Högskolan i Gävle

Högskolan i Gävle deltar i ett nytt och omfattande europeiskt forskningsprojekt som ska hjälpa städer att minska luft- och bullerföroreningar och bättre förstå deras påverkan på människors hälsa. Projektet omfattar totalt 19 partners från åtta länder. Gävle är en av fem pilotstäder där tekniken ska testas i verkligheten.

Psykiskt och ekonomiskt våld i nära relationer påverkar tusentals människors liv varje år. Det kan handla om hot, kontroll, isolering och ekonomisk utsatthet. Nu leder Högskolan i Gävle en kraftsamling för att lyfta frågan om det tysta våldet och öka kunskapen genom forskning.

Kan parkerade elbilar vara reserv när elnätet är hårt belastat? Med 6,2 miljoner i projektmedel från Energimyndigheten ska Högskolan i Gävle nu leda en storskalig studie där lokala elbolag testar ny teknik där elbilars batterier används som stöd till det lokala elnätet.

Under två intensiva dagar 18-19 november samlas 1 600 elever på Högskolan i Gävle för årets Teknikmässa, som bjuder på möten med forskare, företag och studenter - med humorprofilen DeBilalo som programledare.

Vetenskapsrådet har beviljat 1,2 miljoner kronor till Kristina Palm Kaplan, lektor i matematikdidaktik vid Högskolan i Gävle, för att vidareutveckla det nordiska forskningsnätverket Nordic Network for Algebra Learning (N2AL).

En ny studie visar hur privatundervisning – så kallad skuggundervisning – växte fram i det tysta under Sovjettiden. Forskaren Tatiana Mikhaylova vid Högskolan i Gävle ser nu hur samma mönster upprepas i dagens Ryssland: staten ser privat utbildning som ett hot för att den riskerar att sprida oönskade idéer.

Visionen om 15-minutersstaden har fått stort genomslag internationellt. Men ny forskning visar att visionen riskerar att missa målet om den bara tar sikte på att minska utsläpp.

Betong står för omkring åtta procent av de globala koldioxidutsläppen. I en ny bok presenterar Alireza Bahrami, docent och ämnesföreträdare för byggnadsteknik vid Högskolan i Gävle, nya metoder och ny teknik som kan minska betongens miljöpåverkan avsevärt.

En majoritet av västvärldens invånare vänder sig från traditionell religion, men det betyder inte att de har slutat tro. I boken Semi-Secular Worldviews and the Belief in Something Beyond, utgiven vid ansedda Cambridge University Press, undersöker forskare på Högskolan i Gävle gruppen de kallar ”Inbetweeners” människor som inte är religiösa, men ändå tror på ”något”.

Personal som ser, lyssnar och agerar skapar en tryggare skolmiljö. Det visar en ny studie som bygger på intervjuer och fokusgrupper med 133 elever i årskurs 4–9. – Om en elev beter sig illa måste det bli konsekvenser, annars upplever skolbarnen att de inte kan lita på vuxna, säger Silvia Edling, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

Ett nytt internationellt forsknings- och utvecklingsprojekt ska undersöka hur skolans fysiska miljö kan utformas och användas för att på bästa sätt stödja undervisning och elevers lärande. – Den fysiska skolmiljön tas ofta för given i Sverige. Lärmiljöer är nästan osynliga i policydokument, läroplaner och skollag. Det gör det extra spännande att jämföra hur andra europeiska länder arbetar med de här frågorna, säger Anneli Frelin, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

Forskare vid Högskolan i Gävle ska kartlägga hur elen kan utnyttjas mer effektivt lokalt – exempelvis hur elbilars batterier kan bidra som energireserv. Det nya forskningsprojektet får 8,2 miljoner i stöd från Tillväxtverket och Region Gävleborg.

Högskolan i Gävle har etablerat en lantmätarutbildning på distans vid Campus Skellefteå med målet att stärka kompetensförsörjningen i norra Sverige. Intresset för utbildningen är stort med många sökande, varav flertalet från norra delarna av landet.

Länsstyrelsen, Region Gävleborg, kommunledningarna i Gävle och Sandviken, samt flertalet riksdagsledamöter från Gävleborg stödjer Högskolan i Gävles intresseanmälan till att starta en polisutbildning i Gävle.

Ett nytt forskningsprojekt som ska leda till att digitalisering stärker den gröna omställningen i svensk industri finansieras med 21 miljoner kronor. – Det är jätteroligt att vi har fått det här projektet beviljat, vi har lagt ned mycket arbete på att få det på plats, säger Niclas Björsell, professor i elektronik och projektledare.

Forskningsprogrammet Fairtrans, där Högskolan i Gävle är en av parterna, går in i en ny fas med fokus på rättvis klimatomställning. Programmet har tilldelats 40 miljoner kronor av forskningsfinansiärerna Mistra och Formas, som samfinansierar satsningen med 20 miljoner kronor vardera.

Att själv kunna bestämma om man ska arbeta hemifrån eller inte spelar en avgörande roll för stressnivåer bland tjänstemän, visar en ny studie. Stressen minskade med självvalt distansarbete – till en viss gräns. - Det måste finnas en balans mellan arbete på plats och på distans som cheferna bör hjälpa till med att hitta, säger Leticia Januario, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle.

För första gången har forskning tagit reda på vad som utmärker en innovativ lärare. Forskare från 16 länder har samarbetat för att identifiera egenskaper hos lärare som driver utvecklingen i skolorna framåt. - Egenskaperna visade sig vara likartade oavsett vilket land som forskningen bedrevs i, vilket var överraskande, säger Annika Elm, lektor i didaktik.

Hur skapar man en hållbar arbetsmiljö i tider av flexibelt arbete? På Trafikverket prövade forskare från Högskolan i Gävle en ny typ av arbetsmiljöinsats i två steg – med god effekt, framför allt för anställda med stort behov av återhämtning.

Högskolan i Gävle har beviljats 12 miljoner kronor från KK-stiftelsen för ett nytt forskningsprojekt som ska hjälpa tillverkningsindustrin att säkra hållbarheten i hela leverantörskedjan. Tolv företag deltar och medfinansierar projektet som leder till en total budget på 23 miljoner.