Vetenskapsrådet

Banbrytande teknik har stor betydelse för samhällsutveckling och välstånd, det vill säga Sveriges framtida konkurrenskraft. För att sådan teknik ska kunna utvecklas behövs starka och långsiktiga forskningsmiljöer som samlar akademi, näringsliv och andra relevanta aktörer kring forskningsfrågor med hög vetenskaplig kvalitet och stor betydelse för framtiden.

Vetenskapsrådet rekommenderar regeringen att fördela medel till 16 forskningsmiljöer inom de nya strategiska forskningsområdena. Medlen ska ge lärosätena möjlighet att långsiktigt bygga upp forskning på högsta internationella nivå inom åtta strategiska forskningsområden.

Publiceringsplattformen Open Research Europe (ORE) är ett viktigt initiativ för öppen publicering av vetenskapliga artiklar. Nu har Sverige och flera andra länder ingått samarbete för att utveckla plattformen vidare, med CERN som värd. Från och med i höst får forskare ökade möjligheter att publicera sina resultat där.

Internationalisering har länge varit en självklarhet för svensk högre utbildning, forskning och innovation. Om Sverige ska fortsätta vara ett land där kunskap utvecklas, delas och bidrar till samhällsutveckling måste vi samarbeta internationellt. Samtidigt har vi en omvärld där geopolitiska spänningar, säkerhetshot och inskränkningar av rättigheter och akademisk frihet snabbt förändrar spelplanen. Då räcker det inte med god vilja.

Vetenskapsrådet har rekryterat Joakim Malmström som ny rådsdirektör, med start 20 maj 2026. Han kommer närmast från Skolverket där han är generaldirektör.

Hur skapar vi bättre förutsättningar för att forskning ska nå ut, bli förstådd och göra skillnad i samhället? Den frågan står i fokus för en ny rapport som visar hur olika europeiska länder arbetar för att stärka dialogen mellan forskning och samhälle. Rapporten pekar ut möjliga vägar framåt för Sverige.

En ny analys visar att Sverige har ett starkt internationellt genomslag inom humaniora. Analysen har tagits fram som en bilaga till Forskningsbarometern 2025, och använder ett alternativt mått för att kunna visa citeringsgenomslaget för området.

Förra året hanterade Vetenskapsrådet 7 456 ansökningar om forskningsmedel. 1 043 av dem beviljades medel till en summa av cirka 5,6 miljarder kronor.

I en ny rapport pekar EU ut den arktiska förbindelsen Polar Connect som ett prioriterat initiativ för Europa. Den planerade undervattenskabeln mellan Europa, Nordamerika och Asien, via centrala Arktis, är en viktig del i arbetet för att stärka Europas digitala säkerhet.

I år har Vetenskapsrådet tagit emot många fler ansökningar om forskningsbidrag än tidigare år: drygt 7 400 ansökningar. Av dem har 1 043 beviljats. Sammanlagt har vi beviljat 5,62 miljarder kronor till forskning vid svenska lärosäten. Det är över en miljard mer än förra året. Utöver det har vi finansierat forskningsinfrastruktur med 2,99 miljarder.

Samverkan inom grundforskning mellan akademi och näringsliv är viktig för att kunna lösa komplexa problem och skapa förutsättningar för genombrott och innovation. Vetenskapsrådet har undersökt vilka drivkrafter, utmaningar och möjligheter som finns och pekar i en ny rapport ut vad som behövs för att stärka samverkan.

Nu har Polar Connect Step 2, nästa delprojektet inom initiativet Polar Connect, beviljats finansiering av EU. Det innebär att Vetenskapsrådet tillsammans med projektets samarbetspartners nu kan gå vidare med att förverkliga fiberkabeln som ska binda samman norra Europa, Nordamerika och Östasien via Arktis.

Även nästa år kommer lärosäten kunna rekrytera forskare som är verksamma utanför Europa via Vetenskapsrådet. Årets utlysning av bidrag för att rekrytera internationella gästforskare till Sverige stänger 1 december, men 11 februari 2026 öppnar en ny omgång

I Sverige publiceras en hög andel av forskningen med omedelbar öppen tillgång. Utmaningen är att de stora, traditionella förlagens utgivning fortfarande domineras av hybridtidskrifter där många artiklar är låsta.

Vetenskapsrådets styrelse har utsett ledamöter till rådet för forskningens infrastrukturer, RFI, för perioden 2026–2028.

Vetenskapsrådet har tagit fram ett förslag till regeringen på hur banbrytande forskning skulle kunna stimuleras. Det består av två nya finansieringsinstrument.

Nu har Sverige och Storbritannien ingått ett avtal för att fördjupa samarbetet inom forskning och innovation. Vetenskapsrådets roll i att stärka banden mellan ländernas forskare blir central.

Inom vilka ämnesområden har Sverige störst genomslag? Hur finansieras svensk forskning och hur står det till med jämställdheten på lärosätena? Forskningsbarometern 2025 ger svaren.

Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att främja användningen av artificiell intelligens (AI) inom forskningen. Uppdraget innebär att kartlägga behov, möjligheter och hinder samt att analysera hur AI kan nyttjas som vetenskapligt verktyg för att stärka förutsättningarna för världsledande forskning i Sverige.

Vetenskapsrådets styrelse har utsett ledamöter till kommittén för teknikvetenskap för perioden 1 oktober 2025–31 december 2027. Deras uppgift är att ta hand om nya satsningar inom teknikområdet.