Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Märit Halmin, överläkare och specialist i anestesi och intensivvård vid Södersjukhuset, med Hippokratespriset 2026 för hennes starka, modiga och konsekventa engagemang för människors rätt till vård.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) ställer sig i huvudsak positivt till förslagen om stärkt läkemedelsförsörjning. Samtidigt betonar SLS att prioriteringar mellan patientgrupper och vårdbehov måste göras av företrädare för hälso- och sjukvården med relevant medicinsk kompetens.

Svenska Läkaresällskapet belönar artikeln “The Welander E384K TIA1 mutation dedifferentiates human insulin-producing cells by upregulating MYC, an effect prevented by the GLP-1R agonist liraglutide” med Regnells pris 2026.

Svenska Läkaresällskapets pris för bästa vetenskapliga projektansökan 2026 tilldelas Mehreen Zaigham för projektet ”The Lancet Commission on Maternal and Newborn Health”, som syftar till att stärka mödrars och nyföddas hälsa globalt och bidra till en säkrare och mer jämlik vård.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Marwan Hariz, adjungerad professor i funktionell neurokirurgi vid Umeå universitet och professor emeritus vid University College London, med Ingvarpriset 2026.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Anders Magnusson, professor emeritus i diagnostisk radiologi vid Uppsala universitet, Tage Sjögrens pris 2026 för hans betydande och innovativa insatser inom uroradiologisk forskning.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Bengt Winblads pris 2026 för sina långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Adrien Talbot, överläkare i anestesi och intensivvård i Region Skåne, Hållbarhetspriset 2026 för hans uthålliga arbete med att minska operationsvårdens klimat- och miljöpåverkan och för sina bidrag till forskning inom hållbar anestesi.

Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening (KUF) bjuder in medier att bevaka Nationell Forskningsdag för Medicinska Studenter (NFMS) den 10 oktober. Under dagen tillkännages även vinnarna av Asklepiospriset 2026 för bästa vetenskapliga artikel och bästa projektarbete.

Svenska Läkaresällskapet tilldelar Hugo Lövheim, professor i geriatrik vid Umeå universitet och överläkare vid Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus, Inga Sandeborgs pris 2026. Han belönas för sin omfattande forskning om sambandet mellan herpesinfektioner och Alzheimers sjukdom.

Svenska Läkaresällskapets Translationella pris 2026 tilldelas Anna Loftén, postdoktor vid Göteborgs universitet och ST-läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, för forskningsansökan: ”FGF-21-analoger som potentiell behandling av alkoholbrukssyndrom: effekt och mekanismer”.

Professor Tomas Olsson belönas med Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2026 för sin internationellt ledande forskning om multipel skleros (MS). Hans forskning har bidragit till helt ny kunskap om sjukdomens uppkomst och öppnat nya möjligheter att behandla och förebygga MS.

John Paoli, professor i dermatologi och venereologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, belönas av Svenska Läkaresällskapet med Schlasbergs pris för sin omfattande kliniska forskning om hudcancer och sina betydande insatser för att utveckla och sprida kunskap om dermatoskopi.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) ställer sig i huvudsak positivt till förslagen i betänkandet Ett smittskydd för framtiden. SLS stödjer bland annat slopad informationsplikt vid hiv, en mer flexibel klassificering av smittsamma sjukdomar och en stärkt beredskap vid omfattande smittspridning.

För att stärka och tydliggöra vårdetikens ställning inom hälso- och sjukvårdens utbildningar har Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik (DME) och Sjuksköterskornas etikråd inom Svensk sjuksköterskeförening (SSF) gemensamt tagit fram ett vägledande dokument med målbeskrivningar och rekommendationer för utbildning i vårdetik.

Tematidningen lyfter de vägval som krävs för en patientorienterad och behovsstyrd hälso- och sjukvård av hög kvalitet.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har utsett Anders Jeppsson, professor och överläkare i thoraxkirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, till årets Lennanderföreläsare.

Läkarnas specialistutbildning och klinisk forskning riskerar att försvagas när alltmer offentligt finansierad vård utförs av privata vårdgivare utan tydligt utbildnings- och forskningsansvar. Det visar en ny rapport från en arbetsgrupp inom Svenska Läkaresällskapet (SLS), som idag också publicerar en debattartikel i Dagens Medicin. Under de senaste åren har en växande andel av den specialiserade vården upphandlats eller lagts ut inom vårdvalssystem. Rapporten ”ST & forskning – med en ökad andel privata vårdgivare i svensk sjukvård” visar att stora patientvolymer i dag finns på enheter där ST-utbildning inte bedrivs i tillräcklig omfattning – eller där utbildningsuppdraget saknar tydlig uppföljning. Samtidigt är den nationella kontrollen av specialistutbildningens kvalitet begränsad. Socialstyrelsen granskar inte utbildningsmiljöer i förväg och sanktioner saknas vid brister. – Vi ser en utveckling där patienter och vård flyttas, men utbildningsansvaret inte alltid följer med. Det risker

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har besvarat remissen Fortsatt utveckling av en nationell läkemedelslista (SOU 2025:71) och ställer sig i huvudsak bakom förslagen om fortsatt utveckling av den nationella läkemedelslistan (NLL). Samtidigt varnar SLS för betydande patientsäkerhetsrisker om inte ansvar, arbetsprocesser och tekniska lösningar samordnas bättre innan nästa steg tas. – En gemensam läkemedelslista kan bli ett viktigt verktyg för säkrare vård. Men ett giltigt recept är inte alltid detsamma som en aktuell ordination. Ska systemet fungera måste det spegla patientens faktiska behandling – dag för dag, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet. SLS betonar att journalens uppdaterade ordinationslista, under behandlande läkares medicinska ansvar, måste vara den primära informationskällan för patientens aktuella läkemedelsbehandling. Den nationella läkemedelslistan bör stödja detta genom automatisk och dubbelriktad uppdatering mellan journalsystem och NLL.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat remissvar på Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96). SLS välkomnar ambitionen att stärka välståndet i Sverige, men varnar för riskerna med ett alltför ensidigt fokus på produktivitet inom hälso- och sjukvården. I remissvaret understryker SLS att ökad produktivitet aldrig kan vara ett ensidigt mål i sig, utan måste vägas mot kvalitet, medicinsk etik och patienternas behov. – Produktivitet i vården måste alltid ses i tillsammans med vilket värde den skapar för patienterna och samhället. Ett ensidigt produktionstänk riskerar att tränga undan vårdens grundläggande uppdrag – att ge god och jämlik vård med patienten i centrum, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. SLS delar kommissionens analys av att den administrativa bördan i vården har blivit för stor och att fokus behöver flyttas tillbaka till kärnverksamheten.