Röda Korsets Högskola

En nyligen publicerad studie visar att god kunskap om hygienrutiner inte alltid innebär att de följs i praktiken.

En ny studie visar hur en mobilapp kan stödja skolsköterskor i att tidigt uppmärksamma psykisk ohälsa hos unga – som ett komplement till det personliga mötet, där förtroende och kontinuitet är avgörande.

Äldre personer med flera långvariga sjukdomar står för en stor del av besöken på akutmottagningar, samtidigt som forskning visar att upp till vart fjärde besök kan vara möjligt att undvika. En ny studie bland vårdpersonal i Stockholm visar att begränsad tillgång till vård, brister i kommunikation och samarbete samt fragmenterad vård kan bidra till onödiga akutbesök. I studien deltog 100 undersköterskor, sjuksköterskor och läkare från bland annat akutmottagning, geriatrik, ambulanssjukvård, primärvård och hemsjukvård. Flera faktorer går att påverka Studien identifierade fyra centrala områden: otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård och social vård, bristande kommunikation och samarbete, otillräcklig professionell och geriatrisk kompetens samt otydligt ansvar och fragmenterad vård. Begränsad tillgång till vård lyftes som det största problemet i fem av de sex undersökta verksamheterna, medan primärvården framför allt betonade brister i kommunikationen. – Flera av faktorerna går att

Under de senaste decennierna har kraven på akademisk kompetens inom högre utbildning ökat, inte minst i samband med att studenter skriver examensarbeten på olika utbildningsnivåer. Att handleda sjuksköterskestudenter som skriver examensarbete kräver både tydliga organisatoriska ramar och pedagogisk flexibilitet. Det visar en ny studie där lärare vid fyra svenska lärosäten intervjuats om sina erfarenheter av grupphandledning. Handledarrollen utvecklas över tid Kollegialt och organisatoriskt stöd har också stor betydelse. I studien intervjuades 21 lärare med erfarenhet av att handleda sjuksköterskestudenters examensarbeten på kandidatnivå. – Resultaten visar att handledarna utvecklar och formar sin roll genom kursplaner och riktlinjer, men också genom egna erfarenheter, handledning i par och samtal med kollegor. Handledare känner en stark känsla av personligt ansvar och medansvar för sina studenters framsteg. Särskilt nya handledare kan känna sig osäkra och behöva introduktion och stöd f

Ungas psykiska hälsa talas om i allt större utsträckning i termer av diagnoser. Det finns dock begränsad kunskap om hur unga själva beskriver psykiskt lidande och sina behov av stöd. I en ny studie ”Att försöka överleva i en känslomässig storm” från Röda Korsets Högskola och genomförd i samarbete med Bris (Barnens rätt i samhället) undersöks hur unga som själva beskriver svårigheter i vardagen berättar om utmaningar som påverkar deras psykiska hälsa. – Studien bygger på 137 anonymiserade chatt- och sms-kontakter till Bris och visar att många unga upplever ensamhet, höga krav i skolan och bristande stöd från vuxna. Diagnoser som ADHD användes ofta som ett sätt att förstå och kommunicera svårigheter, men resultaten visar att psykisk ohälsa också är nära kopplad till ungas sociala relationer och livsvillkor, berättar Nina Gårevik, lektor vid Röda Korsets Högskola och huvudförfattare till forskningsstudien. Samtliga kontakter som är analyserade består av barn som är hjälpsökande utifrån sv

Nu startar programmet "Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz (KUSSK)" på Röda Korsets Högskola med start vårterminen 2027. Utbildningen bygger på och kompletterar studentens tidigare kunskaper och erfarenheter som krävs för att arbeta som legitimerad sjuksköterska inom svensk hälso-och sjukvård. Om KUSSK Programmet är uppdelat i sex kurser och undervisningen är förlagd på Röda Korsets Högskola på Campus Flemingsberg. All undervisning sker på svenska och all obligatorisk kurslitteratur är på svenska. Efter slutförd och godkänd utbildning kan studenten ansöka om svensk legitimation hos Socialstyrelsen. Anmälan Anmälan för programmet som startar vårterminen 2027 är öppen 14 augusti till 15 september. Sista kompletteringsdag är den 29 september. Läs mer om programmet och anmälan

Infektionssjukdomar, antibiotikaresistens och nya smittor ställer allt högre krav på hälso- och sjukvården. En ny studie från Röda Korsets Högskola har identifierat de kompetenser som experter anser är avgörande för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård.

Barn vill förstå vad som händer i vården, bli lyssnade på och få möjlighet att påverka sådant som rör dem själva. Samtidigt kan de flesta barn inte bära ansvar för stora medicinska beslut. Det visar två nya studier med forskare från bland annat Röda Korsets Högskola. Forskarna har dels genomfört en systematisk litteraturöversikt av 28 internationella studier om barn mellan 3 och 12 år, dels undersökt hur barn i förskoleåldern vill delta i vårdbesök inom barnhälsovården, både enligt dem själva och deras vårdnadshavare. Resultaten visar att barns delaktighet handlar om mer än att fatta beslut. Att få information, ställa frågor och påverka små praktiska delar av vården upplevs som viktigt. – Barn vill bli sedda som egna individer och få möjlighet att uttrycka sina tankar och önskemål, säger Merja Hietanen, doktorand vid Röda Korsets Högskola. Små beslut skapar trygghet Barn vill ofta kunna påverka sådant som vilken arm ett vaccin ska tas i, när ett blodprov ska genomföras eller få välja p

Att förebygga och minska hot, våld och tvångsåtgärder är en angelägen fråga i psykiatrisk vård. Sådana situationer uppstår sällan isolerat, utan formas i samspelet mellan patienter, personal, vårdmiljö och organisatoriska förutsättningar. En svensk studie har undersökt om implementering av modellen Safewards minskar tvångsåtgärder och aggressiva incidenter i psykiatrisk heldygnsvård. Resultaten visade ingen statistiskt säkerställd minskning, men arbetssättet blev successivt mer integrerat i det dagliga vårdarbetet. Stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete Safewards är en evidensbaserad modell som syftar till att förebygga konflikter genom att stärka relationer, bemötande, kommunikation och samarbete. Modellen består av tio konkreta insatser som kan bidra till en tryggare vårdmiljö och minska risken för hot, våld och tvångsåtgärder. – I studien jämfördes nio psykiatriska heldygnsvårdsavdelningar som införde Safewardsmodellen med nio liknande psykiatriska heldygnsvårdsav

En ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering lyfter hur symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och traumatisering kan likna varandra – och förekomma samtidigt.

Ingen vill tänka på att barn utsätts för tortyr. Forskningsprojektet Barn som överlevt tortyr drivs vid Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering på Röda Korsets Högskola. Projektet fokuserar på hur barn som utsatts för tortyr och kommit till Sverige på flykt kan identifieras, få vård och få sina skador dokumenterade i rättsprocesser. I podden lyfts delar av projektet om behandling av tortyrskadade barn. Catarina Nahlén Bose, lektor och forskare vid Röda Korsets Högskola, bemöter en myt utifrån en litteraturstudie tillsammans med forskarkollegan lektor Miguel Diaz: traumabehandling hjälper barn även i instabila livssituationer. Psykologerna Ronak Tamdjidi och Ferdinand Garoff berättar om en pilotstudie där intensiv traumabehandling anpassats även för mycket små barn. Samtalet leds av Frida Johansson Metso, samordnare vid kompetenscentret. I maj lanseras den världsunika antologin Torterad som barn. Tortyr, flykt och rätten att läka. Den belyser tortyr ur juri

Tryggare larmsamtal för äldre är i fokus i ett forskningsprojekt som ska utveckla en metod för mer personcentrerad kommunikation med äldre vid samtal med SOS Alarm 112. Projektet leds av professor Katarina Bohm vid Röda Korsets Högskola och har tilldelats 2,9 miljoner av Familjen Kamprads stiftelse. Projektet ska undersöka följande frågor: Vilka svårigheter, framgångsfaktorer och förbättringsmöjligheter i larmsamtal med larmoperatörer/sjuksköterskor och äldre personer, förekommer? Hur upplever äldre personer kommunikationen i larmsamtal och hur ser de på utveckling och förbättring? Hur upplever personal på larmcentralen larmsamtalet utifrån fokus på säker kommunikation med äldre personer, efter att de har utbildats i personcentrerad kommunikation? Projektet kommer att pågå i två år med start i september 2026. Kontakt: Katarina Bohm, professor vid Röda Korsets Högskola: https://www.rkh.se/katarinabohm

Infektionssjukdomar är fortsatt ett globalt problem trots medicinska framsteg. I dagarna har den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård publicerats. Syftet med kompetensbeskrivningen är att på nationell nivå tydligt definiera den fördjupade kunskap och de avancerade färdigheter som utmärker specialistsjuksköterskan inom infektionssjukvård. – Den första kompetensbeskrivningen för specialistsjuksköterskor inom infektionssjukvård är ett viktigt steg för att synliggöra specialistkompetensen i infektionsvården, säger Jason Murphy, lektor och programansvarig för utbildningen till specialistsjuksköterska inom infektionssjukvård vid Röda Korsets Högskola som har deltagit i processen och medverkat i granskningen av kompetensbeskrivningen. Samverkan som har stärkt den akademiska legitimiteten och säkerställt att beskrivningen är väl förankrad i både utbildningens innehåll och klinisk praxis. Dokumentet beskriver den avancerade kompetensnivån för special

Smärta är något vi alla kan relatera till mer eller mindre. I det här avsnittet av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och hälsa” är smärta i fokus. Medverkar gör Beata Molin, lektor, och Jacob Lindroos, adjunkt som intervjuas om forskning på området och hur de utbildar om smärta i sjuksköterskeprogrammet. Journalist Gabriella Ahlström intervjuar. Otillräcklig kunskap om smärta inom vårdutbildningar och klinisk praktik Smärta är ett av våra vanligaste hälsoproblem, samtidigt är kunskapsnivån om smärta ofta otillräcklig inom vårdutbildningar och klinisk praktik. Detta kan påverka hur patienter med smärta bemöts och behandlas. Därför är det så viktigt att blivande sjuksköterskor får en god kunskap om vad smärta är eftersom bemötandet av sjukvårdspersonalen också har stor betydelse för patientens smärtupplevelse. – Smärta innehåller massa variabler som måste läsas av, samtidigt som det också är en subjektiv upplevelse. Hur ont det gör och hur det påverkar kan bara patienten känna. Vi m

Kvinnor med erfarenhet av krig, tortyr och flykt har ofta utsatts för könsbaserat våld, levt i strukturer där deras rättigheter begränsats och tvingats skapa nya liv i Sverige under svåra villkor. Trots omfattande ohälsa, ofta i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), står många långt ifrån den vård de har rätt till. I samband med Internationella kvinnodagen 2026 presenteras den tredje rapporten inom forskningsprojektet Mitt hjärtas syster. Projektet drivs vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö och har en stark lokal förankring.

En nyligen publicerad randomiserad kontrollerad studie visar att fysisk aktivitet kan minska psykisk ohälsa hos traumadrabbade flyktingar. Studien har genomförts av forskarna Henrik Nilsson, Maria Gottvall, Catharina Gustavsson, Alexander Nissen och Fredrik Saboonchi. Fysisk aktivitet gör verklig skillnad I studien deltog 183 personer i ett tio veckor långt, gruppbaserat program med traumamedveten fysisk aktivitet. Deltagarna randomiserades till en interventionsgrupp (92 personer) eller en kontrollgrupp på väntelista (91 personer). – Många av deltagarna lever med komplex PTSD och låg fysisk aktivitetsnivå. De tydliga och långvariga förbättringarna visar att ett traumamedvetet upplägg med fysisk aktivitet kan göra verklig skillnad, säger Maria Gottvall, docent vid Röda Korsets Högskola och en av forskarna i projektet. Resultaten visar en tydlig och kliniskt meningsfull minskning av symtom på posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Även dep

Barn och unga som har flytt från konflikt och förföljelse löper en ökad risk att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Traumafokuserade psykoterapier kan ha betydande effekt på PTSD hos barn och ungdomar med flyktupplevelser, även om de lever under osäkra juridiska förhållanden i sitt nya hemland. Det visar en ny systematisk översikt av forskning på området av Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering, ett forskningssamarbete mellan Svenska Röda Korset och Röda Korsets Högskola. Utmaningar i behandling av unga på flykt Vid slutet av 2024 hade över 48 miljoner barn tvingats fly på grund av konflikter eller våld, varav 19,1 miljoner var flyktingar eller asylsökande. Psykisk ohälsa är vanligare bland barn och unga som är flyktingar eller asylsökande än hos övriga befolkningen. Många av dessa minderåriga har varit med om traumatiska upplevelser, som kan ha inträffat före, under eller efter migrationen, till exempel att förlora sin familj, bli separerad

Kommunikation och bemötande av äldre personer i samband med hemtjänstbesök undersöks i en nyligen publicerad forskningsstudie.

Forskning om alkoholberoende och återhämtning tilldelas medel från Systembolagets Alkoholforskningsråd.

Idag, på den Internationella dagen mot våld mot kvinnor den 25 november, publicerar vi ett nytt avsnitt av Röda Korsets Högskolas podd ”Omvårdnad och Hälsa”, denna gång med forskning med och för kvinnor som har flytt i fokus. Poddavsnittet beskriver forskningsprojektet "Mitt Hjärtas syster" som utvecklat traumabehandling för kvinnor som tvingats fly sina hemländer och sökt traumabehandling vid Svenska Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö. Projektledarna, psykologen Linda Jolof och fysioterapeuten Patricia Rocca, har genom litteraturstudier, intervjuer med före detta patienter, fokusgrupper med kollegor och nu en specialutformad gruppintervention drivit på utvecklingen för bättre traumabehandling utformad för, av och med kvinnor. Gruppinterventionen, som nu utvärderas med hjälp av Malmö universitet och forskaren Marie Karlsson, är i fokus under poddavsnittet. Frida Johansson-Metso, samordnare för Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskadereh