Röda Korsets Högskola

Forskning om alkoholberoende och återhämtning tilldelas medel från Systembolagets Alkoholforskningsråd.

Idag, på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, publicerar vi ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och Hälsa”, denna gång med forskning med och för kvinnor som har flytt i fokus. Poddavsnittet beskriver forskningsprojektet "Mitt Hjärtas syster" som utvecklat traumabehandling för kvinnor som tvingats fly sina hemländer och sökt traumabehandling vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. Projektledarna, psykologen Linda Jolof och fysioterapeuten Patricia Rocca, har genom litteraturstudier, intervjuer med före detta patienter, fokusgrupper med kollegor och nu en specialutformad gruppintervention drivit på utvecklingen för bättre traumabehandling utformad för, av och med kvinnor. Gruppinterventionen, som nu utvärderas med hjälp av Malmö universitet och forskaren Marie Karlsson, är i fokus under poddavsnittet. Frida Johansson-Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskadereh

Beslutsfattande kring äldre patienter i akuta prehospitala situationer, till exempel vid ambulansutryckningar, är ofta komplext och kräver bättre struktur visar en ny studie av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Delat beslutsfattande mellan patienter och vårdpersonal Delat beslutsfattande som syftar till att säkerställa att patienter tillsammans med vårdpersonal fattar beslut om den fortsatta vården är ofta målet, men i praktiken är det svårt att uppnå, särskilt med äldre som har nedsatt kognitiv förmåga eller svårt att kommunicera sina önskemål. Forskningen visar dessutom att kunskapen om hur beslutsfattandet går till i prehospitala miljöer är låg. – Hierarkiska strukturer inom vården, rädsla för repressalier och osäkerhet kring risk–nytta-bedömningar utgör hinder för ett verkligt delat beslutsfattande, säger Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien. Studien har analyserat 26 vetenskapliga artiklar från perioden 2000–2024

Studien genomfördes av forskare från bland annat Röda Korsets Högskola undersökte hur insulinresistens, det vill säga hur kroppen använder insulin för att ta upp socker, hänger ihop med hjärnans åldrande och risken för demens hos äldre personer som inte har diabetes. – Resultaten visade tydligt att individer med hög eGDR, vilket indikerar bättre insulinkänslighet, hade yngre hjärnor och en minskad risk att utveckla demens. De med de mest gynnsamma värdena insjuknade i demens i genomsnitt över ett år senare än de med de lägsta värdena, och deras hjärnor motsvarade en ålder som var cirka två år yngre. Effekten var särskilt uttalad hos personer med genetisk riskfaktor för Alzheimers sjukdom (APOE ɛ4-genen), säger Stéphanie Paillard-Borg, docent vid Röda Korsets Högskola, och en av forskarna bakom studien. Forskarna använde data från över 250 000 personer i Storbritannien som var 55 år eller äldre och fria från diabetes och demens när studien startade. De beräknade ett mått som kallas esti

När ansökningsomgången till sjuksköterskeprogrammet som startar vårterminen 2026 stängde hade 2 997 personer sökt programmet, det är rekord i antalet sökande till vårterminen. Av dessa är 562 förstahandssökande, också en rekordsiffra. Antalet sökande till utbildningen våren 2025 var 2 646. – Så roligt att så många vill studera till sjuksköterska och att de väljer studier vid Röda Korsets Högskola i första hand. Vi erbjuder en sjuksköterskeutbildning av hög kvalitet med global profil och vi ser fram emot att välkomna våra nya studenter till våren, säger Susanne Georgsson, rektor vid Röda Korsets Högskola. Totalt har 3 195 anmälningar till program och fristående kurser som startar till hösten vid Röda Korsets Högskola lämnats in. Ansökan till vårterminens utbildningar stängde den 15 oktober och då hade 264 000 personer anmält sig till program och kurser – en ökning med 4,6 procent jämfört med vårterminen 2025. Mer information Läs uhr:s pressmeddelande

Att ta anabola androgena steroider för att bygga en starkare kropp är som rysk roulette. Det säger forskaren Nina Gårevik, lektor vid Röda Korsets Högskola, i det senaste avsnittet av högskolans podd ”Omvårdnad och hälsa” där hon intervjuas om sin forskning av journalisten Gabriella Ahlström. I samtalet talas om vad som driver unga män att ta preparaten och hur det påverkar samhället, vilken kultur som leder människor in i den världen, hur skolhälsovård och sjukvård kan möta ungdomar med kroppsideal som drivs av en osund syn på kost och träning, och vilka medicinska biverkningar som preparaten ger. – Idag vill man se hälsosam ut, men inte nödvändigtvis bygga stora muskler. Det finns svåra biverkningar och de som har använt anabola androgena steroider kanske inte återhämtar sig, även om preparaten tas i mindre doser, det är som rysk roulette. Många är medvetna om riskerna, men drivkrafterna med tankarna på kroppen och att känna att man inte duger är så starka att de ändå väljer att ta p

”Ofta vågar de inte berätta, ibland sitter förövaren i väntrummet. Jag märkte på patienternas skador att skadebilden inte stämde med det patienten berättade hade hänt”. Våld mot kvinnor och i nära relationer är ämnet för ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podcast ”Omvårdnad och hälsa”. I avsnittet intervjuas Leah Okenwa Emegwa, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola, som både utbildar och forskar inom området våld i nära relationer. Paul Parker, IKT-pedagog vid Röda Korsets Högskola intervjuar.

Ny studie visar vårdpersonalens strävan att införa Safewards i rättspsykiatrin

Krig märker en människa för livet. Men traumatisering kan botas. Utställningen ”Trauma & Tid” som visas på Södertörns högskolebibliotek hela oktober handlar om krig, trauma och flyktingmottagande.

Den 26 juni är den Internationella solidaritetsdagen för tortyroffer. Nya behandlingsmetoder på ett av Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, ger hopp om snabbare återhämning. På Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala pågår ett hoppfullt arbete. Där har vi påbörjat ny traumabehandling för barn i forskningsprojektet ”Barn som överlevt tortyr”. – Vi belyser ett ämne som varit eftersatt trots att tortyr mot barn har förekommit i alla tider och tyvärr är högaktuellt. Det har varit oerhört värdefullt att sätta sig in i hur tortyr används mot unga. Vi ser till exempel att många barn utsätts genom att tvingas bevittna tortyr mot sina föräldrar, säger Ronak Tamdjidi, barnpsykolog på behandlingscentret och projektledare. Intensiv behandling kan ge snabbare återhämtning Projektet startade med en litteraturstudie. Ett av fynden var att psykologiska traumabehandlingar med ett mer intensivt och sammanhållet upplägg kan ge god effekt för barn.

En ny narrativ översiktsstudie från Röda Korsets Högskola belyser de djupgående och ofta förbisedda konsekvenserna av tortyr, särskilt när det gäller traumatiska hjärnskador (TBI) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien, författad av Miguel Diaz och Inger Wallin Lundell, visar hur dessa trauman påverkar hjärnans exekutiva funktioner – de kognitiva förmågor som styr vårt minne, planering, uppmärksamhet och emotionella reglering. Neurologiska avtryck och påverkan på asylprocessen Tortyr är inte bara en fysisk kränkning utan lämnar också djupa spår i hjärnans struktur. Studien visar att både TBI och PTSD är kopplade till förtunning av hjärnbarken samt skador på områden som är centrala för minne och känsloreglering. Dessa förändringar leder till svårigheter med koncentration, initiativförmåga, planering och anpassning till nya situationer. – I många länder bygger asylförfarandet på muntliga intervjuer där individen förväntas återge en sammanhängande berättelse om sina upplevelser.

Folkhälsosystemen står ständigt inför nya utmaningar och måste vara flexibla och kunna anpassa sig för att hantera globala hälsoskillnader. Skillnader mellan folkhälsorekommendationer och vad som faktiskt levereras finns. En ny internationell studie med forskare från Röda Korsets Högskola belyser de utmaningar och möjligheter som folkhälsovården står inför när det gäller att bygga kapacitet och förbättra arbetskraftens kompetenser. – Med tanke på växande ojämlikheter och varierande kvalitet finns det ett växande intresse för att tillämpa hälsosystembaserade perspektiv på folkhälsoresiliens. I studien definierar vi motståndskraft inom folkhälsan som förmågan hos samhällen och hälsosystem att anpassa sig till, återhämta sig från och motstå nödsituationer och katastrofer inom folkhälsan, säger Stephanie Paillard Borg, docent vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien. Professionell kompetensutveckling för verksamma inom folkhälsoområdet Effektiviteten hos ett folkhälsosystem

Det är nästan en omöjlig tanke att föreställa sig att barn kan utsättas för tortyr. Det är kanske en av anledningarna till att få barn identifieras som tortyroffer. I en ny forskningsstudie har en systematisk översikt av screening, dokumentation och behandling av tortyrskador hos barn genomförts. Artikeln visar på behovet av att utveckla metoder för att identifiera barn som överlevt tortyr och att både individuella och gruppbaserade behandlingar kan minska symtom på PTSD. Få barn identifieras som offer för tortyr – Barn runt om i världen utsätts för tortyr men det är få som identifieras som offer för dessa typer av handlingar. Kunskap som underlättar identifiering, dokumentation och behandling av tortyrskador hos barn kan möjliggöra upprättelse och rehabilitering för fler behövande barn, berättar Catarina Nahlén Bose, lektor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna bakom studien. Artikeln betonar att tortyr av barn är ett globalt problem som förekommer både i krig och fred, och at

Tusentals dödades och skadades i den enorma jordbävningen som ägde rum i Turkiet och Syrien 2023. Hjälparbetare från många organisationer fanns snabbt på plats för att ï olika räddningsinsatser hjälpa de tusentals människor som skadades och förlorade sina hem. Forskning visar att personal som hjälper till vid katastrofer är exponerade för fysiska och psykiska hälsorisker och riskerar ohälsa efter att räddningsinsatsen har avslutats. I studier med bland annat forskare från Röda Korsets Högskola undersöks egenvårdsstrategier som används av katastrofpersonal efter jordbävningen i Turkiet och Syrien 2023. Egenvårdsstrategier utvecklas och är en viktig resurs En webbaserad enkät där data från 252 personer verksamma i hjälparbetet efter jordbävningen i Turkiet och Syrien 2023 samlades in för att undersöka vilka strategier som användes för att hantera upplevelser och påverkan från katastrofarbetet. Studien visar att det finns en rad olika egenvårdsstrategier som katastrofberedskapspersonalen

Hur olika faktorer i det svenska mottagningssystemet påverkar de psykiska förutsättningarna för människor på flykt är ämnet för en ny avhandling ”New Beginnings, New Challenges: Health & Housing of Asylum Seekers and Refugees in their Early Post-Migration Period in Sweden" av Charlotta van Eggermont Arwidsons som nyligen disputerade vid Röda Korsets Högskola. – I min forskning har jag tittat på hur levnadsförhållandena i Sverige påverkar asylsökandes och flyktingars psykiska hälsa, med särskilt fokus på bostadssituationen under asylprocessen och dess bidrag till psykisk ohälsa. Syftet har varit att fördjupa förståelsen för hur olika faktorer i det svenska mottagningssystemet påverkar de psykiska förutsättningarna för människor på flykt, säger Charlotta van Eggermont Arwidson, forskare. Forskningen fokuserar på asylsökande och nyanlända flyktingar i Sverige. – De mest betydande resultaten visar att asylsökandes psykiska hälsa påverkas av en kombination av flera faktorer, där boendesitua

Ambulanssjukvården spelar en central roll i akutsjukvårdskedjans första steg genom att bedöma, påbörja behandling och transportera patienter till akutmottagningen. En ny forskningsstudie visar att ambulanspersonalen spelar en viktig roll för att identifiera patienter med allvarliga sjukdomstillstånd som är i behov av akutsjukvård men har ospecifika symtom. Bedöma och identifiera patienter En utmaning för ambulanssjukvården är att bedöma och identifiera vilka patienter som ska transporteras till akutmottagningen. I ideala fall skulle dessa vara patienter med allvarliga sjukdomar. Dock kompliceras bedömningen ytterligare av att patienter med ospecifika symtom såsom nedsatt allmäntillstånd och sjukdomskänsla är svåra att bedöma och ofta har vitala parametrar inom normalintervallen, trots att en tredjedel av patienterna har underliggande allvarliga sjukdomar. – Vi har studerat andelen allvarliga sjukdomar bland patienter med ospecifika symptom som transporteras respektive inte transportera

Att leva med ADHD kan påverka sexuella beteenden och intima relationer hos unga kvinnor vilket resulterar i en högre risk för oönskad graviditet, sexuell utsatthet och sexuell dysfunktion. Forskning om vårdpersonalens uppfattningar och erfarenheter av sexuell- och reproduktiv hälsa hos unga kvinnor med ADHD belyser vårdpersonalens roll för att möta dessa utmaningar och att ett tillförlitligt stöd är viktigt. – För kvinnor med ADHD kan svårigheter med impulskontroll, känsloreglering och låg självkänsla påverka det sexuella utforskandet i ung ålder. För att få en större förståelse för detta har vi studerat vårdpersonalens uppfattningar och erfarenheter av sexuell- och reproduktiv hälsa hos unga kvinnor med ADHD, berättar Karin Wallin, doktorand vid Institutionen för hälsa, medicin och vård vid Linköpings universitet som har genomfört studien. Förväntningar, risktagande och komplexa relationer I de kvalitativa intervjuerna beskrev vårdpersonalen att de uppfattade att vissa kvinnor var räd

Att dricka för mycket alkohol är vanligt förekommande, men färre än 20 procent får hjälp att behandla sina problem. En ny studie visar att träning ger en livsstilsförändring som också är ett effektivt sätt att minska på konsumtionen av alkohol. – Stigma, brist på förmåga att se på sin alkoholkonsumtion som ett problem och en önskan om att hantera drickandet på egen hand är hinder mot att söka hjälp, säger Maria Jirwe, professor vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i studien. Behandlingsmetoden upplevs inte som stigmatiserad Förutom de redan kända hälsofarorna med hög alkoholkonsumtion så är personer som dricker för mycket alkohol, också mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva än person som inte har ett för högst alkoholintag. I studien undersöks hur erfarenheter av yoga och aerobics som träningsform bland icke-behandlingssökande vuxna som dricker för mycket, kan användas som en behandling. – Generellt har träning konstaterade positiva effekter på människans fysiska och me

En person som tvingats fly krig och förföljelse har en tio gånger högre risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än svenskfödda – ungefär 30 procent av nyanlända och flyktingar lider av PTSD. En studie från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering visar att en ny typ av intensivvårdsbehandling ger stor effekt – och därmed ett nytt hopp för krigsflyktingar. Idag på Världsflyktingdagen (World Refugee Day) släpper Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering rapporten ”Intensivbehandling för personer som traumatiserats till följd av tortyr, krig och flykt”. Rapporten beskriver en pilotstudie vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade (RKC) i Uppsala. Syftet med att testa en ny metod har varit att hjälpa de som inte får effekt av traditionell traumabehandling. Inspiration till pilotstudien hämtades bland annat från Nederländerna, där en traumaterapi som i vanliga fall tar mellan 1–2 år kondenserats

Ambulanspersonal ställs ofta inför etiska utmaningar när de vårdar patienter med nedsatta beslutsfattande förmågor. Denna kompetens sätts allt oftare på prov idag, att bedöma graden av beslutsförmåga och hantera etiska värderingar är en komplex uppgift. En ny studie visar att införandet av etikronder skulle vara en metod som hjälper ambulanspersonalen att utveckla sin kompetens. – Etikronder som metod vet vi redan idag har implementerats inom en rad vårdområden med framgång. Syftet med metoden är att främja utvecklingen av etisk kompetens bland kliniker, vilket vi ser ett behov av baserat på att ambulanspersonal allt oftare ställs inför dessa typer av utmaningar, säger Catharina Frank, docent och lektor vid Röda Korsets Högskola. Etikronder i grupp främjar kunskap- och erfarenhetsutbyte Etikronder leds av en utsedd moderator med expertis inom etik för att underlätta diskussionerna. Moderatorns roll är att främja en öppen dialog och uppmuntra gruppreflektion mellan deltagarna. I studien