Håll Sverige Rent

I dag släpper Håll Sverige Rent sin årliga Skräprapport med ny statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet utvecklats över tid – med en minskning i stadsmiljö. Rapporten lyfter också trender kring nikotinskräp som fimpar och snus, utvecklingen för engångsprodukter samt effekter av nya regler för plastprodukter som korkar och påsar. Den visar även hur mycket skräp du passerar under en kilometers promenad till jobbet och stora skillnader mellan svenska stränder – där Västerhavet har de högsta nivåerna sedan 2012.

Håll Sverige Rents Skräpplockardagar pågår för fullt. Halvvägs in i kampanjen har 578 000 barn, unga och pedagoger anmält sig för att tillsammans med sina skolor och förskolor plocka skräp, göra sina närmiljöer renare och lära sig hur skräp påverkar miljö, djur och samhälle. Arjeplog i Norrbotten har just nu högst andel skräpplockande barn där nio av tio barn i åldern 1–16 år deltar. I Stockholm deltar var tredje barn, Göteborg var fjärde och i Malmö var femte.

Måndag den 20 april släpper Håll Sverige Rent årets Skräprapport med senaste nytt om skräpläget i Sverige. Välkommen till ett digitalt rapportsläpp med möjlighet att ställa frågor direkt till experterna bakom rapporten.

Två tredjedelar av alla frivårdskontor runt om i Sverige är nu ansluta till Samhällsstäd, ett samarbete mellan Håll Sverige Rent och Kriminalvården där personer dömda till samhällstjänst får möjlighet att bidra till en renare miljö genom att plocka skräp.

Skräpet på våra gator kostar svenska kommuner och skattebetalare hundratals miljoner kronor varje år. Sedan en tid tillbaka gäller dock en ny lag som ska ändra på det: producenter av vissa engångsplastprodukter ska vara med och betala för nedskräpningen. Senast 31 mars ska kommunerna än en gång rapportera sina städkostnader till Naturvårdsverket för att få ersättning. Men trots att kommunerna har rapporterat sina kostnader under flera år har inga pengar betalats ut.

Håll Sverige Rents Skräpplockardagar pågår för fullt. Redan tre veckor in i kampanjen har 450 000 barn, unga och pedagoger anmält sig för att tillsammans med sina skolor och förskolor plocka skräp, göra sina närmiljöer renare och lära sig hur skräp påverkar miljö, djur och samhälle. Arjeplog, Nynäshamn och Grästorp är kommunerna som just nu har högst andel deltagare.

Nästan 9 000 meter spöknät och över två ton förlorad fiskeutrustning har tagits upp ur Östersjön inom det internationella miljöprojektet Re:Fish. Under tre år har Håll Sverige Rent tillsammans med projektpartners i Finland och Estland arbetat för att minska problemet med övergivna fiskeredskap och sprida kunskap till fritidsfiskare och allmänhet.

När snön smälter på våren dyker också mindre trevliga spår upp längs gator och promenadstråk – hundbajs och slängda bajspåsar. Problemet återkommer varje år och påverkar både trivseln i städerna och miljön. Det många inte känner till är att det räknas som nedskräpning och kan ge böter. – Det är olagligt, ofräscht och framför allt onödigt, säger Joakim Brodahl, vice vd på Håll Sverige Rent.

Varje dag slängs miljontals skräp på marken i Sverige. För oss människor är det kanske bara en obetydlig fimp eller flaska. För djur kan det vara skillnaden mellan liv och död. Nu startar Håll Sverige Rent projektet “Fan‑tass‑tiska perspektiv – ett djuriskt skräpupprop”, ett unikt initiativ som sätter djuren i centrum och visar konsekvenserna av nedskräpning genom deras ögon.

För 22:a året i rad startar nu Håll Sverige Rents skräpplockardagar – Sveriges största miljöinsats mot nedskräpning. Redan nu är tiotusentals anmälda, och i vår väntas hundratusentals barn och unga över hela landet gå ut och plocka skräp i sin närmiljö.

Sportlovet är här och många reser till fjällen för att njuta av skidåkning och vinteraktiviteter. Men fler besökare innebär också ökad nedskräpning i skidorterna – och det som glöms i snö kommer fram i tö.

23 procent av de fågelholkar i Sverige som inventerades förra året innehöll skräp, mestadels plast. Det visar den undersökning som Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige sammanställde under 2025. Bland de vanligaste fynden fanns olika sorters plastskräp, men även strumpor, ludd från tennisbollar och rester av gosedjur upptäcktes.

Idag, den 4 februari, tillträder Josefin Carlring som ny vd för stiftelsen Håll Sverige Rent. Hon efterträder Johanna Ragnartz, som lämnar sitt uppdrag efter många år som vd och går i pension.

Kaffe på språng är en vana för många, men knappt någon får frågan om att välja bort engångsmuggen trots att det sedan 2024 finns en lag som kräver att restauranger och kaféer ska erbjuda flergångsalternativ. 7 av 10 svenskar känner inte ens till lagen. Det visar den Novusundersökning som Håll Sverige Rent lät göra förra året.

Det är olagligt att skräpa ner i Sverige, och under 2025 bötfälldes 416 personer för mindre nedskräpningsförseelser. Det är visserligen en liten minskning jämfört med året innan, men fortfarande näst flest sedan boten infördes 2011. Flest skräpböter delade Polisen ut i Malmö, medan det i 63 procent av landets kommuner inte utfärdades en enda bot. – Här verkar det vara fritt fram för nedskräparna, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Från och med den 1 januari 2026 är det lättare att slänga skräpet rätt även utanför hemmet. Sveriges kommuner ska erbjuda källsortering av förpackningar på offentliga platser som torg och parker. Det innebär att du ska kunna sortera skräpet från det du ätit och druckit – direkt på stan. De nya insamlingsplatserna kallas Sorteringspunkter och är en nationell satsning för att minska nedskräpningen och öka återvinningen, särskilt av plastförpackningar.

Nyårsfirandet är en härlig tradition men som tyvärr lämnar efter sig en hel del skräp. En underökning Håll Sverige Rent lät göra efter förra nyår visar att hälften av alla svenskar irriterar sig på kvarlämnade fyrverkerirester och nära fyra av tio stör sig på skräpiga champagneflaskor, ölburkar och korkar. Håll Sverige Rent har samlat tipsen för hur du återvinner nyårsskräpet på rätt sätt.

Julfirandet lämnar ett berg av skräp efter sig – allt från dumpade julgranar till pynt och marschaller. Mycket av julskräpet hamnar i naturen och orsakar problem för både miljö och djurliv. För att minska nedskräpningen har Håll Sverige Rent samlat tips på hur du enkelt kan ta hand om skräpet på rätt sätt.

Regeringen har beslutat att under 2026 återinföra ett riktat statligt stöd till stiftelsen Håll Sverige Rent för att stärka arbetet mot nedskräpning. Stödet uppgår till 4 miljoner kronor. Beslutet kommer efter att det statliga stödet helt drogs in under 2025, något som väckte starka reaktioner hos både allmänhet och aktörer runt om i landet.

Håll Sverige Rent blir ny National Supplier till handbolls-EM i Sverige. Partnerskapet innebär att två starka aktörer gör gemensam sak av målet att minska plast i naturen och bidra till renare hav.