Ulrika Modéer blir ny generalsekreterare för Svenska Röda Korset. Hon kommer närmast från befattningen som assisterande generalsekreterare och chef för avdelningen för externa relationer och påverkansarbete inom UNDP, FN:s utvecklingsprogram. I nuläget är hon en av de högst placerade svenskarna inom FN-systemet.

Sedan 2006 har Svenska Röda Korsets journalistpris belönat en journalistisk gärning – i form av ett reportage eller särskild satsning – som under föregående år ökat förståelsen för de humanitära konsekvenserna och komplexiteten i dagens kriser eller katastrofer, ute i världen såväl som i Sverige. Idag har 14 bidrag gått vidare i nomineringen till Svenska Röda Korsets journalistpris 2024.

En ny Sifo-undersökning bekräftar civilsamhällets beskrivning: ett tufft ekonomiskt läge för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Undersökningen gjord på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Majblomman och Rädda Barnen visar att 4 av 10 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har behövt låna pengar för att kunna betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. 1 av 5 ensamstående föräldrar med lägre inkomst har inte haft råd att äta sig mätt vid något eller flera tillfällen de senaste sex månaderna. Läget för de mest utsatta familjerna är allvarligare än förra året.

Skottskadade människor, många av dem kvinnor och barn, strömmar nu till överfulla sjukhus i Norra Kivu-provinsen. Läget i en av världens mest komplexa humanitära kriser tar nu en ny vändning och förvärras allvarligt för en redan utsatt civilbefolkning.

Välkomna till pressbriefing den 19 mars! Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda Barnen och Röda Korset bjuder in för att presentera en ny Sifo-undersökning om barnfamiljers ekonomiska situation idag. Undersökningen presenterar siffror på barnfamiljers svårigheter med vardagsekonomin och föräldrars möjligheter att förse sina barn med fritidsaktiviteter, mat, kläder och hur de ser på den ekonomiska situationen. Men också för att berätta hur trycket på våra verksamheter ökat i samband med det tuffa ekonomiska läget.

En enkät gjord av Röda Korset som besvarats av 374 ukrainska flyktingar visar att många upplever situationen i Sverige som svår. Centrala hinder som återkommer är att dagersättningen är otillräcklig, svårigheter när det gäller tillgången till vård och som uppkommer vid avsaknad av personnummer. Den låga dagersättningen har skapat en akut situation och idag lever ett stort antal flyktingar i stor utsatthet i Sverige.

Internationella rödakorskommittén (ICRC) försöker nu klargöra ödet för 23 000 personer vars familjer saknar information om sina nära och kära. Detta antingen för att familjemedlemmar blivit tillfångatagna, dödade eller för att de förlorat kontakten efter att ha flytt från sina hem. Två år efter eskaleringen av den väpnade konflikten ökar de humanitära behoven för drabbade inklusive miljontals människor på flykt, både inom och utanför Rysslands och Ukrainas gränser.

Ett år efter den massiva jordbävningen kämpar miljoner människor i Syrien fortfarande för att återuppbygga sina liv, efter att ha förlorat sina hem, uppehälle och tillhörigheter. Jordbävningen kom som ännu en kris efter nära 13 års konflikt, en rejält ansträngd ekonomi, skogsbränder, pandemi och människor på flykt. Situationen nu är svårare än någonsin tidigare.

Allt fler människor söker sig till civilsamhället för att få hjälp med grundläggande behov som mat, kläder och tak över huvudet. Det visar en ny rapport från Röda Korset, där organisationen talat med över 200 civilsamhällesaktörer i 83 kommuner runt om i Sverige.

Röda Korsets Journalistpris har delats ut sedan 2006 och belönar ett reportage eller en journalistisk insats som har ökat förståelsen för dagens kriser och katastrofer.

Igår enades EU:s regeringar och Europaparlamentet om en gemensam asyl- och migrationspolitik – den så kallade Migrationspakten. Överenskommelsen lägger alltför lite fokus på människors rätt att söka skydd och säkerhet. Som humanitär rörelse som möter människor längs hela flyktvägen oroas vi över att detta kommer att leda till svåra humanitära konsekvenser. Det stora fokuset på EU:s yttre gräns riskerar att osynliggöra att det handlar om människor, inte minst särskilt sårbara grupper som barn och svårt sjuka.

Den 8 november har riksdagen gått vidare med ett av de lagförslag som aviserades i Tidöavtalet 2022. Lagändringen som börjar gälla den 1 december innebär bland annat att det blir ännu svårare för familjer att återförenas och leva tillsammans i Sverige och begränsningar möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl. Undersökningsföretaget Novus har på uppdrag av Röda Korset genomfört en opinionsundersökning som visar att lagändringarna strider mot folkviljan och att en majoritet av den svenska befolkningen stöder en mer human migrationslagstiftning.

Krig och konflikt. Våld och tortyr. Samtidigt syns inte alla ärr på utsidan. Många kvinnor med erfarenhet av flykt lider idag i tysthet − hindren för att erhålla behandling kan vara många. Nu visar en ny rapport från Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering hur traumabehandling kan förbättras.

Krig, konflikter och katastrofer fortsätter att orsaka svåra och långvariga humanitära konsekvenser, bland annat att familjer splittras och förlorar kontakten med varandra. Just nu saknar minst 1000 personer i Sverige information om vad som hänt nästan 3 400 anhöriga i utlandet. Många familjer lever med den känslomässiga pressen det innebär att inte veta vad som hänt. Samtidigt ställs anhöriga ofta inför flera olika juridiska, ekonomiska och sociala utmaningar som de måste hantera för att kunna gå vidare i livet.

Väpnad konflikt, matbrist och fattigdom förvärrar allvarligt livet för miljoner människor i Niger, där nästan en av fem av landets 26 miljoner invånare är i behov av humanitär hjälp. Internationella rödakorskommittén (ICRC) fortsätter sina hjälpinsatser till de mest utsatta. Även Svenska Röda Korset stödjer det livsviktiga arbetet i denna svåra humanitära kris.

Sex månader efter de förödande jordbävningarna i Turkiet och Syrien vädjar Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) om omgående stöd till de drabbade samhällena som fortfarande kämpar med katastrofens enorma konsekvenser.

Den 7 juli genomförde en humanitär besättning från Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) och SOS Meditarranee en räddningsinsats av en båt med migranter på centrala Medelhavet. Besättningen från IFRC, SOS Meditarranee och personerna ombord på migrantbåten utsattes under insatsen för stor fara i möte med libysk kustbevakning. Den libyska kustbevakningen avfyrade skott i närheten av räddningsstyrkan. Detta är den tredje incidenten i år och del av en utveckling av ökande osäkerhet på Medelhavet.

En ny novusundersökning gjord på uppdrag av Röda Korset visar att svenskarna står bättre rustade för samhällskriser. Sex av tio uppger att de gjort förberedelser hemma för klara av en kris – det är betydligt fler än jämfört med en liknande undersökning 2022. Samtidigt upplever färre än hälften att de kan lita på hjälp från sina grannar.

Martin Ärnlöv har meddelat styrelsen för Svenska Röda Korset att han kommer att lämna uppdraget som generalsekreterare. Anledningen är att han i september tillträder en ny tjänst som direktor/VD för Göteborgs Stadsmission.

I spåren av den förstörda dammen nära staden Cherson ser människor sina hem och sina liv sjunka ned i vattenmassorna. Explosiva lämningar skapar rädsla hos vuxna och barn. För tredje dagen i rad arbetar katastrofteam från Ukrainas Röda Kors intensivt med att evakuera och bistå drabbade av översvämningarna. Omkring 2 000 personer har redan evakuerats mot Mykolaiv för vidare transport.