Skaraborgs sjukhus

När Skaraborgs Sjukhus stärker sitt arbete med katastrofmedicin, krisberedskap och totalförsvar får Åsa Fredriksson en central roll. Den erfarna kirurgen har nyligen tillträtt som katastrof- och beredskapsöverläkare och har samtidigt ett uppdrag som chefläkare inom beredskapsområdet. För Åsa Fredriksson innebär det ett nytt kapitel i en lång karriär på Skaraborgs Sjukhus.

Infektionsläkaren Gunnar Jacobsson vid Skaraborgs Sjukhus har utsetts till adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Uppdraget inleds den 21 september och löper under två år.

På intensivvårdsavdelningen (IVA) vid Skaraborgs Sjukhus Skövde har ett lokalt utvecklat digitalt verktyg förenklat ett viktigt moment i vården. Genom en ny webbapp för beräkning av patienters vätskebalans har personalen fått ett mer enhetligt arbetssätt samtidigt som en källa till frustration har försvunnit.

Illamående i samband med cytostatikabehandling är en av de mest påfrestande biverkningarna för cancerpatienter. Trots att effektiva läkemedel finns har behandlingen länge sett olika ut beroende på var i landet patienten vårdas. Ett omfattande förbättringsarbete har nu tagit sikte på just detta: att skapa en jämlik, evidensbaserad och personcentrerad behandling mot illamående – oavsett vårdplats.

Skaraborgs Sjukhus fortsätter att leverera en hög nivå av vård trots ett ansträngt läge. Det har genomförts åtgärder för att stärka patientsäkerheten i vården och det pågår ett arbete för att se över lokalbehoven för ambulansverksamheten i Skövde.

Ett förbättringsarbete på Kvinnokliniken vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde har lett till en översyn av rutinmässig provtagning – med målet att minska onödig resursförbrukning och samtidigt stärka kvaliteten i vården. Initiativet är en del av konceptet Kloka Kliniska Val.

Personalen vid BUP i Skaraborg möter ungdomar som ofta har en lång historia av psykisk ohälsa bakom sig. Många har redan fått flera olika insatser, men återkommer ändå i akuta skeden med självskadebeteende, suicidtankar eller stora svårigheter att hantera sina känslor. För att bättre möta deras behov har BUP Skaraborg under de senaste åren byggt upp en verksamhet med färdighetsträning enligt dialektisk beteendeterapi, DBT.

När sommarsäsongen infaller fortgår verksamheten vid Skaraborgs Sjukhus som vanligt, även för de barn och unga som vårdas i Skövde. I en vårdmiljö präglad av undersökningar, väntan och ibland oro utgör lekterapin en integrerad del av vården, där lek, skapande och fantasi stödjer både återhämtning och förståelse.

Sedan december 2025 finns välfärdsrådgivare på akutmottagningen vid Skaraborgs Sjukhus i Skövde – en satsning som redan gör tydlig skillnad. Genom att möta patienter direkt i det akuta skedet kan fler få rätt stöd i tid, vilket minskar behovet av slutenvård och skapar en tryggare väg hem.

Skaraborgs Sjukhus har vänt en utmanande utveckling. En avgörande faktor är det fördjupade samarbetet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) – men också ett medvetet arbete med att utveckla verksamheten och skapa trygg vård på nya sätt. Nu lyfts modellen fram som en möjlig väg framåt för att säkra tillgänglighet och kvalitet i hela Västra Götalandsregionen.

Vården av patienter med livmoderhalscancer vid Skaraborgs Sjukhus bygger på tidig upptäckt, nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och allt mer skonsamma behandlingsmetoder. I många fall upptäcks cancern redan i ett tidigt stadium genom det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer.

På akutmottagningen är ingen dag den andra lik. Tempot skiftar snabbt, besluten fattas under press och mötena med patienterna är ofta både intensiva och avgörande. För ST läkaren Sandra Inganäs är det just detta som gör arbetet så speciellt.

Den nationella samordnaren Anders Sylvan besökte nyligen Skövde och Skaraborgs Sjukhus som en del av regeringens uppdrag att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Under besöket fick han ta del av ett omfattande förbättringsarbete som lett till tydliga resultat inom den planerade kirurgin.

Sömnmedicinmottagningen vid Skaraborgs Sjukhus Skövde har under de senaste åren ställt om sitt arbetssätt för att möta en växande och kronisk patientgrupp. Med hjälp av digitala vårdmöten, informationsfilmer och nya arbetssätt har mottagningen skapat ökad tillgänglighet, bättre arbetsmiljö och hög patientnöjdhet.

Vid styrelsemötet 22 maj visade lägesbilden vid Skaraborgs Sjukhus sammantaget på en verksamhet i omställning mot en mer tillgänglig, säker och effektiv vård. Den senaste delårsrapporten redovisade också ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat.

Skaraborgs Sjukhus har sedan 2018 arbetat med brukarstyrd inläggning för personer med självskadebeteende, upprepade suicidtankar eller tidigare suicidförsök. Arbetssättet är en del av en större förändring inom psykiatrin – där fokus har flyttats från långa slutenvårdstider till ökat egenansvar, kortare vårdtillfällen och strategier för att hantera starka känslor i vardagen.

På akutmottagningen arbetar ett team av specialiserade undersköterskor med en avgörande uppgift – att ge patienter med frakturer och ortopediska skador rätt behandling direkt. Som gipstekniker kombinerar de medicinsk kunskap med praktiska färdigheter och ett tydligt patientfokus.

Patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning (IVA) kan bära med sig svåra upplevelser långt efter att den akuta fasen är över. Minnesluckor, mardrömmar, hallucinationer och psykisk ohälsa är vanligt. För att fånga upp och bearbeta dessa erfarenheter finns post IVA – en uppföljningsmottagning som även arrangerar kafékvällar för tidigare intensivvårdspatienter och anhöriga.

Att opereras i dag ser ofta helt annorlunda ut än för 20 år sedan. Skonsammare kirurgiska metoder, som titthålskirurgi och mer precisa instrument, gör att många patienter mår bättre, kan komma hem tidigare och återhämtar sig snabbare.

Rasmus Jakobsson, specialistläkare i urologi vid Skaraborgs Sjukhus, har disputerat för doktorsexamen med en avhandling om njurcancer. Forskningen kan på sikt leda till mer individanpassad behandling – och minska risken för att patienter får vård de inte behöver.