över ordförandeskapet i ministerrådet, reser Ungerns premiärminister Viktor Orbán till Moskva för att träffa krigsförbrytaren Putin. Alice Bah Kuhnke (MP) kommenterar: - Det är fullständigt oacceptabelt att den person som för tillfället är EU medlemsländernas främsta företrädare möter en krigsförbrytare som utgör ett existentiellt hot, inte bara för Ukraina utan för hela Europa. - Ungern kan omöjligt fortsätta inneha ordförandeskapet efter detta skamlösa övertramp. Miljöpartiet kräver att Sveriges regering omedelbart agerar för att Ungerns ordförandeskap i ministerrådet upphävs. Ungern tog över det roterande ordförandeskapet i ministerrådet 1 juli, och idag, 5 juli, lyfte Orbán plan till Moskva. Internationella brottsdomstolen har utfärdat en arresteringsorder mot president Putin. Ordförandeskap i ministerrådet kan upphävas efter beslut från medlemsländerna. Miljöpartiet har sedan lång tid tillbaka krävt att Ungerns ordförandeskap i ministerrådet

Idag valdes Alice Bah Kuhnke till vice ordförande för den gröna gruppen i EU-parlamentet. Alice kommenterar: - Jag är glad och stolt över att få förvalta väljarnas förtroende genom att fortsätta arbeta i ledningen för Europas miljöpartister, säger Alice Bah Kuhnke - Som vice ordförande vill jag dela med mig av den gröna nordiska medvinden till mina andra gröna kollegor. Vi miljöpartister är extremhögerns motpol och har ett stort ansvar att upprätthålla en progressiv klimatpolitik och mänskliga rättigheter i EU. Gröna gruppen samlar EU:s miljöpartister och leds av Terry Reintke och Bas Eickhout tillsammans med sju styrelseledamöter, tillika vice ordföranden. Alice Bah Kuhnke var styrelseledamot och vice ordförande även föregående mandatperiod.

Idag har ministerrådet antagit lagförslaget om naturrestaurering, en avgörande lagstiftning som ska göra det möjligt för EU att hålla sina åtaganden enligt Parisavtalet och i Montrealmålen om biologisk mångfald. Detta efter att den svenska regeringen tidigare förhindrat antagandet av lagen.

EU ska lämna energistadgefördraget, ett internationellt avtal som skyddar investeringar i fossil energi mot politiska klimatåtgärder. Avtalet används av energibolag för att stämma stater och få miljarder i ersättning när exempelvis kolkraft stängs ner.

Idag röstar EU-parlamentet om en gemensam ståndpunkt i frågan om rätten till abort. Ledamöterna väntas enas om att kräva att rätten till abort ska ingå i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

EU-parlamentet godkände idag de nya utsläppskraven för tunga fordon, bland annat lastbilar och bussar, som medlemsstaterna i rådet och parlamentet kom överens om i januari.

Energistadgefördraget är ett internationellt avtal som skyddar investeringar i fossil energi (t.ex. kolkraftverk) mot politiska beslut. Avtalet används av energibolag för att stämma stater och få ersättningar i miljardklassen när exempelvis kolkraft stängs ner.

Utsläppshandeln är EU:s viktigaste klimatverktyg, det bekräftar nya siffror från EU-kommissionen. Förra året rekordminskade nämligen utsläppen i EU inom denna sektor med 15,5 procent jämfört med 2022 års nivå, tack vare utfasningen av kol i Europa — som utsläppshandeln (ETS) kraftigt bidragit till. EU-parlamentariker Jakop Dalunde, som varit med och förhandlat fram en uppdatering av EU:s utsläppshandel kommenterar: Det är mycket glädjande att återigen, tydligare än någonsin, se hur utsläppshandeln gör skillnad! Det vi nu kan konstatera är alltså att utsläppen nästan har halverats sedan systemet infördes år 2005. Detta är en positiv signal och ett viktigt steg på vägen mot att nå EU:s klimatmål, säger Jakop Dalunde. Vi ser också svart på vitt hur viktig omställningen till förnybart är. Rapporten fastslår nämligen att utsläppen från elproduktion minskade med hela 24 procent jämfört med 2022. Detta beror främst på att vind- och solenergi allt mer konkurrerar ut både kol och gas, säger Jak

Idag förväntas EU-kommissionen släppa lagförslag som kraftigt urholkar miljö- och klimatkraven på jordbruket. Detta förbättrar ingenting för Europas bönder - men försämrar den biologiska mångfalden och de långsiktiga förutsättningarna för att bedriva jordbruk i Europa. Miljöpartiets Europaparlamentariker Pär Holmgren kommenterar:

Igår klubbade EU-parlamentet en uppdatering av lagstiftningen om utsläppskrav för luftföroreningar från nya fordon. Det handlar om begränsningarna av partiklar och kväveoxider i avgasutsläpp från fordon, samt däck och bromsar, för att förbättra luftkvaliteten och därmed främja människors hälsa, samt miljön. Tyvärr är denna uppdatering långt ifrån tillräckligt ambitiös för att ta itu med detta allvarliga samhällsproblem, enligt Miljöpartiet. Utsläpp från vägtrafik är den största källan till utsläpp i tätorter i Sverige och 7600 svenskar förväntas dö i förtid varje år till följd av den förorenade luft de andats in. Totalt dödar luftföroreningar sju miljoner människor i världen årligen och i EU är motsvarande siffra över 300 000 fall av för tidig död. Främst drabbas fattiga delar av befolkningen. EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP), är missnöjd med ambitionsnivån och röstade nej till den uppdaterade lagstiftningen: – Dessa luftföroreningar är ett allvarligt problem som dödar. Här behövs

Idag har EU-parlamentet slutligen klubbat EU:s naturrestaureringslag. EU ska återställa natur på 20 procent av sin yta till 2030. För första gången på över 20 år klubbar vi nu en naturvårdslag. Lagen är en förutsättning för att nå EU:s mål kring klimat och biologisk mångfald.

Idag, onsdag den 7:e februari har EU-parlamentet röstat igenom en resolution som kräver att Norge ska respektera sina åtaganden i internationella fördrag om skydd av den marina miljön mot negativa effekter av mänsklig verksamhet.

Idag väntas EU-kommissionen presentera sin rekommendation på nya klimatmål till 2040. EU har sedan tidigare klimatmål för 2030. Nu blickar EU fram mot nästa årtionde. Utan ambitiösa mål i linje med vetenskapen, kommer det vara omöjligt för EU att klara Parisavtalet.

Nu har rådet och EU-parlamentet enats om nya utsläppskrav för tunga fordon, bland annat lastbilar och bussar. De nya kraven är utsläppsminskning för de nya lastbilar som säljs inom EU med 45 procent till 2030, 65 procent till 2035 och 90 procent till 2040, jämfört med nuvarande lagstiftning som endast hade krav på en 30-procentig minskning till 2030. EU-parlamentets miljöpartister har länge efterfrågat nya krav för omställningen av tunga transporter.

Idag röstade EU-parlamentet igenom en resolution som kritiserar EU-kommissionens beslut att godkänna utbetalningar till Ungern och hotar att dra kommissionen inför EU-domstolen för att få beslutet ogiltigförklarat.