Svenska Läkaresällskapet

Läkarnas specialistutbildning och klinisk forskning riskerar att försvagas när alltmer offentligt finansierad vård utförs av privata vårdgivare utan tydligt utbildnings- och forskningsansvar. Det visar en ny rapport från en arbetsgrupp inom Svenska Läkaresällskapet (SLS), som idag också publicerar en debattartikel i Dagens Medicin. Under de senaste åren har en växande andel av den specialiserade vården upphandlats eller lagts ut inom vårdvalssystem. Rapporten ”ST & forskning – med en ökad andel privata vårdgivare i svensk sjukvård” visar att stora patientvolymer i dag finns på enheter där ST-utbildning inte bedrivs i tillräcklig omfattning – eller där utbildningsuppdraget saknar tydlig uppföljning. Samtidigt är den nationella kontrollen av specialistutbildningens kvalitet begränsad. Socialstyrelsen granskar inte utbildningsmiljöer i förväg och sanktioner saknas vid brister. – Vi ser en utveckling där patienter och vård flyttas, men utbildningsansvaret inte alltid följer med. Det risker

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har besvarat remissen Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista (SOU 2025:71) och ställer sig i huvudsak bakom förslagen om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (NLL). Samtidigt varnar SLS för betydande patientsäkerhetsrisker om inte ansvar, arbetsprocesser och tekniska lösningar samordnas bättre innan nästa steg tas. – En gemensam läkemedelslista kan bli ett viktigt verktyg för säkrare vård. Men ett giltigt recept är inte alltid detsamma som en aktuell ordination. Ska systemet fungera måste det spegla patientens faktiska behandling – dag för dag, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. SLS betonar att journalens uppdaterade ordinationslista, under behandlande läkares medicinska ansvar, måste vara den primära informationskällan för patientens aktuella läkemedelsbehandling. Den nationella läkemedelslistan bör stödja detta genom automatisk och dubbelriktad uppdatering mellan journalsystem och NLL.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat remissvar på Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96). SLS välkomnar ambitionen att stärka välståndet i Sverige, men varnar för riskerna med ett alltför ensidigt fokus på produktivitet inom hälso- och sjukvården. I remissvaret understryker SLS att ökad produktivitet aldrig kan vara ett ensidigt mål i sig, utan måste vägas mot kvalitet, medicinsk etik och patienternas behov. – Produktivitet i vården måste alltid ses i tillsammans med vilket värde den skapar för patienterna och samhället. Ett ensidigt produktionstänk riskerar att tränga undan vårdens grundläggande uppdrag – att ge god och jämlik vård med patienten i centrum, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. SLS delar kommissionens analys av att den administrativa bördan i vården har blivit för stor och att fokus behöver flyttas tillbaka till kärnverksamheten.

Hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga inför valet 2026 – men saknas ofta i den politiska debatten. Därför lanserar Svenska Läkaresällskapet (SLS) nu en rikstäckande kampanj och ett nytt hälso- och sjukvårdspolitiskt program med fem prioriterade områden för en mer kunskapsbaserad, jämlik och hållbar vård. Programmet bygger på SLS samlade vetenskapliga, etiska och medicinska expertis, samt på omfattande remissvar, rapporter och policydokument från de senaste åren. Lanseringen markerar starten på SLS satsning att sätta vårdens långsiktiga utmaningar högre på den politiska dagordningen. – Trots att vården är väljarnas viktigaste fråga lyser den allt för ofta med sin frånvaro i valdebatten. Med vårt fempunktsprogram vill vi tydliggöra vad som faktiskt krävs för en vård som är trygg, jämlik och kunskapsbaserad – och som håller över tid, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Kampanjen lyfter fem centrala områden som SLS anser att politiken måste p

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat remissvar på betänkandet Ansvaret för hälso- och sjukvården (SOU 2025:62) och framhåller att vårdens utmaningar inte kan lösas genom förändrat huvudmannaskap. I stället behövs styrning som vilar på vetenskap, etik och tillit till vårdens professioner. SLS välkomnar Vårdansvarskommitténs analys av hur ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap kan påverka vårdens jämlikhet, tillgänglighet och effektivitet, och delar bedömningen att en omfattande förändring av ansvarsfördelningen innebär både risker och möjligheter. – Vårdens utmaningar löses inte med förändrat huvudmannaskap, utan med styrning som bygger på vetenskap, etik och tillit till vårdens professioner, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Utökat statligt ansvar inom särskilda områden SLS delar kommitténs uppfattning att det finns omotiverade skillnader i tillgång till vård och behandling mellan regioner, och att hälso- och sjukvårdslagens princip om vå

Svenska Läkaresällskapet (SLS) ställer sig positivt till förslagen i betänkandet Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens (SOU 2025:63), som syftar till att stärka patientsäkerheten och höja kvaliteten i vården genom tydligare krav på utbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården. – Förslagen stärker förutsättningarna för en god och säker vård. De bidrar till att säkra kvaliteten i läkares specialistutbildning och till att skapa bättre möjligheter för ett livslångt lärande, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Stärkt kvalitet i specialistutbildningen Utredningen föreslår att vårdgivare ska följas upp efter kvalitetsgranskningar av specialistutbildningen (ST) och att verksamheter måste genomgå en inledande granskning innan de får ta emot ST-läkare. SLS stödjer dessa förslag och betonar vikten av oberoende granskningar, liknande dagens SPUR-inspektioner. SLS välkomnar även att Socialstyrelsens föreskrifter för specialiseringstjänstgöring ses ö

Svenska Läkaresällskapet (SLS) publicerar en ny tematidning som sätter forskningen i centrum och lyfter årets medicinska pristagare. I samband med SLS Årshögtid den 21 oktober 2025 lanseras tematidningen Forskning i fokus digitalt på SLS:s webbplats. Tidningen visar vilken enorm betydelse medicinsk forskning har – från att förstå hjärtats utveckling på molekylär nivå till att förbättra behandlingen av hjärt–kärlsjukdomar, från nya insikter om den åldrande hjärnan till arbete för barnens hälsa i ett förändrat klimat. Genom pristagarnas arbete blir det tydligt hur forskning gör skillnad, både för dagens patienter och för kommande generationer. I tematidningen presenteras även Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy. Den betonar bland annat vikten av vetenskapligt lärande genom hela läkarkarriären, behovet av skyddad forskningstid och fler kombinations­tjänster, liksom den avgörande rollen för tvärvetenskap och nationell samverkan. Policyn är ett tydligt ställningstagande: vi behöver e

Läkemedelsverket föreslår i en slutrapport att en reglering om receptfria läkemedel med särskilda krav på rådgivning, tidigare benämnt ”farmaceutsortiment”, ska införas i lagen om handel med läkemedel. För den nya kategorin av receptfria läkemedel ska egenvårdsrådgivning av en farmaceut alltid ges till kunden före köp på apotek. Enligt förslaget ska Läkemedelsverket vara beslutande myndighet i fråga om vilka receptfria läkemedel som ska ingå i den nya kategorin. Svenska Läkaresällskapet (SLS) har i ett remissvar lämnat synpunkter på förslaget. Svenska Läkaresällskapet välkomnar Läkemedelsverkets tydliga ställningstagande att rådgivning innan köp av vissa receptfria läkemedelsartiklar innebär egenvård, det vill säga att kunden, efter rådgivande samtal med legitimerad farmaceut, själv har ansvar för att fatta beslut om behandling och om kontakt med vården behövs. Samtidigt anser SLS att Läkemedelsverkets utredning inte är tillräcklig som beslutsunderlag. – Utredningen visar inte på någon

Svenska Läkaresällskapet (SLS) presenterar idag rapporten Från kunskap och engagemang till resultat – SLS Levnadsvaneprojekt. Den sammanfattar mer än tio års arbete med att integrera hälsofrämjande och preventiva insatser i vården – och visar hur förebyggande arbete kan spara liv, minska sjukdomsbördan och bidra till en mer jämlik och hållbar sjukvård. Genom att arbeta långsiktigt, vetenskapligt och nära professionerna har Levnadsvaneprojektet skapat konkreta förutsättningar för att integrera arbetet med prevention och levnadsvanor i vårdens vardag, från riktade utbildningsinsatser till praktiska verktyg i patientmötet. Projektledaren Anna Kiessling betonar vikten av detta arbete: – Hälsofrämjande och prevention är en grundförutsättning för bättre folkhälsa och minskade hälsoklyftor. Genom att stärka professionernas roll och samverka över yrkesgränser skapar vi långsiktiga resultat, säger Anna Kiessling, projektledare för SLS Levnadsvaneprojekt. Lärdomar ur rapporten:Prevention sparar

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Johan Wejde, överläkare i klinisk patologi och cytologi, Karolinska universitetssjukhuset, med Hippokratespriset 2025. Johan Wejde belönas för sitt patientcentrerade och etiska förhållningssätt, som genomsyrar hela hans arbete – från det enskilda patientmötet i samband med finnålsprovtagning till det prestigelösa delandet av sin diagnostiska kompetens med kollegor på olika nivåer och inom olika discipliner. Allt med målet att patienten ska få en korrekt diagnos och ett tryggt omhändertagande. Han resonerar utifrån principerna om att göra gott och inte skada inom patologin, och verkar med stor respekt för patientens autonomi. – Som patolog är målet att kunna leverera en korrekt och pålitlig diagnos. Ett viktigt etiskt övervägande är att avgöra när materialet är tillräckligt, samt att ibland bromsa och inte gå längre än materialet medger, vilket är en förmåga som Johan Wejde bemästrar, och även förmedlar till kollegor. Hans empatiska och förtroendei

Svenska Läkaresällskapet belönar Igal Rosenstein, Anna-Maria Hultén och Adnan Noor Baloch med Lennmalms pris 2025. Forskarna tilldelas priset för sina förtjänstfulla arbeten inom det neurologiska och det försäkringsmedicinska forskningsområdet. Igal Rosenstein, specialistläkare vid Neurologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och forskare vid Sahlgrenska akademin, belönas för sina betydande insatser inom neurologisk forskning. Hans studier har visat att analys av olika biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska hos patienter med misstänkt multipel skleros kan ge värdefull information om diagnos och prognos samt bidra till en bättre och mer träffsäker behandling för personer med MS (multipel skleros). Anna-Maria Hultén, verksam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, belönas för sina framstående studier inom försäkringsmedicinsk forskning. Hennes arbete har tydligt visat hur allmänläkare redan i ett tidigt skede kan ident

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Camilla Fahlgård, barnhälsovårdsöverläkare i Region Västerbotten, Hållbarhetspriset 2025 för hennes målmedvetna arbete med att lyfta barnens särskilda utsatthet vid klimatförändringar. Camilla Fahlgård har på ett betydande sätt bidragit till att stärka kunskapen inom barnhälsovården och öka beredskapen för att skydda de yngsta och mest sårbara mot klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter. Genom att lyfta barnhälsoperspektivet, som är av största vikt både för att motivera utsläppsbegränsningar och för att utforma effektiva klimatanpassningsåtgärder, har hon skapat en plattform som samlar olika aktörer. Denna plattform inspirerar till högre ambitioner för klimatomställning och ett hållbart samhälle. Camilla Fahlgård har även visat betydelsen av en systematisk och nationell samordning med ett arbete som sträcker sig från regional nivå till medverkan i en nationell utvecklingsgrupp. – Camilla Fahlgård är en inspirerande kraft som med stor tydlig

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Alvarengas pris 2025 till Qiaolin Deng och Allan Zhao, forskare vid Karolinska Institutet, för studie som visar hur diabetes hos kvinnor kan påverka deras barns blodkärl i vuxen ålder. Pristagarna belönas för artikeln: ”Maternal diabetes programs sexually dimorphic early-onset cardiovascular dysfunction in metabolically healthy offspring” med valspråket ”Diabetes hos modern medför tidiga hjärt-kärlproblem för söner”. Studien har undersökt hur typ 1-diabetes hos kvinnor påverkar deras barns endotelfunktion (funktionen av blodkärlens innervägg) i ung vuxen ålder. Det är sedan tidigare känt att barn till kvinnor med diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men mekanismen bakom detta har inte varit känd. – Vi ville undersöka om barnens ökade risk berodde på att de själva utvecklade metabol sjukdom, till exempel obesitas eller diabetes, vilket också är vanligare hos barn till kvinnor med diabetes, eller om hjärt-kärlsjukdom och metabol sjukdom

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Lars Larsson, projektledare vid avdelningen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, med Ingvarpriset 2025. Lars Larsson belönas för sina framstående och mångåriga forskningsinsatser inom skelettmuskelfysiologi, vilka har uppmärksammats såväl nationellt som internationellt. Hans arbete har omfattat detaljerad analys av muskelstruktur, kontraktionsförmåga, motoriska enheter, samt funktionen i muskelceller och särskilt proteinet myosin. Det har både handlat om experimentella djurstudier och kliniska studier, utförda vid olika europeiska och nordamerikanska universitet, varvid ny metodik och modifiering av existerande metoder har utvecklats. - Jag är både hedrad och tacksam att bli tilldelad Ingvarpriset. Jag har stor respekt för David Ingvar då han vidgade ämnet klinisk neurofysiologi för att öka vår förståelse kring sjukdomar inom det centrala nervsystemet. Än idag finns stor utvecklingspotential inom området, säger Lars Larsson, pr

Svenska Läkaresällskapets (SLS) Translationella pris 2025 tilldelas Enikő Lázár, postdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan, för forskningsansökan: ”3D-molekylära hologram av tidig human kardiogenes som referens för molekylära förändringar vid medfödda hjärtfel”. Forskningsgruppen kommer att använda avancerade tekniker för att skapa en detaljerad molekylär karta över de tidigaste stadierna av hjärtutvecklingen hos människan. Forskningen kan bana väg för nya insikter om medfödda hjärtfel, vilket är en av de vanligaste medfödda utvecklingsavvikelserna, och bidra till framtida behandlingsstrategier för patienter som idag står inför stora medicinska utmaningar. Enikő Lázár forskar om hur det mänskliga hjärtat formas under embryonalutvecklingen. Genom att kombinera unika vävnadsprover från humanembryon med toppmoderna omikteknologier och bioinformatik kartlägger hon celltyper, intercellulär kommunikation och regulatoriska nätverk under hjärtats kritiska utvecklingsstadier. Resultaten kan på

Svenska Läkaresällskapets pris för bästa vetenskapliga projektansökan 2025 tilldelas Alexios Matikas för projektet: ”Integrated multi-omics for prediction of response to antibody-drug conjugates”, som syftar till att bättre kunna förutsäga vilka patienter med bröstcancer som har nytta av en viss behandling. Projektet är en del av den svenska akademiska studien ARIADNE, som undersöker hur biologiska egenskaper i tumören kan användas för att selektera patienter med HER2-positiv bröstcancer (en aggressiv och snabbväxande cancerform som ofta svarar bra på behandling). Målet är att dessa patienter ska kunna erbjudas en skonsammare men minst lika effektiv behandling som dagens standard. Totalt kommer 370 patienter inkluderas i studien. De behandlas före operation med antingen cytostatika och antikroppar eller läkemedlet trastuzumab deruxtekan. Tumörerna analyseras sedan molekylärt, och resultaten används för att skräddarsy den fortsatta behandlingen. Inom ramen för ARIADNE-studien samlas båd

Svenska Läkaresällskapet tilldelar Margareta Gustafsson Bengt I Lindskogs språkpris 2025 för hennes mångåriga och värdefulla insatser som översättare och språkgranskare inom det medicinska området. Med ett outtröttligt engagemang har hon verkat för att den medicinska svenskan i Finland ska ligga i linje med språkbruket i Sverige. Margareta Gustafsson har specialiserat sig på medicinska texter inom vård och omsorg. Hon har arbetat som översättare i Finlands riksdag i över 30 år och har i mer än ett decennium varit språkgranskare för den medicinska tidskriften Handlingar, som ges ut av Finska Läkaresällskapet. Hon har även medverkat i grundandet av Medicinska språkgruppen i Finland, varit språklig expert för en stor patientorganisation samt översatt artiklar, publikationer och flera läroböcker inom det medicinska fältet. – Mitt intresse för medicinens språk väcktes för flera decennier sedan, när jag undervisade finskspråkiga medicin- och psykologistudenter i svenska. I mitt arbete som öv

Professor Stefan James belönas med Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2025 för sitt banbrytande arbete med kliniska studier som har förbättrat behandlingen av patienter med hjärt- och kärlsjukdomar, både i Sverige och internationellt. Stefan James är professor i kardiologi vid Institutionen för medicinska vetenskaper och vid Uppsala kliniska forskningscentrum, Uppsala universitet, samt överläkare i interventionell kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Stefan James tilldelas Jubileumspriset för att han på ett banbrytande sätt utvärderat nya behandlingsstrategier med läkemedel och medicintekniska produkter. Hans arbete har på ett mycket betydelsefullt sätt förbättrat behandlingen av hjärt- och kärlsjuka patienter i Sverige och världen. Stefan James bedriver världsledande forskning med bland annat med stöd av våra kvalitetsregister och utgör samtidigt en framstående förebild som forskarledare. – Det är en glädje att få lyfta fram och belöna Stefan James för hans mycket betyd

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Emma Johansson, överläkare och docent vid Karolinska Institutet med Ellis och Ivar Janzons pris 2025. Priset belönar vetenskaplig forskning inom dermatologins och venereologins område. Emma Johansson belönas för enastående bidrag till svensk akademisk dermatologi, särskilt inom området atopisk dermatit och pediatrisk dermatologi. Genom sin forskning, arbetet med nationella kvalitetsregister samt sitt engagemang i utbildning har hon stärkt dermatologins akademiska position och bidragit till en mer jämlik vård i Sverige. Emma Johanssons forskning fokuserar på atopisk dermatit, en vanlig hudsjukdom som orsakar torr hud, eksem och svår klåda, vilket ofta ger störd nattsömn hos drabbade patienter. För patienter med svår sjukdom har nya, effektiva men kostsamma behandlingar introducerats sedan 2018, men tillgången varierar över landet. Syftet med forskningen är att undersöka effekter och bieffekter av behandling vid atopiskt dermatit hos patienter med s

Professor Lars Nyberg tilldelas Bengt Winblads pris 2025 för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras vid åldrande. En nyhet för i år är pristagaren förutom prissumman på 120 000 kronor även får ett forskningsanslag på 240 000 kronor. Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Lars Nyberg priset för hans arbete med att utveckla metoder som, genom funktionell hjärnavbildning, kopplar hjärnans funktioner till olika minnesprocesser, samt för sin forskning rörande åldrande med bibehållen kognitiv förmåga. Lars är internationellt ledande och driver avancerade studier av högre tankefunktioner hos människan. En av hans mest betydande insatser är utveckling av Betulaprojektet, en longitudinell studie av åldrande, minne och hälsa. – Lars Nyberg är föreståndare för Umeå Centrum för Funktionell Hjärnavbildning och har varit drivande i samarbeten mellan olika universitet och olika professioner för att få en bättre förståelse för hur ett friskt åldrande kan se ut och vilka faktorer som utmä