Skolverket

Svenska elever i både årskurs 4 och 8 har förbättrat sina resultat i matematik sedan 2019. Sverige är ett av få deltagande EU- och OECD-länder med förbättrade matematikresultat. Det visar den internationella kunskapsmätningen TIMSS 2023. I naturvetenskap presterar de svenska eleverna på samma nivå som i föregående mätning 2019.

Gittan och gråvargarna, Yani och Doktor Glas. Det är några av de boktitlar som finns med på de läslistor som Skolverket och Kulturrådet har tagit fram på uppdrag av regeringen. Läslistorna ska vara ett stöd för förskollärare och lärare när de väljer skönlitteratur för sin undervisning och kommer vara frivilliga att använda. Under måndagen överlämnades läslistorna till regeringen i samband med en pressträff.

Hur är svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i norden och OECD-länderna?

I morgon genomför hundratals gymnasieelever runt om i Sverige de nationella proven digitalt för första gången. Detta är en stor förändring i skolans värld som stärker rättssäkerheten och likvärdigheten för eleverna men också förenklar arbetet för lärare på sikt.

Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.

Elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik har ofta haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången. Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.

Skolverket har landat i att inte gå vidare med det nya gymnasieämnet makt, normer och kön i sin nuvarande form. Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger ett gemensamt kontor i Örebro idag. Kontorsetableringen syftar till att Skolverket och SPSM ska möta skolhuvudmännen på deras lokala arena och erbjuda dialoger där huvudmännen själv bestämmer vilka frågor som de vill bolla med skolmyndigheterna.

Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?

Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

Hur står sig svenska åttondeklassares kunskaper om demokrati och samhälle i jämförelse med elever från andra länder? Hur är deras syn på demokrati, människors lika värde samt intresse för att delta i framtida val? Hur har elevers kunskaper, attityder och engagemang förändrats över tid? Svaren ges i den internationella undersökningen ICCS 2022.

Hur står sig svenska åttondeklassares kunskaper om demokrati och samhälle i jämförelse med elever från andra länder? Hur är deras syn på demokrati, människors lika värde samt intresse för att delta i framtida val? Hur har elevers kunskaper, attityder och engagemang förändrats över tid? Svaren ges i den internationella undersökningen ICCS 2022.

Idag är det brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Samtidigt tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Om inte utbudet förändras riskerar den bristande matchningen att förvärras ytterligare. Men för att förändringar i utbildningsutbudet ska få effekt krävs också fler insatser, från fler aktörer. Det är slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad. 85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,0 procent år 2022. Det visar Skolverkets nya statistik.

De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021.