Forum för levande historia

Den 27 januari hedrar vi minnet av alla som mördades under Förintelsen och de som stod emot. Hundratals ceremonier och aktiviteter anordnas runt om i landet.

När MR-dagarna äger rum den 9–10 december på Kistamässan i Stockholm är Forum för levande historia på plats som en av årets samarbetspartners. Myndigheten anordnar åtta seminarier och deltar med monter. Seminarierna tar upp flera aktuella frågor: desinformation och konspirationsteorier i kristider, antimuslimsk rasism, algoritmers påverkan på ungas världsbild, demokratiarbete i skola och folkbildning samt ungas tillit till samhället.

Nästa vecka får flera gymnasier och grundskolor i Uppsala besök av berättargrupper som delar med sig av sina anhörigas upplevelser under Förintelsen. Syftet är att öka kunskaperna, hålla minnet levande och uppmuntra de viktiga pågående samtalen om alla människors lika värde.

På torsdag 4 december arrangerar Forum för levande historia, Växjö kommun och Länsstyrelsen Kronoberg en regional konferens om hur antisemitism och intolerans kan bekämpas i skolan. Pedagoger och skolledare från Kronoberg samlas för att lyssna på forskare och yrkesverksamma inom skolan som varje dag möter barn och unga i klassrum, skolkorridorer och elevhälsa. Tillsammans med representanter från polis och myndigheter delar de exempel på hur antisemitism uttrycks i skolmiljön och hur den kan bemötas.

Nästa vecka får flera gymnasier och grundskolor i Göteborg besök av berättargrupper som delar med sig av sina anhörigas upplevelser under Förintelsen. Syftet är att öka kunskaperna, hålla minnet levande och uppmuntra de viktiga pågående samtalen om alla människors lika värde.

Forum för levande historia har startat ett utvecklingsprogram för kommuner som vill stärka arbetet mot rasism. Kommuner runt om i hela landet har visat intresse och första omgången av programmet blev snabbt fullbokad.

Desinformation sprids snabbare än någonsin – och med den tron på konspirationer. I antologin I det fördolda undersöker fyra forskare, på uppdrag av Forum för levande historia, hur konspirationsteorier tar sig uttryck, får fäste och varför vissa människor är mer mottagliga än andra.

Antisemitism i sociala medier och på nätet kan bidra till en normalisering av antisemitiska idéer. Det visar en ny kunskapsöversikt om antisemitism i digitala miljöer. Där lyfts också att det finns behov av ytterligare forskning på området.

Tid: Onsdag den 3 september kl. 10-11. Plats: Forum for levande historia, Stora Nygatan 10, Gamla stan, Stockholm Antisemitiska slagord ropas på gator och torg. Hakkors klottras på judiska barns bänkar och skåp i skolan. Polis och tungt beväpnade vakter bevakar judiska skolor, sommarläger och synagogor. Gamla, antisemitiska troper som ständigt byter skepnad och dagligen delas i sociala medier. I utställningen ”Gilla dela hata”, som öppnar den 5 september, tar Forum för levande historia ett helhetsgrepp för att öka kunskapen om antisemitism och motverka hatet – inte minst på sociala medier.

Antisemitiska konspirationsteorier sprids snabbt via internet och sociala medier. Vanliga konspirationsteorier handlar till exempel om att judar i hemlighet skulle styra media, ekonomi och samhället i stort. Antisemitismen är ett stort problem för den judiska minoriteten, men den skadar även tilliten mellan människor och hotar vår demokrati i grunden. Även för de som tror på konspirationsteorier innebär det negativa följder. De får en felaktig bild av hur världen fungerar och gör det svårt att fatta kloka beslut. Hur kan vi stoppa den här utvecklingen? - Framför allt måste vi nå barn och unga som tillbringar mycket tid på sociala medier. Skolan en har en mycket viktig roll i att stärka ungas förmåga att känna igen och bemöta antisemitiska och rasistiska konspirationsteorier och budskap. Men vi har alla ett ansvar och måste vara delaktiga i att lära oss identifiera och inte sprida vidare konspirationsteorier. Forum för levande historia arbetar aktivt med att utbilda såväl elever som lär

Just nu befinner sig ett 20-tal svenska lärare i Oslo för att studera Norge under andra världskriget med fokus på den nazityska ockupationen och Förintelsen. För att fylla på sin kunskap och förbereda sig för framtida hågkomstresor med elever till Förintelsens minnesplatser i Norge. Under Forum för levande historias ledning.

Tornedalingar, kväner och lantalaiset är en av Sveriges fem officiellt erkända nationella minoriteter, men deras historia har länge varit okänd. Nu ger Forum för levande historia ut Varken finne eller svensk – en bok som ska öka kunskapen om hur den svenska staten och kyrkan under mer än hundra år behandlade den tornedalska minoriteten. Boken släpps den 10 juni vid ett livesänt boksamtal.

Hur blir Sverige ett land där mänskliga rättigheter bättre förverkligas för alla? En rättsstat där demokratin är stark och levande, där ingen utsätts för diskriminering och där människor står upp för allas lika värde?

Antisemitismen har ökat de senaste åren och många judar vittnar om en rädsla för att ge uttryck för sin identitet. För att stärka förutsättningarna för judiskt liv och motverka antisemitismen i det svenska samhället presenterade regeringen i går en ny tioårig strategi. Fem myndigheter får nya uppdrag. Forum för levande historia får i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att motverka antisemitism inom skolan.

"Det här priset kan rädda mitt liv", säger kvinnorättsförsvararen och pastorn Ana Ruth García från Honduras som på grund av sitt arbete flera gånger har hotats till livet och behövt leva gömd med sin son. På torsdag 15 maj tilldelas hon årets Per Anger-pris.

Vilka är de nationella minoriteterna och hur har de behandlats genom historien? Forum för levande historia har tagit fram ett nytt undervisningsmaterial för högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen.

Hur är det att vara ung svensk jude i dag? Vad betyder den judiska identiteten för olika personer? I en ny utställning ger Forum för levande historia plats för personliga berättelser som bygger på Judiska ungdomsförbundets instagramkonto @stoltjude. Utställningen öppnar den 25 april.

Kvinnorättsförsvararen Ana Ruth García från Honduras tilldelas årets Per Anger-pris. Hon har under trettio års tid arbetat med att stärka kvinnors och flickors rättigheter i sitt hemland – med både religion och aktivism som viktiga verktyg. Per Anger-priset, den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati, delas ut den 15 maj.

Flera berättargrupper besöker just nu grund- och gymnasieskolor runt om i landet för att dela med sig av sina anhörigas upplevelser under Förintelsen. Syftet är att hålla minnet levande, öka kunskaperna och fortsätta de viktiga samtalen om alla människors lika värde. Bakom satsningen står Forum för levande historia. I dag får 29 skolklasser på 7 Växjöskolor besök.

Under 2025 uppmärksammar Forum för levande historia tillsammans med många andra myndigheter och organisationer 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. På sajten judisktliv.se finns i dagsläget uppemot 100 jubileumsevenemang som anordnas på platser runtom i landet.