Skolverket

Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.

Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?

Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.

Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.

Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?

Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för hur bra det går för elever i matematik. Men, elevers självförtroende och motivation till ämnet spelar också stor roll. Matematiklärare ser arbetet med att öka elevers intresse som en stor utmaning i sin undervisning. Det visar Skolverkets nya rapport som fördjupar sig i matematikundervisningen i grundskolan.

Över 90 procent av lärare och rektorer är nöjda med sitt arbete visar den internationella undersökningen Talis 2024. Dessutom har svenska lärare och rektorer en mer positiv syn på yrket än tidigare. Precis som i den förra undersökningen 2018 är det dock fortfarande många lärare som upplever hög stress i arbetet och som lyfter framför allt den administrativa bördan som stressande.

Trivs lärare med sitt yrke? Vad stressar lärare? Hur upplevs studieron i klassrummet? Välkommen att ta del av resultaten av den internationella enkätstudien Talis som undersöker lärare och rektorers yrkesvardag imorgon tisdagen den 7 oktober klockan 09.00. Presskonferensen hålls i Skolverkets lokaler och sänds även digitalt.

Trivs lärare med sitt yrke? Vad stressar lärare? Hur upplevs studieron i klassrummet? Välkommen att ta del av resultaten i den internationella enkätstudien Talis som undersöker lärare och rektorers yrkesvardag den 7 oktober klockan 09.00. Presskonferensen hålls i Skolverkets lokaler och sänds digitalt.

Nu är det klart vilka som ska ingå i Skolverkets vetenskapliga råd. De ska bistå med råd och vägledning och verka för att myndighetens arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rådet är en del i ett större förändringsarbete som Skolverket gör under 2025 för att utveckla verksamheten.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar marginellt jämfört med förra året. Av eleverna som gick ut grundskolan i våras var 84,1 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan våren 2024. Det visar Skolverkets nya statistik.

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Höga kostnader för små skolor gör det svårare för glesbygdskommuner att fördela skolpengen utifrån elevernas behov. Det visar en rapport från Skolverket.

Föräldrars utbildning och inkomst har fortsatt stor betydelse för elevers meritvärde i årskurs 9. En ny rapport från Skolverket visar ingen försämring men inte heller förbättring av likvärdigheten i skolan. Däremot visar rapporten på en tydlig försämring av skolresultaten för elever med svensk bakgrund.

Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Merparten av eleverna känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. Men två av tio elever i grundskolan och en av tio i gymnasieskolan känner sig inte trygga. Bara hälften av grundskoleeleverna anser att eleverna alltid eller oftast bemöter varandra och lärarna med respekt. Det visar den fjärde och sista delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever. Det visar den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

Ersättningsproven för årskurs 9 och gymnasieskolan, samt ersättningsprovet i engelska för årskurs 6, trycks och distribueras till skolorna. Skolverket lättar även på reglerna kring ersättningsproven för årskurs 6 i svenskämnena den närmaste tiden vilket gör det möjligt att skriva ut eller kopiera upp proven några dagar före provdagen. De beskeden kommer Skolverket med idag.

Flera fel har uppdagats med provplattformen där digitala nationella prov skulle ha genomförts från och med mars i år. Skolverket har därför beslutat om att stänga ner provtjänsten för våren 2025. Eleverna kommer därför att använda ersättningsprov istället.

Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna. Det visar den andra delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.