Skolverket

De allra flesta elever trivs i skolan och elevernas kunskaper står sig väl i en internationell jämförelse. Men resultatskillnaderna mellan elevgrupper fortsätter att öka och alla elever får inte samma möjligheter att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets lägesbedömning som publiceras idag.

Elever utsätts för digitala kränkningar, det bekräftar Skolverkets nya rapport Elevers digitala liv – i och utanför skolan. Rapporten har tagits fram som en del av ett regeringsuppdrag där Skolverket fått i uppdrag att utreda och analysera elevers användning av digitala enheter under skoltid samt kartlägga utsatthet i digitala miljöer. Skolverkets slutsats är att arbetet mot kränkande behandling och mobbning behöver stärkas och föreslår en nationell handlingsplan som omfattar både fysisk utsatthet och digitala dimensioner av våld.

Skolverket har för första gången kartlagt kommunernas beredskapsplanering för skolväsendet. Undersökningen visar att majoriteten har en plan eller har påbörjat en planering. Men det finns utvecklingsområden.

Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.

Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.

Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?

Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.

Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.

Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?

Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för hur bra det går för elever i matematik. Men, elevers självförtroende och motivation till ämnet spelar också stor roll. Matematiklärare ser arbetet med att öka elevers intresse som en stor utmaning i sin undervisning. Det visar Skolverkets nya rapport som fördjupar sig i matematikundervisningen i grundskolan.

Över 90 procent av lärare och rektorer är nöjda med sitt arbete visar den internationella undersökningen Talis 2024. Dessutom har svenska lärare och rektorer en mer positiv syn på yrket än tidigare. Precis som i den förra undersökningen 2018 är det dock fortfarande många lärare som upplever hög stress i arbetet och som lyfter framför allt den administrativa bördan som stressande.

Trivs lärare med sitt yrke? Vad stressar lärare? Hur upplevs studieron i klassrummet? Välkommen att ta del av resultaten av den internationella enkätstudien Talis som undersöker lärare och rektorers yrkesvardag imorgon tisdagen den 7 oktober klockan 09.00. Presskonferensen hålls i Skolverkets lokaler och sänds även digitalt.

Trivs lärare med sitt yrke? Vad stressar lärare? Hur upplevs studieron i klassrummet? Välkommen att ta del av resultaten i den internationella enkätstudien Talis som undersöker lärare och rektorers yrkesvardag den 7 oktober klockan 09.00. Presskonferensen hålls i Skolverkets lokaler och sänds digitalt.

Nu är det klart vilka som ska ingå i Skolverkets vetenskapliga råd. De ska bistå med råd och vägledning och verka för att myndighetens arbete vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Rådet är en del i ett större förändringsarbete som Skolverket gör under 2025 för att utveckla verksamheten.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ökar marginellt jämfört med förra året. Av eleverna som gick ut grundskolan i våras var 84,1 procent behöriga till gymnasiet jämfört med 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan våren 2024. Det visar Skolverkets nya statistik.

Glesbygdskommuner har sämre förutsättningar att ge elever en likvärdig utbildning, jämfört med andra kommuner. Det beror bland annat på svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att lärarbehörigheten är lägre. Höga kostnader för små skolor gör det svårare för glesbygdskommuner att fördela skolpengen utifrån elevernas behov. Det visar en rapport från Skolverket.

Föräldrars utbildning och inkomst har fortsatt stor betydelse för elevers meritvärde i årskurs 9. En ny rapport från Skolverket visar ingen försämring men inte heller förbättring av likvärdigheten i skolan. Däremot visar rapporten på en tydlig försämring av skolresultaten för elever med svensk bakgrund.

Könsskillnaden i skolresultat minskar och det kan framför allt förklaras av att flickor har försämrat sina resultat. Det visar en ny rapport från Skolverket.

Merparten av eleverna känner sig alltid eller oftast trygga i skolan. Men två av tio elever i grundskolan och en av tio i gymnasieskolan känner sig inte trygga. Bara hälften av grundskoleeleverna anser att eleverna alltid eller oftast bemöter varandra och lärarna med respekt. Det visar den fjärde och sista delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.

En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever. Det visar den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.