Röda Korsets Högskola

En ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering lyfter hur symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och traumatisering kan likna varandra – och förekomma samtidigt.

Ingen vill tänka på att barn utsätts för tortyr. Forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr drivs vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering på Röda Korsets Högskola. Projektet fokuserar på hur barn som utsatts för tortyr och kommit till Sverige på flykt kan identifieras, få vård och få sina skador dokumenterade i rättsprocesser. I podden lyfts delar av projektet om behandling av tortyrskadade barn. Catarina Nahlén Bose, lektor och forskare vid Röda Korsets Högskola, bemöter en myt utifrån en litteraturstudie tillsammans med forskarkollegan lektor Miguel Diaz: traumabehandling hjälper barn även i instabila livssituationer. Psykologerna Ronak Tamdjidi och Ferdinand Garoff berättar om en pilotstudie där intensiv traumabehandling anpassats även för mycket små barn. Samtalet leds av Frida Johansson Metso, samordnare vid kompetenscentret. I maj lanseras den världsunika antologin Torterad som barn. Tortyr, flykt och rätten att läka. Den belyser tortyr ur juri

Tryggare larmsamtal för äldre är i fokus i ett forskningsprojekt som ska utveckla en metod för mer personcentrerad kommunikation med äldre vid samtal med SOS Alarm 112. Projektet leds av professor Katarina Bohm vid Röda Korsets Högskola och har tilldelats 2,9 miljoner av Familjen Kamprads stiftelse. Projektet ska undersöka följande frågor: Vilka svårigheter, framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter i larmsamtal med larmoperatörer/sjuksköterskor och äldre personer, förekommer? Hur upplever äldre personer kommunikationen i larmsamtal och hur ser de på utveckling och förbättring? Hur upplever personal på larmcentralen larmsamtalet utifrån fokus på säker kommunikation med äldre personer, efter att de har utbildats i personcentrerad kommunikation? Projektet kommer att pågå i två år med start i september 2026. Kontakt: Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola: https://www.rkh.se/katarinabohm

Infektionssjukdomar är fortsatt ett globalt problem trots medicinska framsteg. I dagarna har den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerats. Syftet med kompetensbeskrivningen är att på nationell nivå tydligt definiera den fördjupade kunskap och de avancerade färdigheter som utmärker specialistsjuksköterskan inom infektionssjukvård. – Den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård är ett viktigt steg för att synliggöra specialistkompetensen i infektionsvården, säger Jason Murphy, lektor och programansvarig för utbildningen till specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola som har deltagit i processen och medverkat i granskningen av kompetensbeskrivningen. Samverkan som har stärkt den akademiska legitimiteten och säkerställt att beskrivningen är väl förankrad i både utbildningens innehåll och klinisk praxis. Dokumentet beskriver den avancerade kompetensnivån för special

Smärta är något vi alla kan relatera till mer eller mindre. I det här avsnittet av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och hälsa” är smärta i fokus. Medverkar gör Beata Molin, lektor, och Jacob Lindroos, adjunkt som intervjuas om forskning på området och hur de utbildar om smärta i sjuksköterskeprogrammet. Journalist Gabriella Ahlström intervjuar. Otillräcklig kunskap om smärta inom vårdutbildningar och klinisk praktik Smärta är ett av våra vanligaste hälsoproblem, samtidigt är kunskapsnivån om smärta ofta otillräcklig inom vårdutbildningar och klinisk praktik. Detta kan påverka hur patienter med smärta bemöts och behandlas. Därför är det så viktigt att blivande sjuksköterskor får en god kunskap om vad smärta är eftersom bemötandet av sjukvårdspersonalen också har stor betydelse för patientens smärtupplevelse. – Smärta innehåller massa variabler som måste läsas av, samtidigt som det också är en subjektiv upplevelse. Hur ont det gör och hur det påverkar kan bara patienten känna. Vi m

Kvinnor med erfarenhet av krig, tortyr och flykt har ofta utsatts för könsbaserat våld, levt i strukturer där deras rättigheter begränsats och tvingats skapa nya liv i Sverige under svåra villkor. Trots omfattande ohälsa, ofta i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), står många långt ifrån den vård de har rätt till. I samband med Internationella kvinnodagen 2026 presenteras den tredje rapporten inom forskningsprojektet Mitt hjärtas syster. Projektet drivs vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö och har en stark lokal förankring.

En nyligen publicerad randomiserad kontrollerad studie visar att fysisk aktivitet kan minska psykisk ohälsa hos traumadrabbade flyktingar. Studien har genomförts av forskarna Henrik Nilsson, Maria Gottvall, Catharina Gustavsson, Alexander Nissen och Fredrik Saboonchi. Fysisk aktivitet gör verklig skillnad I studien deltog 183 personer i ett tio veckor långt, gruppbaserat program med traumamedveten fysisk aktivitet. Deltagarna randomiserades till en interventionsgrupp (92 personer) eller en kontrollgrupp på väntelista (91 personer). – Många av deltagarna lever med komplex PTSD och låg fysisk aktivitetsnivå. De tydliga och långvariga förbättringarna visar att ett traumamedvetet upplägg med fysisk aktivitet kan göra verklig skillnad, säger Maria Gottvall, docent vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i projektet. Resultaten visar en tydlig och kliniskt meningsfull minskning av symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Även dep

Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola. Utmaningar i behandling av unga på flykt Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad

Kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök undersöks i en nyligen publicerad forskningsstudie.

Forskning om alkoholberoende och återhämtning tilldelas medel från Systembolagets Alkoholforskningsråd.

Idag, på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, publicerar vi ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och Hälsa”, denna gång med forskning med och för kvinnor som har flytt i fokus. Poddavsnittet beskriver forskningsprojektet "Mitt Hjärtas syster" som utvecklat traumabehandling för kvinnor som tvingats fly sina hemländer och sökt traumabehandling vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. Projektledarna, psykologen Linda Jolof och fysioterapeuten Patricia Rocca, har genom litteraturstudier, intervjuer med före detta patienter, fokusgrupper med kollegor och nu en specialutformad gruppintervention drivit på utvecklingen för bättre traumabehandling utformad för, av och med kvinnor. Gruppinterventionen, som nu utvärderas med hjälp av Malmö universitet och forskaren Marie Karlsson, är i fokus under poddavsnittet. Frida Johansson-Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskadereh

Beslutsfattande kring äldre patienter i akuta prehospitala situationer, till exempel vid ambulansutryckningar, är ofta komplext och kräver bättre struktur visar en ny studie av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Delat beslutsfattande mellan patienter och vårdpersonal Delat beslutsfattande som syftar till att säkerställa att patienter tillsammans med vårdpersonal fattar beslut om den fortsatta vården är ofta målet, men i praktiken är det svårt att uppnå, särskilt med äldre som har nedsatt kognitiv förmåga eller svårt att kommunicera sina önskemål. Forskningen visar dessutom att kunskapen om hur beslutsfattandet går till i prehospitala miljöer är låg. – Hierarkiska strukturer inom vården, rädsla för repressalier och osäkerhet kring risk–nytta-bedömningar utgör hinder för ett verkligt delat beslutsfattande, säger Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien. Studien har analyserat 26 vetenskapliga artiklar från perioden 2000–2024

Studien genomfördes av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola undersökte hur insulinresistens, det vill säga hur kroppen använder insulin för att ta upp socker, hänger ihop med hjärnans åldrande och risken för demens hos äldre personer som inte har diabetes. – Resultaten visade tydligt att individer med hög eGDR, vilket indikerar bättre insulinkänslighet, hade yngre hjärnor och en minskad risk att utveckla demens. De med de mest gynnsamma värdena insjuknade i demens i genomsnitt över ett år senare än de med de lägsta värdena, och deras hjärnor motsvarade en ålder som var cirka två år yngre. Effekten var särskilt uttalad hos personer med genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom (APOE ɛ4-genen), säger Stéphanie Paillard-Borg, docent vid Röda Korsets Högskola, och en av forskarna bakom studien. Forskarna använde data från över 250 000 personer i Storbritannien som var 55 år eller äldre och fria från diabetes och demens när studien startade. De beräknade ett mått som kallas esti

När ansökningsomgången till sjuksköterskeprogrammet som startar vårterminen 2026 stängde hade 2 997 personer sökt programmet, det är rekord i antalet sökande till vårterminen. Av dessa är 562 förstahandssökande, också en rekordsiffra. Antalet sökande till utbildningen våren 2025 var 2 646. – Så roligt att så många vill studera till sjuksköterska och att de väljer studier vid Röda Korsets Högskola i första hand. Vi erbjuder en sjuksköterskeutbildning av hög kvalitet med global profil och vi ser fram emot att välkomna våra nya studenter till våren, säger Susanne Georgsson, rektor vid Röda Korsets Högskola. Totalt har 3 195 anmälningar till program och fristående kurser som startar till hösten vid Röda Korsets Högskola lämnats in. Ansökan till vårterminens utbildningar stängde den 15 oktober och då hade 264 000 personer anmält sig till program och kurser – en ökning med 4,6 procent jämfört med vårterminen 2025. Mer information Läs uhr:s pressmeddelande

Att ta anabola androgena steroider för att bygga en starkare kropp är som rysk roulette. Det säger forskaren Nina Gårevik, lektor vid Röda Korsets Högskola, i det senaste avsnittet av högskolans podd ”Omvårdnad och hälsa” där hon intervjuas om sin forskning av journalisten Gabriella Ahlström. I samtalet talas om vad som driver unga män att ta preparaten och hur det påverkar samhället, vilken kultur som leder människor in i den världen, hur skolhälsovård och sjukvård kan möta ungdomar med kroppsideal som drivs av en osund syn på kost och träning, och vilka medicinska biverkningar som preparaten ger. – Idag vill man se hälsosam ut, men inte nödvändigtvis bygga stora muskler. Det finns svåra biverkningar och de som har använt anabola androgena steroider kanske inte återhämtar sig, även om preparaten tas i mindre doser, det är som rysk roulette. Många är medvetna om riskerna, men drivkrafterna med tankarna på kroppen och att känna att man inte duger är så starka att de ändå väljer att ta p

”Ofta vågar de inte berätta, ibland sitter förövaren i väntrummet. Jag märkte på patienternas skador att skadebilden inte stämde med det patienten berättade hade hänt”. Våld mot kvinnor och i nära relationer är ämnet för ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podcast ”Omvårdnad och hälsa”. I avsnittet intervjuas Leah Okenwa Emegwa, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola, som både utbildar och forskar inom området våld i nära relationer. Paul Parker, IKT-pedagog vid Röda Korsets Högskola intervjuar.

Ny studie visar vårdpersonalens strävan att införa Safewards i rättspsykiatrin

Krig märker en människa för livet. Men traumatisering kan botas. Utställningen ”Trauma & Tid” som visas på Södertörns högskolebibliotek hela oktober handlar om krig, trauma och flyktingmottagande.

Den 26 juni är den Internationella solidaritetsdagen för tortyroffer. Nya behandlingsmetoder på ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, ger hopp om snabbare återhämning. På Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala pågår ett hoppfullt arbete. Där har vi påbörjat ny traumabehandling för barn i forskningsprojektet ”Barn som överlevt tortyr”. – Vi belyser ett ämne som varit eftersatt trots att tortyr mot barn har förekommit i alla tider och tyvärr är högaktuellt. Det har varit oerhört värdefullt att sätta sig in i hur tortyr används mot unga. Vi ser till exempel att många barn utsätts genom att tvingas bevittna tortyr mot sina föräldrar, säger Ronak Tamdjidi, barnpsykolog på behandlingscentret och projektledare. Intensiv behandling kan ge snabbare återhämtning Projektet startade med en litteraturstudie. Ett av fynden var att psykologiska traumabehandlingar med ett mer intensivt och sammanhållet upplägg kan ge god effekt för barn.

En ny narrativ översiktsstudie från Röda Korsets Högskola belyser de djupgående och ofta förbisedda konsekvenserna av tortyr, särskilt när det gäller traumatiska hjärnskador (TBI) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien, författad av Miguel Diaz och Inger Wallin Lundell, visar hur dessa trauman påverkar hjärnans exekutiva funktioner – de kognitiva förmågor som styr vårt minne, planering, uppmärksamhet och emotionella reglering. Neurologiska avtryck och påverkan på asylprocessen Tortyr är inte bara en fysisk kränkning utan lämnar också djupa spår i hjärnans struktur. Studien visar att både TBI och PTSD är kopplade till förtunning av hjärnbarken samt skador på områden som är centrala för minne och känsloreglering. Dessa förändringar leder till svårigheter med koncentration, initiativförmåga, planering och anpassning till nya situationer. – I många länder bygger asylförfarandet på muntliga intervjuer där individen förväntas återge en sammanhängande berättelse om sina upplevelser.