BRAVOlesson

20 år efter Londons turnaround på 2000-talet har Londons skoldistrikts 2 400 skolors 𝘂𝗻𝗱𝗲𝗿𝘃𝗶𝘀𝗻𝗶𝗻𝗴 levererat mer lärande än alla andra skoldistrikt i England, år efter år. Londons skolor har inneburit en enorm skillnad för barnen i London. Välkommen till ett webbinarium där Prof. Sir George Berwick, som var ansvarig för strategi och genomförande för The London Challenge, och Mats Rosenkvist bekriver det "tänk" som delades med och mellan skolledarna i London. Målgrupp: skolpolitiker, skolchefer, utvecklingsansvariga, rektorer och lärare.

Webbinarium den 17/6 – anmäl dig nedan Logiskt kvalitetsarbete. Att varje termin systematiskt observera och utveckla undervisningen tillsammans med lärarna - med stöd av evidens och data - som en del av kvalitetsarbetet. Att gå från att känna till att veta. Det är logiskt, eftersom forskning visat att av de saker rektor kan påverka på sin skola är det undervisningens kvalitet som har störst påverkan på studiero, motivation och lärande.

För exakt två år sedan publicerade vi tillsammans med partners vid Linköpings Universitet* en analys av undervisningen på 30 svenska grundskolor. Rapporten beskrev också hur ALLA lärarnas undervisning hade utvecklats på ALLA skolorna med en metod som kräver små resurser. En metod som har fokus på iakttagbara beskrivningar av undervisning som 160 forskare i 15 länder har kommit fram till är framgångsrik för studiero, motivation och lärande. Rapporten fick mycket uppmärksamhet 2024. Milstolpen 50 000 nedladdningar kommer att passeras under nästa vecka. Det är dubbelt så många nedladdningar som Skolforskningsinsitutets alla rapporter laddas ner under ett år. Vad är det tecken på?

Utredningen Rektor i fokus (SOU 2026:4) föreslår en formulering i skollagen för vad rektors pedagogiska ledarskap är samtidigt som begreppet "undervisningsnära ledarskap" börjar sprida sig. Det är positivt, men... Nu är svensk skolkultur på väg åt samma håll igen - ansvaret är på väg att bli otydligt.

"I början av december har vi en första analys av undervisningens kvalitet på en pilotskola utifrån vetenskaplig grund. Vi har under höstterminen observerat undervisningen i varje klassrum och samlat data. Vi har kommit igång med en systematisk metod som leder till att ALLA lärare blir bättre på att undervisa för studiero, motivation och lärande. Vi har gått från att känna till att börja veta. Vi har fått egna erfarenheter och kan sedan fortsätta med systematiken och utveckla skicklig undervisning i varje klassrum."

Fler och fler skolor och kommuner sätter fokus på att utveckla undervisningens kvalitet. Vi har därför skapat Behovsanalys - ledning och förutsättningar för undervisningsutveckling. Ett paket med frågor, riktade i två olika versioner till antingen skolchefer eller rektorer, ger perspektiv på hur förberedd skolledning, nyckelpersoner och lärare är för arbetet med att utveckla undervisningen genom lektionsobservationer.

Det finns fyra typer av data för systematisk skolutveckling. I svensk skola används enbart tre: 1. Sociodemografiska data – verksamhetens förutsättningar. 2. Enkätdata – hur verksamheten upplevs av elever och lärare. 3. Elevernas kunskapsresultat – vad verksamheten leder till.

Välkommen till monter J:03 under tisdag 14/4 och prata med rektor Jessika Müller på Trolle Ljungby skola Läs gärna detta först saxat från ett långt samtal med Jessika Hon personifierar systematik med sitt arbete och har nått goda elevresultat. Vi har numera fördelen att hon en dag i veckan hjälper våra nya kunder med att komma igång med systematiken kring att utveckla skicklig undervisning. I ett längre samtal med rektor Jessika Müller reflekterar hon över: ”Vad man gör när man uppnått skicklig undervisning i varje klassrum? Den frågan ställde jag mig och nu har jag en plan”, säger Jessika med tankar kring sitt arbete och vad hon har gjort tillsammans med sina lärare under de senaste åren. ”Nu tänker lärarna på min skola inte ”mer resurser!” som första tanke när de upptäcker utmaningar med en eller fler elever i klassrummet. De tänker: Vad och Hur kan jag göra med min undervisning för att stötta eleven eller vad kan vi - jag tillsammans med kollegor - göra? Nu har lärarna ’ställt om’ o

Om dina svar på de två frågorna nedan leder till att du vill hissa flaggan så genomför vi ett öppet utbildningstillfälle den 11-12 maj för rektorer och nyckelpersoner. En utbildning i hantverket. Då menar vi inte hantverket att hissa en flagga utan hantverket kring: - HUR man konkret genomför lektionsobservationer och didaktiska samtal - HUR man leder arbetet med att utveckla evidensbaserad undervisning som leder till studiero, motivation och lärande I kursavgiften ingår boken och rättigheterna att på din skola använda observationsunderlaget Undervisningsskicklighet i praktiken (USiP) - värde 5 900 kr, exkl. moms.

Genom 4 000 lektionsobservationer och lika många påföljande didaktiska samtal har vi* kunnat beskriva HUR MAN KAN SE både den undervisning som är skicklig och framgångsrik samt den som inte är det - utifrån vad 160 forskare i 15 länder har kommit fram till. Observationsunderlaget Undervisningsskicklighet i praktiken (USiP) gör det möjligt för pedagogiska ledare att tillsammans med lärarna systematiskt utveckla den undervisning som leder till studiero, motivation och lärande.

Fler och fler skolor och kommuner sätter fokus på att utveckla undervisningens kvalitet. Vi har därför skapat Behovsanalys - ledning och förutsättningar för undervisningsutveckling. Ett paket med frågor, riktade i två olika versioner till antingen skolchefer eller rektorer, ger perspektiv på hur förberedd skolledning, nyckelpersoner och lärare är för arbetet med att utveckla undervisningen genom lektionsobservationer.

"Man måste bara bestämma sig för att sätta fokus på undervisningen", säger rektor Pia Johansson på Drottning Blankas Gymnasium i Jakobsberg. När vi startade i början av vårterminen 2025 gjorde vi en rivstart. Jag gjorde sambesök på lektioner tillsammans med specialpedagogen Christina Lilja. Dessa rader handlar om hur Pia tar stöd för att och tillsammans med sina kollegor förankra och starta arbetet med att systematiskt utveckla undervisningens kvalitet i alla klassrum.

Målgrupp: skolchefer, rektorer, utvecklingsledare samt nyckelpersoner I forskningsrapporten Undervisning med uppseendeväckande brister - så blev den signifikant bättre beskrivs en metod (USiP) som leder till att ALLA lärare blir just signifikant bättre på att undervisa för studiero, motivation och lärande. USiP är en metod som konkret gör det möjligt att ta sig från A till B och alla vet var man är på vägen - systematiskt och på vetenskaplig grund. Nu erbjuder vi igen en 2-dagars öppen utbildning där man får lära sig grunderna i USiP och USiP-metoden.

Observationsunderlaget Undervisningsskicklighet i praktiken (USiP) börjar nu användas på Island. Alla 40 skolledarna på Gardabaer kommuns grundskolor har fått en inledande utbildning i forskningsbakgrunden, innehållet och metoden. "USiP är ett praktiskt och kraftfullt verktyg för att förbättra undervisningens kvalitet och för att ha en meningsfull och professionell dialog med lärarna. Detta är en kvalitetsstandard som inkluderar de aspekter som har varit framträdande, både i nordisk och internationell forskning”, säger Edda Björg Sigurðardóttir, grundskolechef i Gardabaer kommun.

Efter utvecklingen de senaste decennierna börjar fler och fler sätta fokus på det som har störst påverkan på elevernas studiero, motivation och lärande - undervisningens kvalitet. Insikterna i forskningsrapporten om undervisningen på 30 grundskolor pekar på fem viktiga förflyttningar - framgångsfaktorer - för skicklig evidensbaserad undervisning i varje klassrum. FÖRFLYTTNING 2 Gå från kollegialt till kollektivt lärande + individuellt lärande med positiv förstärkning Förflyttning 2 innebär att: • Rektorer har fokus på kollektivt lärande för gemensamma förbättrade och bestående handlingsmönster i klassrummen • Detta genomförs i en parallel process med individuellt lärande för lärarna • Fokus på utveckling – INTE bedömning! • Rektorer organiserar undervisningsutveckling så att lärare känner sig sedda – att det känns meningsfullt Frågor att diskutera 1. På en skala 1-10 hur viktigt är det att göra framsteg här? 2. Vilka framsteg behöver vi göra? Vill du/ni ha stöd för att göra förflyttnin

Nu börjar våra första kommunkunder använda dashboarden i BRAVOLesson för att under kvalitetsdialogerna konkret och systematiskt analysera och utveckla evidensbaserad skicklig undervisning i varje klassrum. Detta är en innovation eftersom svensk skolkultur historiskt genomfört kvalitetsdialoger och systematiskt kvalitetsarbete utan några processdata från huvudprocessen*** - undervisningens kvalitet.

Genom 4 000 lektionsobservationer och lika många påföljande didaktiska samtal har vi*** kunnat beskriva hur man kan se både den undervisning som är skicklig och framgångsrik samt den som inte är det - utifrån vad 160 forskare i 15 länder har kommit fram till. Man ska inte underskatta hur viktigt detta är. Det man inte har ord för syns eller finns inte och blir svårt att prata om. När man har ord för det så går det också att jämföra när man vill utveckla det som är skickligt.

Om framgångsfaktorerna i forskningsrapporten som laddats ner 45 000 gånger. Rapporten handlar om data från nästan 700 lektionsobservationer – alla 500 lärarnas undervisning – på 30 grundskolor.

En lektionsobservation uppfattades lite som ett tandläkarbesök, säger Simon Fuglsang som är förstelärare på Hästöskolan/Saltöskolans rektorsområde. Där började man 2022 att sätta systematiskt fokus på undervisningens kvalitet - på vetenskaplig grund. Då var det mycket känslor.

"You can only legislate to avoid failure, never to create excellence... " Ett citat från Professor Sir George Berwicken, av hjärnorna bakom omvandlingen av Londons skolor från att vara de sämst presterande till de bäst presterande i England.